Kyrkorna i Bartholins samling: | Norderö och Hackås (Jä) | Bergöns, Bålsö och Storjungfruns fiskarkapell (Hä) | Hög (Hä) | Norrbärke (Dr) | Rättvik (Dr) | Romfartuna (Vs) | Sura g:a (Vs) | Torpa (Sö) | Boglösa (Up) | Funbo (Up) | Markim (Up) | Asby (Ög) | Gårdeby (Ög) | Gärdserums stavkyrka (Ög) | Lönsås (Ög) | Nässja (Ög) | Tidersrum (Ög) | Torpa (Ög) | Östra Gerum (Vg) | Forsby (Vg) | Forshem (Vg) | Hedared (Vg) | Skepperstad (Sm) | Maglehem (Sk) | Vitaby (Sk)

Kyrkomaterial i Thomas Bartholins dendrokronologiska samling på Dalarnas Museum, Falun

Torbjörn Axelson, februari 2025

Thomas Seip Bartholin (1939-2021) var en förgrundsperson i nordisk och svensk dendrokronologi. Efter att ha varit knuten till Lunds universitet och Nationalmuseet i Köpenhamn arbetade han fristående från omkring 1996 och fram till sin död. Av olika skäl önskade han att hans samling dendrokronologiska prover från denna tid, efter sitt frånfälle skulle förvaras på Dalarnas museum i Falun, och material överfördes dit dels från hans hemma-labb i Tyskland, dels från Nationalmuseet i Köpenhamn genom Länsstyrelsens, Dalarnas museums och Håkan Grudds försorg. Själv har jag åtagit mig att som ideellt arbete systematisera de mer än 2700 proverna, genom att upprätta en förteckning med provid, förvaringsplats (landskapsvis), fyndplats (geokoordinat) och inte minst samlat metadata, som digitaliserats så att hänvisning kunnat göras till digital kopia i registret. Även externa publikationer mm har noterats när jag funnit sådana. Denna dokumentation finns på Dalarnas Museum, men kan av olika skäl inte offentliggöras i sin helhet. Under arbetets gång upptäcktes att materialet inte är komplett, utan att en stor lucka omfattande nästan alla prover från tiden 2002 till 2007 saknas och det är okänt var dessa finns. Bland de saknade finns sannolikt många värdefulla prover från ett flertal kyrkor, liksom från åtskilliga medeltida timmerhus i Dalarna och mycket annat, men luckan har inte inventerats systematiskt.

Jag har i samband med inventeringsarbetet skannat en stor del av proverna, för att kunna göra egna dendrokronologiska studier på dem. Skanning har skett på plats i Falun med hjälp av en medhavd flatbäddsskanner, vanligen i upplösningen 2400 dpi. Borrproven (7 mm), ligger renskurna och slammade, ofta ihoptejpade i plastpåsar, en för varje objekt eller projekt, och därmed ofta fem till tjugofem spröda prov i samma påse. Jag har, när jag skannat, sorterat dessa i nummerordning och skapat en gemensam bild för respektive provgrupp. Bartholin mätte ursprungligen upp proven med mikroskop efter blötning, renskärning med rakblad och slamning med krita. I de flesta fall visar det sig att det går utmärkt att mäta upp de nu sedan länge torra proven från skannerbilden med hjälp av programmet CooRecoorder från Cybis.se. Då uppmätning och analys skett helt baserat på bilder, blir tyvärr en del frågor, som bara kan besvaras med det fysiska provet i hand, hängande. Analyserna är gjorda med hjälp av programmet CDendro från Cybis.se, och i huvudsak använder jag normaliseringsmetoden P2YrL (Proportion of last two years, limited), som visar sig ge ett jämnade resultat än Baillie/Pilcher-normalisering (BP), som Bartholin använde, och som är mest vedertagen i Nordisk dendrokronologi.

I materialet finns prov från omkring trettio kyrkor. Dessa har på flera sätt en särställning i materialet. Kyrkorna är offentliga, har ofta en väldokumenterad historik och inte sällan en högre ålder och därtill bättre virkeskvalité än andra byggnader i sin trakt. Provtagning i kyrkorna är tillståndspliktig, och har vanligen gjorts med stor sakkunskap i att benämna de provtagna delarna i de komplexa konstruktionerna. Många kyrkor, särskilt i slättbygderna är vidare de enda tillgängliga källorna till årsringsdata från äldre tid, ofta tillbaka till före förra millennieskiftet. Resultaten av de ursprungliga undersökningarna är i allmänhet sedan länge publicerade, och offentliggörande av bakgrundsdata kan knappast längre strida mot ägares eller finansiärers intressen. Av dessa skäl gör jag mina analysrapporter tillgängliga. De innehåller både mina mätdata och länk till bildfiler, samt mätbanan för varje prov, vilka visar exakt var jag jag valt att sätta mina mätpunkter. Mätfiler i decadal- eller heidelbergformat kan erhållas genom klick på länken ovanför första mätdatadiagram i respektive rapport - kopiera och klistra in i ett textdokument och öppna i ditt dendroprogram!

Vid läsandet av mina rapporter kommer den uppmärksamma att ofta notera mindre skillnader i årtalsangivelser gentemot Bartholin. Det beror vanligen på att han, till skillnad från mig, brukar medta de yttersta (och innersta) fragmenterade ringarna i sina angivelser, medan jag bara brukar ange de hela (mätbara) ringarna med eventuell kommentar om de omätbara. Endast i enstaka fall ger tolkningen av ytveden anledning till diskussion, och redovisas då. Intressantare är de fall jag kunnat belägga ytterligare byggfaser, i några fall äldre än de tidigare kända, då jag kunnat datera ytterligare prov. I något enstaka fall finner jag också att Bartholin kommit till en felaktig datering. I de fall där min analys ändrar något väsentligt i förhållande till vad som tidigare är känt, markeras det med fetstil i listan nedan.

Kyrka (landskapsvis norr till söder)DateringKommentar
Norderö och Hackås kyrkor (Jä)efter 1172, ca 1150nyanserad respektive datering av Hackås!
Sakristia från Hassela gamla kyrka (nu hölada) (Hä)1766 Osäkert objekt
Bergöns, Bålsö och Storjungfruns fiskarkapell (Hä)sommar 1634, sommar 1603, sommar 1618
Högs kyrka (nyare taklag) (Hä)1703/04, 1811/12
Högs kyrka (taktrobrädor)(1191/92 mfl) foto , ännu ej skannade
Högs kyrkas klockstapelProver ännu ej skannade
Norrbärke kyrka (Dr)ca 1681; ca 1720Endast 14 av 62 prov finns i Falun
Rättviks kyrka (Dr)ca 1370Ny datering av taklaget (sprätthuggen gran - yngsta kända!)
Romfartuna kyrka (Vs)1306/07
Sura gamla kyrka (Vs)efter 1667; 1850/51Ny datering av följare
Torpa kyrka (Sö)ca 1106
Boglösa kyrka (Up)efter 1165; 1319/20 (tunnvalvet)
Funbo kyrka (Up)sommar 1179; sommar 1347 (tunnvalvet) TB:s datering 1182 kunde inte bekräftas
Markims kyrka (Up)1793; ?Bartholins datering ca 1225 kunde inte bekräftas
Hammarö kyrka (Vr)foto av nedbrutna plankor
Asby kyrka (Ög)Långhus: tidigast 1140-tal (långhus); ca 1215 (kor); återanvänt virke i klockstapel o långhus: efter 1281; Klockstapel efter 1520; efter 1719 1752/53Ytterligare byggfas ca 1719 i klockstapeln
Gårdeby kyrka (Ög)ca 1270; 1348Bartholins datering troligen något sen p.g.a ev ouppmärksammad splintved
Gärdserums stavkyrka (Ög)efter 1335Ny datering - tyvärr något svag. Bartholins datering sannolikt fel.
Lönsås kyrka (Ög)efter 1096
Nässja kyrka (Ög)1186/87
Tidersrums kyrka (Ög)(vindskida) ca 1260 ny datering
Torpa kyrka (Ög)ca 1240-1290endast få prov i Falun
Älvestads kyrka (Ög)OdateratTvå borrprov efter branden
Forsby kyrka (Vg)sommar 1134preciserar tidigare datering
Forshems kyrka (Vg)efter ca 1140
Hedareds kyrka (Vg)ca 1510omvärdering av splintved ger rimligare datering!
Östra Gerums kyrka (Vg)efter ca 1127
Skepperstads kyrka (Sm)efter ca 1156
Maglehems kyrka (Sk)odaterat
Vitaby kyrka (Sk)mitten av 1150-taletnågot tidigarelagd
S:t Petri kyrka, Malmö (Sk)sågskivor från innertak. 1830-tal. Ej skannade



Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/