Dendrokronologisk reflexion över förut analyserade prover
Torbjörn Axelson, juli 2023
🄯foto: Riggwelter
Nässja kyrka 2006
Elva borrprover från Nässja kyrka, 58.46360, 14.80841, tagna i takkonstruktionen 1998-01-23 ingår i Thomas Bartholins provsamling som för närvarande finns på Dalarnas museum i Falun. Yttrligare några prover, utöver de som rapporteras i ursprungsrapporten (NNU rapportblad 1998 tsb 5) har nu kunnat dateras, men dessa saknar alla vankant, och tillför ingen ytterligare information om byggnaden. Thomas Bartholins slutsats att den undersökta takkonstruktionen i sin helhet kan vara byggd av timmer fällt vinterhalvåret 1186/87 kvarstår, även om det inte är möjligt att på dendrokronologiska grunder utesluta att en del av det skulle kunna vara något äldre. Om de eventuellt kan vara återanvända återstår antagligen.1 Takstolarna är numrerade från väster, och provens härkomst i konstruktionen framgår i diagrammet nedan. Materialet passar inte överraskande bäst mot Löfstrands kurva2 och emot material från Asby och Torpa kyrkor vid Sommen i Bartholins samling, men också relativt väl mot vissa dalakurvor. Den korta överlappning som finns mot Gotland ger svaga korrelationer, men de överlappande delarna av respektive kronologi är tunna. Förhållandevis mycket temperatursignal verkar finnas, även om nederbördssignalen dominerar. I den slättbygdsdominerade socknen finns ett omkring 100 ha stort strandskogsområde mot Vättern. Det ligger kanske nära till hands att tro att virket till kyrkan kunnat tas därifrån.
Nässjakronologin passar markant bäst mot de närliggande Löfstrands Småland/Östergötland och mot material från Sommen (Asby och Torpa kyrkor), och därnäst mot Dalarna.
En brand noteras sommaren 1141 (mest troligt). Spår efter denna finns i två av tre prover med ringar för den aktuella tiden. I prov 114039 (ring 8) syns en relativt bred 1141 års ring följd av en krokig (deformerad) 1142 års ring och sedan reducerad tillväxt hos trädet. I prov 114048 (ring 35) kan vid jämförelse mot referensmaterialet konstateras att en ring saknas, mest troligt just 1142. 1141 års ring är betydligt smalare än förväntat, och om det är kopplat till branden, bör denna i så fall ha inträffat redan under högsommaren 1141. Bränder orsakar ofta tallar att bilda mer eller mindre partiella, ibland helt absenta ringar efter bränder som orsakat skador på krona och rötter. Den begränsade växtkraft trädet har kvar prioriteras då till att försöka återställa och skydda skadade delar, medan stamtillväxten prioriteras ned. Kambiet kan också reagera med en väldig ojämn/vågig tillväxt efter ej dödande upphettning. Med den smala sektor borrprovet representerar är risken stor att en sådan partiell ring helt saknas i det, även om den kanske är tydlig i andra sektorer av stammen. I det tredje provet med ringar för den aktuella tiden, 114044 (ring 45 =1141/42) syns inget särskilt, vilket inte nödvändigtvis betyder att det befunnit sig utanför brandområdet. Några säkra tecken på ytterligare bränder under den period proven skulle kunna visa sådana d.v.s ca 1025-1175, ser jag inte, men risken för att några lågintensiva kan ha inträffat utan att ha registrerats i dessa prover bör inte underskattas. Troligen är provernas trä vuxet högt ovan mark, där påverkan av sådana bränder är mindre än vid marknivå.