Allt som återstår av ladan i december 2018 är några multnade varv av det nordöstra hörnet.

På Petmyråkern finns resterna av en rundtimmerlada, 60.44564, 14.67316, från vilken jag i maj 2003 tog två prov, dels en del av en stock, dels borrprov ur en annan stock.¹ Båda är av gran med sista ring från 1788, varav slutsatsen att ladan ursprungligen timrades ca 1789 kan dras. I december 2018 återvände jag till platsen för att fastställa position och ta några bilder. I de rester av ladans norvästra hörn, som nu finns kvar, var det inte längre möjligt att ta några användbara prov med tillväxtborr. Jag noterade också att ungefär 3 meter sydväst om det återstående hörnet ligger en hög av vad som torde vara multnad torv, vilket kan tolkas som att ladans sista användningsområde varit som torvlada.

Storskifteskartan har en infälld kartbild över Petmyråkern, som är svår att passa in på senare kartor. Här vänd -160° – då kommer också ladan norr om åkern, vilket kanske är en mer sannolik placering än i söder.

Mot lantmäteriets ortofoto 1960 passar bilden om man antar att strandkanten och bäcken är utritade - alla åkrar ligger där det torde vara möjligt med åker. Den blå rektangeln är platsen där ladruinen återfinns.

Men om detta är riktigt har lantmätaren 1849 sluntit och lagt figuren omkring 20 meter för långt åt söder...

Petmyråkern finns med som en infälld bild i hörnet på Storskifteskartan 1812.² I beskrivningen framgår att den (delvis?) ännu är skattefri (nyuppodlad) och delas lika mellan gårdarna litt. S (Jons Lasses) och litt. Q (Jons Olars) i Forsen,³ men att döma av den ekonomiska kartan hör norra delen till Forsen 2 (Jons Olars), medan den södra delen hör till Handbacken 8, alltså litt M på Storskifteskartan (Lindkvistes). Förklaringen torde kunna ligga i att den odlats upp av två bröder från litt S (Jons Lasses i Forsen), nämligen litt Q: Olof Ersson f. 1760 gift 12 nov 1780 och litt M: Jöns Ersson f. 1748 gift 1 jan 1784 död 1805.⁴ Att döma av ett ytligt studium av släktboken kanske arvsförhållandena ännu inte var klara vid skiftet,⁵ varför den senares del måhända registrerades på fädernegården?

Ladresten återfinns strax söder om gränsen, alltså på Lindkvistes, men när den gränsen drogs vet jag inte. Vid Storskiftet stod den inte där och således inte heller när den timrades 1788 eller -89. På Storskifteskartan finns dock en lada på en annan plats, men om den är identisk med vår lada, eller om denna flyttats från annat håll kan vi nog inte säkert veta även om grantimret den är gjord av verkar ha vuxit på instabil mark och skulle kunna vara från platsen. Storskifteskartan är svårtolkad. Figurerna stämmer inte med skogsdelningskartans figur 1849⁶ som är identisk med Ekonomiska kartans figur. Den bästa tolkningen jag kan hitta är att kartan vänts upp och ned, och att området sedan felidentifierades och placerades lite för långt åt söder när skogsmarken delades några decennier senare. Om denna hypotes är korrekt skulle ladan på storskifteskartan ligga norr om odlingsområdet, vilket är en vanligare placering än vid den skuggiga sydänden. Den skulle i så fall ha hamnat precis på gränsen för inägan när skogsmarken fick gränser, vilket kunde vara skäl för att den flyttats. Koordinaterna för den gamla ladplatsen skulle i så fall vara ungefär 60.44688, 14.6733. Huruvida det kan ha vara en lämplig ladplats borde undersökas för att i någon mån pröva hypotesen. Om den undersökta ladan ursprungligen timrats på Petmyråkern eller inte kan likväl tyvärr knappast säkert fastslås.

Noter

Mätdata (ringbredder)

PMALR  1 Ladrest, Petmyråkern, Handbacken, Floda sn          PCAB
PMALR  2 Sweden       Picea abies         230  6026N1440E          1700 1788
PMALR  3 T.Axelson
PMALR   #### 60.44564, 14.67316