Ängslador är en byggnadstyp med låg status, och de försvinner tyvärr fort ur landskapet. Dessa lador är svåra att datera stilistiskt, och har nog också därför tilldragit sig mindre intresse än andra byggnadstyper. Ängsladorna kan vara av rundtimmer, återanvänt timmer, och av brädor. Inte sällan återfinner man mer robusta och påkostade timmerbyggnader, men oftast bär dessa spår av en tidigare användning på gård eller fäbod. Även lador helt eller delvis av kluvor förekommer.1 I denna sammanställning återfinns endast byggander som ursprungligen timrats med rundtimmer som ängslador. Dessa lador är vanligen timrade med rännknut med sneda hak och överstocken obetydligt halsad och skallen rund som stocken och inte sällan med kilformat snitt på rotstockarna efter fällningen. Långdrag förekommer normalt inte, men långdragsliknande tillpassningarna där gliporna annars blivit för stora kan ofta ses. Golvet består oftast av roor, någon gång av kluvor, men är ofta i senare tid ersatta med plankor eller har försvunnit om ladan är förfallen, blivit återanvänd som torvlada eller betesskydd. Dörren sitter oftast på gaveln, men placering på långsidan, centralt, eller mer sällan mot eller nära en gavel förekommer. Om dörren sitter mot ena sidan på väggen, så har man sluppit att göra ett antal knutar. Då hålls vidstående vägg samman antingen med två käppar infästa i de korsande stockarna under och över dörren, eller med ett svärd i stockändarna, som fäster i de närmaste knutade stockarna. Svärd med inspräckta spår, snarare än dörrgåtar, är vanliga, men borr har ibland använts, främst på senare lador. Ofta är dörrarna vidgade i senare tid och då har i de flesta fall gåtar, vanligtvis bestående av en sågad planka, spiktats mot stockändarna. Ladorna har i de flesta fall flyttats i samband med skiftesreformer, eller när slogar övergavs. Många av dem blev torvlador runt förra sekelskiftet och ruttnar nu både uppifrån och nerifrån.
En ladplats vid en slog återfinns vanligen i norra eller västra änden, med dörren ut mot slogen. Alla lador behöver vara välventilerade, och det gäller i än högre grad lövlador, då lövet inte kan torkas på hässja utan måste tas under tak färskt då det inte tål minsta regn eller daggfall. Dessa lador igenkänns därför på sin mycket glesa timring, och är i Dalarna möjligen vanligare på finnmarken.2
Mycket ofta har rundtimmerladorna timrats med obarkat virke, vilket gör att de vanligen är kraftigt angripna av främst blåhjon på insidorna. När barken lossnat verkar man ha sopat bort den, men om ladan inte flyttats sitter barken ibland kvar mellan stockarna. Av de lador jag undersökt byggdes i princip alla inom det halvtannat sekel som följde 1710. Man kan förmoda att lador av denna typ har funnits betydligt längre än så, men att de kasserats när knutskallarna vittrat sönder och kanske timrets båda sidor blivit alltför medfana – det verkar ha varit vanligt att man vänt timret ut och in vid omrimring, varför ofta öven insidan är väderbiten.
När det gäller utformningen av rundtimmerladornas knutar kan man möjligen skönja en tendens till att på de äldre ladorna halsningen ofta är längre och inte sällan går ut på knuten så att denna ibland närmar sig en sexkantskalles form. På de senare ladorna är skallarna ibland nästan iögonenfallande korta med stockens naturliga rundning helt bibehållen. Andra knuttyper än rännknutar är sällsynta, men två lador, en i Grangärde och en i Husby från 1818 respektive 1819 har rännknuten vänd med haket neråt.3 I Floberget finns en rundtimmrad lada från 1799 med lodräta dubbelhaksknutar och där man gjort en mjuk halsning och inte det i samband med denna knut vanliga hacket. Byggnaden är den äldsta med denna knuttyp i Floda socken jag känner till, men om det är rättvist att klasifisera den som ängslada kan man nog ifrågasätta.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 | Lada, ca 1759. Lada i Telningsberg, Grangärde sn. Plats: 60.18234, 14.6666
Ängslada med dubbelhaksknutar och påfallande välgjord dörr, med "gångjärn" av trä och riktig gåt till vänster och en låsbom som kanske är ursprunglig. |
|
|
|
|
 | Pittes lau, ca 1763. väster om Heo, Forsen, Floda sn. Plats: 60.46625, 14.647361
3.1 × 4.1 m, 20 varv. Dörr på gavel mot vägg D, som har svärd genom motsvarande stockändar. Golv av klovor (ca 1813) 3 åsar (ca 1891). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 | Olars Nises lau, ca 1857. rest av ängslada vid närsenvägen, Björbo, Floda sn. Plats: 60.49147, 14.70062
Barkrester finns mellan stockarna, varför den kan antas aldrig vara flyttad. Rester av golvroorna finns också. |
|
|
|
|
|
|
|
