Härbren och loftbodar | Trösklador, logar och rior | Ängslador av rundtimmer | Stockbåtar

Ängslador av rundtimmer
Kronologisk förteckning över byggnader daterade

av Torbjörn Axelson

Ängslador är en byggnadstyp med låg status, och de försvinner tyvärr fort ur landskapet. Dessa lador är svåra att datera stilistiskt, och har nog också därför tilldragit sig mindre intresse än andra byggnadstyper. Ängsladorna kan vara av rundtimmer, återanvänt timmer, och av brädor. Inte sällan återfinner man mer robusta och påkostade timmerbyggnader, men oftast bär dessa spår av en tidigare användning på gård eller fäbod. Även lador helt eller delvis av kluvor förekommer.1 I denna sammanställning återfinns endast byggander som ursprungligen timrats med rundtimmer som ängslador. Dessa lador är vanligen timrade med rännknut med sneda hak och överstocken obetydligt halsad och skallen rund som stocken och inte sällan med kilformat snitt på rotstockarna efter fällningen. Långdrag förekommer normalt inte, men långdragsliknande tillpassningarna där gliporna annars blivit för stora kan ofta ses. Golvet består oftast av roor, någon gång av kluvor, men är ofta i senare tid ersatta med plankor eller har försvunnit om ladan är förfallen, blivit återanvänd som torvlada eller betesskydd. Dörren sitter oftast på gaveln, men placering på långsidan, centralt, eller mer sällan mot eller nära en gavel förekommer. Om dörren sitter mot ena sidan på väggen, så har man sluppit att göra ett antal knutar. Då hålls vidstående vägg samman antingen med två käppar infästa i de korsande stockarna under och över dörren, eller med ett svärd i stockändarna, som fäster i de närmaste knutade stockarna. Svärd med inspräckta spår, snarare än dörrgåtar, är vanliga, men borr har ibland använts, främst på senare lador. Ofta är dörrarna vidgade i senare tid och då har i de flesta fall gåtar, vanligtvis bestående av en sågad planka, spiktats mot stockändarna. Ladorna har i de flesta fall flyttats i samband med skiftesreformer, eller när slogar övergavs. Många av dem blev torvlador runt förra sekelskiftet och ruttnar nu både uppifrån och nerifrån.

En ladplats vid en slog återfinns vanligen i norra eller västra änden, med dörren ut mot slogen. Alla lador behöver vara välventilerade, och det gäller i än högre grad lövlador, då lövet inte kan torkas på hässja utan måste tas under tak färskt då det inte tål minsta regn eller daggfall. Dessa lador igenkänns därför på sin mycket glesa timring, och är i Dalarna möjligen vanligare på finnmarken.2

Mycket ofta har rundtimmerladorna timrats med obarkat virke, vilket gör att de vanligen är kraftigt angripna av främst blåhjon på insidorna. När barken lossnat verkar man ha sopat bort den, men om ladan inte flyttats sitter barken ibland kvar mellan stockarna. Av de lador jag undersökt byggdes i princip alla inom det halvtannat sekel som följde 1710. Man kan förmoda att lador av denna typ har funnits betydligt längre än så, men att de kasserats när knutskallarna vittrat sönder och kanske timrets båda sidor blivit alltför medfana – det verkar ha varit vanligt att man vänt timret ut och in vid omrimring, varför ofta öven insidan är väderbiten.

När det gäller utformningen av rundtimmerladornas knutar kan man möjligen skönja en tendens till att på de äldre ladorna halsningen ofta är längre och inte sällan går ut på knuten så att denna ibland närmar sig en sexkantskalles form. På de senare ladorna är skallarna ibland nästan iögonenfallande korta med stockens naturliga rundning helt bibehållen. Andra knuttyper än rännknutar är sällsynta, men två lador, en i Grangärde och en i Husby från 1818 respektive 1819 har rännknuten vänd med haket neråt.3 I Floberget finns en rundtimmrad lada från 1799 med lodräta dubbelhaksknutar och där man gjort en mjuk halsning och inte det i samband med denna knut vanliga hacket. Byggnaden är den äldsta med denna knuttyp i Floda socken jag känner till, men om det är rättvist att klasifisera den som ängslada kan man nog ifrågasätta.

Se listan fördelad på en karta.

Lada, ca 1650 omgjord ca 1870. Lada, Kämpgården, Nolibyn, Äppelbo sn. Plats: 60.49613, 13.99944
Lada, efter 1665. Lada av klovor från Sammilsbuo, Nås sn. Plats: 60.47371, 14.46926
Nu på Lisskvarngården. Åsar från ca 1747.
Lada, efter 1696 och mitten av 1830-talet. Lada från Bingsjö, Rättviks sn. Plats: 60.3818, 14.83705
nu i Fagerberget, Floda sn
Lada, ca 1710. vid Sälbuvägen, Floda sn. Plats: 60.487278, 14.781667
Stora delar från 1710, men överdelen av ihopplock, omgjord ca 1888.
Torvlada, ursprungligen ca 1723. på Ängsmyra, Forsen, Floda sn. Plats: 60.4625, 14.663333
Ladrest, Tidigast sommaren 1723. Ladrest söder om Knästen, Nås sn. Plats: 60.34762, 14.36222
Ladrest på myrmark söder om Knästen
Lada, ca 1724. Lada i Fagerberget, Floda sn. Plats: 60.38373, 14.83548
Knutarna har blivit omsågade i senare tid.
Lada, ca 1726. Lada, Vinnberget, Nås sn. Plats: 60.41802, 14.44816
Lada, ca 1730, ombyggd flera gånger. Liten rundtimmerlada i Sälbuo, Floda sn. Plats: 60.45051, 14.77485
Torvlada, ursprungligen ca 1733. Petmyra, nordost om tjärnen, Floda sn. Plats: 60.442169, 14.678531
Gammellustigs
Rundtimmerlada, 1733. Sälje, Floda sn. Plats: 60.48611, 14.85472
Ladrest, ca 1739. Olesas backe, Forsen, Floda sn. Plats: 60.464167, 14.670278
Ladruin, 1741. Brobacken, Floberget, Floda sn. Plats: 60.53181, 14.89231
Lada, ca 1750 omtimrad ca 1812. Stallada av rundtimmer på Lidtjärnheden, Floda sn. Plats: 60.48019, 14.64006
Rundtimmerlada, ca 1750. Stängsla, Sälje, Floda sn. Plats: 60.489444, 14.856667
Ladan har många välgjorda inskrifter, den äldsta från 1750
Rundtimmerlada, 1752. Holsåker, Floda sn. Plats: 60.49361, 14.77333
Ladrest, ca 1755. Rest av en lada nära Risholn, Leksands sn. Plats: 60.79066, 15.17632
Ladan är byggd av rundtimmer med sneda dubbelhaksknutar.
Lada, ca 1759. Lada i Telningsberg, Grangärde sn. Plats: 60.18234, 14.6666
Ängslada med dubbelhaksknutar och påfallande välgjord dörr, med "gångjärn" av trä och riktig gåt till vänster och en låsbom som kanske är ursprunglig.
Torvlada, ursprungligen ca 1760. Petmyra, vid vintervägen, Floda sn. Plats: 60.44285, 14.676489
ErkesOlars. Grantimmer
Ladruin, ca 1763. Björnmyran, Handbacken, Floda sn.. Plats: 60.448631, 14.6921
Pittes lau, ca 1763. väster om Heo, Forsen, Floda sn. Plats: 60.46625, 14.647361
3.1 × 4.1 m, 20 varv. Dörr på gavel mot vägg D, som har svärd genom motsvarande stockändar. Golv av klovor (ca 1813) 3 åsar (ca 1891).
Ladruin (torvlada), ca 1765. Styggrismyra, väster om Björbo, Floda sn. Plats: 60.473333, 14.645417
Torvlada, ursprungligen ca 1765. Petmyra vid vintervägen, Floda sn. Plats: 60.44433, 14.67644
Vibergs. Inristningar finns.
Hökkärråkerladan, ca 1769. Mossel, Floda sn. Plats: 60.52138, 14.738378
Lada, ca 1774. vid Sälbuvägen, Floda sn. Plats: 60.485278, 14.780278
Gran.
Ladrest, ca 1777. Västra Ängsmyra, Forsen, Floda sn. Plats: 60.46316, 14.65759
2.7 × 2.9 m. Slutade som torvlada.
Lada, ca 1777. Lada, Hästa, Nås sn. Plats: 60.43878, 14.41029
Ladrest, ca 1780. Piltflotten, Nås sn. Plats: 60.42946, 14.53577
Större ängslada av rundtimmer med lodräta dubbelhaksknutar.
Lada (torvlada), ca 1785. Styggrismyra, väster om Björbo, Floda sn. Plats: 60.47667, 14.64306
Rundtimmerlada, 1786 ombyggd och höjd ca 1863. Inanför järnvägen på Ängsmyra, Forsen, Floda sn. Plats: 60.463889, 14.665556
Rundtimmerlada, 1789. Hagöna, Floda sn. Plats: 60.50139, 14.83389
Rest av rundtimmerlada, ca 1789. Petmyråkern, Floda sn. Plats: 60.44564, 14.67316
Rundtimmerlada, ca 1792. på älvbrinken, Forsen, Floda sn. Plats: 60.465278, 14.663194
Lada, ca 1796. Liten rundtimmerlada vid Lidtjärnheden, Floda sn. Plats: 60.47870, 14.65021
Rundtimmerlada, 1799. Brobacken, Floberget, Floda sn. Plats: 60.5344, 14.88991
Lodräta enkelkatknutar!
Torvlada, ursprungligen efter 1804. Petmyra, nordost om tjärnen, Floda sn. Plats: 60.442731, 14.678869
Stolpens
Lada, ca 1810. Koppslamyra, Forsen, Floda sn. Plats: 60.46458, 14.65639
Lada, efter 1813. Lada vid Lisskvarngården, Nås sn. Plats: 60.47400, 14.46882
Lada med raka dubbelhaksknutar
Torvlada, ursprungligen ca 1818. på Ängsmyra, Forsen, Floda sn. Plats: 60.463056, 14.664861
Lada, ca juni 1818.. Brovall, Stora Skedvi sn. Plats: 60.36292, 16.06856
Rännunderhaksknutar! Foto: © Sören Johansson 18A164a.jpg
Lada, försommaren 1819. norr om Finnsviken, Grangärde sn. Plats: 60.24335, 14.98042
Rännunderhaksknutar! Höjd några varv 1898
Lada, tidigast 1821. Lustimrad lada, Grangärde sn. Plats: 60.16980, 14.65860
Liten lustimrad ängslada vid Övra Nyslogen, Telningsberg
Lada, ca 1823. vid Fänforsens nacke, Forsen, Floda sn. Plats: 60.46306, 14.67778
Rundtimmerlada, 1826. Stängsla, Sälje, Floda sn. Plats: 60.488611, 14.857778
Med penna i ladan är skrivet: "Denna Lada har kommit från Gubbhålet i början av 1900-talet"
Lada, ca 1828. Lada i Vålsveden, Floda sn. Plats: 60.41525, 14.84451
Timrad med blockknutar och långdrag.
Torvlada, 1829. Gubbens myra, Floda sn. Plats: 60.46036, 14.64071
Lada med ursprungligen två rum, det mindre antagligen stall.
Ladrest, ca 1831. Rester av lada vid Hagelängsforsens nacke, Floda sn. Plats: 60.45419, 14.76325
Ladrest, ca 1832. Digerliden, Nås sn. Plats: 60.35988, 14.32289
Något glest timrad: Lövlada?
Lada, efter 1832. Lada i Fagerberget, Floda sn. Plats: 60.38289, 14.83623
Täpp Lars lada som stått vid Nåsrået strax norr om nuvarande riksvägen
Lada, ca 1834. Liten rundtimmerlada vid Lidtjärnheden, Floda sn. Plats: 60.48062, 14.63880
Lada, ca 1835. Hammarsebo, nu Hultsfreds hembygdspark, Hutsfred. Plats: 57.49111, 15.80028
En smålänsk lada som skiljer sig från dalaladorna på många sätt!
Lada, 1837? höjd 1866. öster om Storänget, Gåsholmen, Floda sn. Plats: 60.45581, 14.71448
Första 11 varven svårdaterade p.g.a för få ringar medan varv 12-14 är fällda 1865/66.
Lada/vedbod, ca 1837. Jutbodarna, Grangärde sn. Plats: 60.25864, 14.87589
Rest av rundtimmerlada, ca 1842. Sälbuo, Floda sn. Plats: 60.44015, 14.77746
Ladrest, ca 1844. Ladrest, Vålsveden, Floda sn. Plats: 60.41549, 14.84402
Ladrest, ca 1847. Ladrest vid Vinnberget, Nås sn. Plats: 60.41893, 14.45083
Ladrest, delvis bilat på utsidan. Enkelkattknutar med lodräta hak utan långdrag.
Lada/vedbod, ca 1848. Lada (vedbod) Finntorpet, Gagnefs sn. Plats: 60.48149, 15.09686
Ladknutar nere och blockknutar i övre varven.
Olars Nises lau, ca 1857. rest av ängslada vid närsenvägen, Björbo, Floda sn. Plats: 60.49147, 14.70062
Barkrester finns mellan stockarna, varför den kan antas aldrig vara flyttad. Rester av golvroorna finns också.
Lada, efter 1856. Lada, Särna sn. Plats: 61.4192, 12.8327
Lada av klovor vid Björnholmssätern, Fulufjället
Lada, ca 1859. vid Sälbuvägen, Floda sn. Plats: 60.478611, 14.78
Senare höjd. Dörren vidgad.
Ladrest, tidigast sommaren 1859. Finnleden, nära Säfsrået, Nås sn. Plats: 60.23911, 14.49939
Rester av rundtimmerlada av grovt timmer.
Slihällslau, ca 1862. Forsen, Floda sn. Plats: 60.465417, 14.672722
Lada, sommaren 1871. Liten rundtimmerlada på Lidtjärnheden, Floda sn. Plats: 60.47985, 14.64461
Liten rundtimmerlada på Lidtjärnheden

Noter

1. En sådan finns på Gagnefs minnesstuga (efter 1658) (Bertil Israels Gagnefs Minnesstuga: Dendrokronologisk datering av några byggnader 2007, s.15) och en annan på Grangärde hembygdsgård (ej dendrodaterad). Dendrokronologiskt är väggkluvor ofta svåra att datera då de ofta är framställda av mycket tätvuxna furor eller torrtallar vars yta vittrat med stor osäkerhet om fällningsdatum som följd.
2. Sådan gles timring ses, utöver i ladan från Digerliden, i en från Västerfallet 60.31532, 14.36543 av återanvänt timmer (odaterad) och i en på Finngammelgården i Skattlösberg (odat), men inte i någon jag känner till från "svenkbygden".
3. Jag har spekulerat i om detta skick möjligen kunde härröra från norska arbetsvandrare efter unionen kan ha rört sig i Sverige och inspirearade av Østerdalslaftningens underhaksknut, men mer handfasta paralleller skulle behövas.

Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/