Daterade objekt | Övra Sandby kvarnar (Bredsättra sn) | Föra kvarnar | Gärdslösa kvarnar | Högsrums kvarnar | Sadeltakskvarnar | Källa | 4 kvarnar i Mörbylånga | Risinge kvarn

Väderkvarnarna i Föra socken på norra Öland
av
Torbjörn Axelson
(version 1.0.3, aug 2009)
Ovanför hästen på en kvarn i Östra Greda skymtar två av kvarnarna i Husvalla.
För att få ett lite vidare perspektiv på Ölands kvarnar, begav jag mig efter en del kartstudier iväg några kvällar i juli 2006, för att titta lite närmare på Föras kvarnar. De är inte bara många - över trettio - utan de har också tillkommit under en längre tid, och i mindre utsträckning försvunnit än i andra socknar. När antalet kvarnar på resten av Öland rasade under perioden 1820 till 1950, så ökade det istället kraftigt i Föra, med så mycket som 49% (kompenserat för gränsjustering). Motsvarande siffra för t.ex Gärdslösa är en minskning med 77%! Föra hade år 1950 58 kvarnar, av vilka drygt hälften eller ca 31 st nu (2006) återstår. Flera av kvarnarna är flyttade till Föra under 1800-talet, men vissa är också byggda långt in på 1800-talet. Av dessa skäl är beståndet i Föra mer heterogent än i t.ex Gärdslösa.

När jag började studierna av Föra kvarnar, hade jag tyvärr inte sett den sammanställning, som gjorts i boken Föra från kust till kust, Föra hembygdsförening 1987 ss. 152-156, utan gjorde en självständig numrering. Av praktiska skäl och eftersom jag är lite osäker på några av kvarnarna, har jag valt att behålla min egen numrering inom parentes, men göra uppställningen enligt bokens ordning. Kartan längst ner följer tills vidare dock enbart min numrering. Jag refererar konsekvent bokens noteringar om kvarnarnas tillkomst, men har uteslutit alla uppgifter som rör ägande. Jag har själv samlat in och noterat uppgifter om främst kvarnarnas "underreden". Några av kvarnarna har jag undersökt dendrokronologiskt. Resultaten noterar jag, och själva mätserierna biläggs längst ner på denna sidan i så kallat Tuscon-format, för att möjliggöra granskning av resultaten. Jag hoppas att vid senare tillfälle kunna komplettera provtagningarna beträffande några kvarnar, där en dendrokronologisk undersökning i något avseende kan bedömas ge intressanta resultat.




1. Gel. (FK27)
Kvarnen är flyttad från Vannborga, Köping sn (enl. Föra 1987 s.153, nr. 1). Brostockarna, som förstärkts med extra bjälkar som bultats fast på undersidan, ligger direkt på den runda stubben. Fyra stöttor finns. Hörnstolpar och övriga bärande delar är av ek. Ett prov togs ur stubben (FK271a). Den yttersta årsringen i detta växte 1686, men möjligen finns delar av 1687 års ring också kvar. Med 15 bevarade splintringar, kan man anta att trädet sannolikt är är fällt före 1690. Det starka korrelationsvärdet mot Ölandskurvan pekar på att virket med stor sannolikhet vuxit på Öland. Denna kvarnstubbe hör därmed till de allra äldsta eftersom få, om några, blev kvar efter danskarnas plundringar på 1670-talet.
1. Kvarnen i Gel. (FK27)
Stubben från ca 1687 (FK27)
2. Hjelmstad (öster om gamla landsvägen) (FK26)
Kvarnen renoverades 1992. Brostockarna vilar omedelbart på den runda stubben. Att döma av spåren på den runda överdelen av stubben, inuti kvarnen, har brostockarna tidigare skavt högre upp, vilket tyder på att en mellanläggsram funnits i en tidigare "version" av kvarnen. Kvarnen uppges vara byggd på 1840-talet (Föra 1987 s.153 nr.2). Bron täcks av en kalkflisa. Hörnstolparna är nog av tall. Jordträ, stöttor och häst är nya.



3. Hjälmstad (öster om väg 136 mitt emot infarten till Lofta) (FK25)
Rund stubbe på vilken brostockarna ligger utan mellanläggsram. Alla bärande delar inklusive häst och hörn är av ek. Fyra stöttor. Sägs vara flyttad från S. Greda i slutet av 1800-talet, men ursprungligen från tidigt 1800-tal (Föra 1987 s. 153 nr.3). Ingen dendrokronologisk undersökning är gjord.
2. Hjelmstad. (FK25)
3. Hjelmstad. (FK24)



4. Den ovanliga "mellanläggsramen". I ovankanten syns de båda brostockarna med hästen emellan sig. (FK29)
4. Lofta. (FK29) (bakom en gård).

Vinglös kvarn på stenfot. Stubben har rund överdel, och en stor mellanläggsskiva som ligger mellan stenfoten och brostockarna. Denna ovanliga konstruktion möjliggör antagligen användning av en stubbe som inte är tjockare än vad den inre/övre delen av stubben är. Bron täcks av en stenflisa. Kvarnen uppges vara byggd på 1820 talet och hitflyttad från okänd ort (Föra 1987 s. 153, nr 4). En dendrokronologisk undersökning kunde vara av intresse.


5. Lofta(?). (FK28)
Möjligen är denna kvarn en annan än den såsom nr 5 i Föra 1987 s. 153 beskrivna kvarnen, som där sägs endast ha stommen kvar. Denna kvarn är välhållen och brostockarna vilar direkt på stubben, som är bilad på fyra sidor. Jag är intresserad av hur det förhåller sig med denna kvarn, så berätta gärna för mig i ett mejl! Är det samma kvarn eller är denna hitflyttad senare?
4. Lofta. (FK29)
5. Lofta. (FK28)

6. Östra Vässby (FK10)
Större kvarn med två stenar på en gårdstomt. Skall vara hitflyttad från Törneby, Köping sn, 1915 (Föra 1987 s.154 nr6)


7. Östra Vässby (FK11)
Mindre kvarn med rund stubbe på vilken brostockarna ligger utan mellanlägg. Hörnstolparna är av tall, men jordträ, stöttor, brostockar och häst är av ek. Kvarnen har antagits vara byggd omkring 1830 (Föra 1987 s. 154 nr. 7), vilket i stort sett kan bekräftas dendrokronologiskt: Två prov togs ur stubben (FK111a, b) vilka båda har yttersta mätta ring från 1820. Det ena provet har dock även en möjligen hel ring från 1821. Eftersom ringarna är relativt breda och splintringarna ca 15, så torde provet gå till eller nära vankanten. Kvarnstubben kan således antas vara gjord tidigast hösten 1821 och knappast senare än ca 1824. Då korrelationsvärdena mot ölandskurvan i huvudsak är bra, är virket antagligen vuxet på Öland.

7. Östra Vässby (FK11)

8. Östra Vässby (FK09)
Kvarnen som har årtalet 1913 inskuret på hjärtstocken, vilket är året då den flyttades från Persnäs. Det har antagits att den ursprungligen är från 1800-talets början. (Föra 1987 s.154 nr. 8) Den renoverades 2002. Stubben är rund och tjock, med rund överdel på vilken jordträna ligger utan mellanläggsram. Jordträna och de fyra stöttorna är av ek men hörnstolparna av tall. Jag tog ett prov ur stubben, vilket visar sig ha yttersta hela ring från 1724, med 1725 års ring synlig. Detta kan vara vankant, men det kan heller inte uteslutas att ytterligare någon ring skavts bort. Stubben är från tidigast hösten 1725 eller åren närmast därefter. En liten bit från kvarnen ligger en gammal gångås, som får antas ha blivit utbytt vid senaste renoveringen. Två prov togs ur denna, varvid de yttersta ca 10 ringarna på vardera provet dock var så spröda att de föll sönder. Den yttersta återstående hela ringen är på båda proven från 1891. Gångåsen bör därför vara från ca 1900, men knappast så sent som 1913, varför man kan förmoda att den följt med vid flytten. Korrelationsvärdena mot referensen är mycket goda och virket i gångåsen får därför antas vara öländskt.


6. Östra Väsby. Stor kvarn med dubbla stenar. (FK10)
8. Östra Väsby. Kvarn med stubbe från ca 1725,
som flyttats 1913 och renoverats 2002. (FK09)

8. Hjärtstocken. 1913 flyttades kvarnen (FK09)
8. Gamla gångåsen från omkring 1900 (FK09)

9. Östra Väsby, Östergården, ca 500 m sydost om byn (FK12)
Kvarnen är vinglös. Bild från luften finns tidigare publicerad, då med vingar (Föra 1987 s. 152).


10. Djupvik (FK30)
Flyttad från Löt 1888. (Föra 1987 s.154 nr. 10)



9. Östra Vässby, Östergården. (FK12)
(Närmare än så här kom jag inte denna gång...)
10. Kvarnen i Djupvik. (FK30)

11-12.
(ej återfuna)


13. (FK13)
Flyttad till hembygdsgården från närbelägen plats (Föra 6:5 Sandal, , ca 600 m från nuvarnade plats.), 1978. Kvarnen skänktes till hembygdsföreningen 1974. (Föra 1987 s. 154, nr 13, "Gröna kartan" 1973 samt brev fr. J.E.Engström nov. 2008). Prov togs 14 april 2009 ur stubben (FK131, ek) och ur en brostock (FK132, tall). Den yttersta, ofullständiga ringen i stubben är från 1761, medan provet ur brostocken inte kunnat dateras.


14. Lunderna (FK24)
Kvarnen har blivit sommarstuga med stor veranda...
Den har åtta stöttor och hästen är av ek

13. Vid hembygdsgården. (FK13)
14. Lunderna. (FK24)
15. Östra Greda (FK15)
Stor kvarn med dubbla stenar. Stubben är något bilad. Mellanläggsram saknas och brostockarna vilar direkt på stubben. De fyra stöttorna, jordträna, hörnstolparna och den avbrutna hästen är alla av ek. Kvarnen flyttad från Borgholm 1921 (Föra 1987 s. 154 nr 15). Årtalet inristat på Hjärtstocken.

15. Östra Greda (FK15)
15. Interiör. Bilden visar hjärtstocken, översta delen
av stubben och undersidan av det andra stenparet. (FK15)



16. Östra Greda (FK16).
Stubben är rund. Mellanläggsram av ek. Åtta stöttor, jordträn, hörn och häst är av ek. Flyttad från Marsjö 1938 (Föra 1987 s.154 nr 16).



17. Husvalla (FK17)
Liten kvarn med stenfot. Hörnen, som är synliga utifrån är liksom hästen av ek. Årtalet 1721 uppges finnas inskuret (Föra 1987 s.154 nr 17)

16. Östra Greda (FK16)
17. Husvalla. (FK17)

18. Husvalla (FK19)
Liten nyrenoverad kvarn med stenfot.



19. Husvalla (FK20)
Belägen nära föregående. Kvarnen som har stenfot är antagligen inredd till "sommarstuga". Lykta och stenar ligger utanför. Hästen är av ek.

18. Husvalla (FK19)
19. Husvalla. (FK20)



20(?). Vid gården ca 1 km öster om Husvalla
(kan här möjligen vara förväxlad med nr 21 - påpeka gärna hur det förhåller sig!) (FK21)
Kvarnen, som har stenfot, är mycket förfallen. Tros vara byggd i Gillberga 1816 och flyttad till Östra Greda 1839 och till Husvalla 1938 (Föra 1987 s. 154 nr 20).

20(?). Husvalla (FK21)

21(?). Sammanrasad kvarn med stenfot
(kan här möjligen vara förväxlad med nr 20 - påpeka gärna hur det förhåller sig!)(FK22)
Kvarnen är helt sammanrasad. Stubben av ek står kvar, häst och brostockar lika så. Övriga delar ligger kringströdda på marken. Jag tog prover ur en brostock (FK223a, b) och ur hjärtstocken (FK228a). De går att datera med yttersta ring till 1851 respektive 1853 + vårved för 1854 (ej samma träd), men korrelationerna är dåliga, och det kan inte uteslutas att virket kommer utifrån. Någon eller några ytterligare ringar skulle möjligen kunna ha nötts bort, men kvarnen bör ha blivit byggd i mitten av 1850-talet, av virke som ändå troligast fälldes sommaren 1854. Enligt uppgift skulle den dock vara byggd 1840 (Föra 1987 s. 155 nr21), vilket alltså är en något för tidig datering, såvida jag alltså inte förväxlat den med föregående).

21. Detta är vad som återstår av kvarnen (juli 2006). (FK22)
21. Gångås och hjul. (FK22)

22. Långt ut mot sjön, öster om Husvalla (FK23)
Hjul och stenar etc borttagna och kvarnen enkelt inredd som övernattningsstuga. Förvaringslåda under bron. Brostockarna av tall vilar på den runda stubben utan mellanläggsram. Jordträn och de fyra stöttorna är av ek. Hela "underredet" är fyllt med större runda stenar, antagligen för att förhindra kvarnen från att blåsa omkull. Kvarnen uppges vara byggd i Askelunda (Alböke sn) 1857 och flyttad till nuvarande plats 1929 (Föra 1987 s. 155 nr. 22).


23. Husvalla (Enskog) (FK18)
Kvarn med rund stubbe på (sommar)stugetomt norr om vägen. Uppges vara flyttad från Askelunda (Alböke sn) i början av 1980-talet (Föra 1987 s. 155 nr 23). Kvarnen är ej markerad på karta 1973.

22. Husvalla (FK23)
23. Husvalla. (FK18)


24. Uggletorp (öster om landsvägen). (FK05)
Liten röd kvarn med knotig stubbe som ej bilats. Hörnstolparna är av tall. Brostockarna vilar på en mellanläggsram av ek. En eller två extra stöttor finns. Enligt uppgift byggd på 1760-talet, och flyttad inom byn (Föra 1987, s.155, nr 24)

24. Uggletorp (FK05)

25. Uggletorp, väster om stora vägen (FK31)
Större kvarn med dubbla stenpar. Uppges vara flyttad från Småland 1884 (Föra 1987 s.155 nr 25) - årtalet inskuret i hjärtstocken. Kvarnen är tämligen nyrenoverad.

25. Uggletorp (FK23)
25. Interiör. (FK18)


26. Emetorp (foto saknas)
Uppges vara ombyggd till sommarbostad. (Föra 1987 s.155 nr 26)


27. Folberga (söder om byn). (FK04)
Flyttad i mitten av 1800-talet från Spångebro, Löts sn (Föra 1987, s. 155)
Kvarnen är ovanlig genom att såväl den runda stubben som ett av jordträna, hörnstolparna och hästen är av tall. Mellanläggsram mellan stubbe och brostockar finns. Bron består av en kalkflisa. Fyra stöttor.
Den 4 april och den 14 juli 2009 togs prover ur ett antal virken i kvarnen, nämligen ur stubben, båda jordträna och ena brostocken. Yttersta mätta ringen i stubben (eventuellt vankant) är från 1780 (FK041a,b, tall). Yttersta mätta ring i jordträet av tall (FK042a) är från 1734, men då endast ca 5 ringar är splint, torde den tidigaste möjliga dateringen vara ca 1770. Inget hindrar att stocken är samtida med stubben. Det andra jordträet (FK043a) är av ek och har yttersta bevarade ring (troligen vankant) från sommaren 1914. Brostocken (FK044a) kan dateras mot östskånskt material till 1880. Stocken är troligen inte lokalt virke. En möjlig tolkning av dessa resulat kan vara att kvarnen ursprungligen byggdes av tall efter 1780, och att flera av de ursprungliga delarna efterhand ersats av motsvarande av ek.

27. Folberga (FK04)
27. Stubbe och ett jordträ och stöttor av tall (FK04)
28. Ingelstad (vid vägen mot Uggletorp). (FK06)
Större kvarn med två par stenar (Föra 1987 s. 156, nr 28). med åtta stöttor och mellanläggsram. Alla de utifrån synliga bärande delarna är av ek. Uppges vara byggd 1787, och flyttad från Timmernabben och uppförd på nuvarande plats 1882 (ibid).


29. Ingelstad, söder om byn, ca 150 m väster om stora vägen (FK14)
Av kvarnen som 1987 uppges vara i dåligt skick återstår 2009 endast stubben ännu stående på jordträn och stubbstöttor, och en bit därifrån ligger gångås med kronhjulet på marken. . Prov togs ur stubben och ett jordtrö samt ur gångåsen. Provet ur stubben (FK141a) har yttersta ring från 1760, och möjligen är det vankant. Stubben är troligen tillverkad under första hälften av 1760-talet, tidigast 1761. Provet ur jordträet (FK142) har yttersta bevarade ring från 1745, men saknar splintved. Om man antar att splintveden nötts bort, så ligger splintvedsgränsen omkring 1745, vilket gör att trädet bör vara fällt i intervallet 1755-69. Den kan alltså mycket väl vara samtida med stubben. Korrelationen mellan proven är hög, men de är knappast från samma träd, men kan mycket väl vara från samma bestånd. Provet ur gångåsen har 9 splintringar. Yttersta mätta ring kan vara från 1839, men dateringen är mycket svag. Om den är riktig har gångåsen bytts ut på 1840-talet.


29. Ingelstad (FK14). Den kvarstående stubben


28. Ingelstad (FK06)
30. Ingelstad (FK07)

30. Ingelstad. Invid östra vägen, på västra sidan. (FK07)
På den runda stubben vilar brostockarna utan mellanläggsram. Jordträna, de fyra stöttorna och hästen är av ek, liksom hörnstolparna på vingsidan, medan de på brosidan är av sågat barrträdsvirke. Kvarnen uppges vara från mitten av 1700-talet (Föra 1987 s. 156, nr 30).

31. S. Greda. (FK08)
Liten kvarn med rund stubbe och mellanläggsram och åtta stöttor. Den uppges vara byggd 1810(Föra 1987 s. 156, nr 31)


32. Torp (FK03)
Grå större kvarn vid sommarstuga, som uppgivits vara byggd i slutet av 1700-talet (Föra 1987 s.156, nr 32)

31. Södra Greda (FK08)
32. Torp (FK03)


33. Djurstad norra kvarnen. (FK02)
Flyttad från Hjärpestad, Löt sn 1895 (Föra 1987, s. 156 nr 33)
Liten röd kvarn med stubbe bilad till nästan kvadratiskt tvärsnitt. Brostockarna vilar direkt på stubben. Fyra stöttor. Häst av tall. Ett prov har tagits ur stubben (FK021a) och ett ur en stubbstötta. Dessvärre är provet ur stubben ofullständigt (yttersta delen har lossnat, och ett mindre fragment emellan verkar saknas). Tidigaste möjliga datering är därför 1821. Korrelationsvärdena är relativt dåliga, och det kan därför inte uteslutas att virket är från t. ex fastlandet. Ett nytt prov bör tas, för att öka klarheten. Provet ur stubbstöttan (FK022a,b) har yngsta mätta ring från 1847, men minst en ring, kanske fler, saknas. 15 splintringar har mätts. Virket bör vara från 1850-talet, tidigast 1849.




34. Djurstad, södra kvarnen. (FK01)
En vinglös kvarn med ganska smal stubbe med diameter omkring 60 cm och mellanläggsram mellan stubbe och brostockar och med en extra stötta. Två par stenar. Ett prov har tagits ur stubben (FK011a) som ger en trolig men inte fullt säker datering till 1854 (sista mätta ring, men ytterligare en, ofullständig, ring finns). Om dateringen är riktig är trädet troligen fällt under sensommaren eller hösten 1855. För att säkert kunna fastställa dateringen, skulle ytterligare prov dock behöva tas.

33. Djurstad (FK02)
34. Djurstad (FK01)


33. En stubbe bilad till nära kvadratiskt tvärsnitt från 1820-30-talet. (FK22)


Karta över Föra kvarnar.
Nr 26 (Emmetorp) är markerad med rött kors utan benämning. De näraliggande kvarnarna i Ingelstad med svårtydda beteckningar är FK14 (nr. 29) och FK07 (nr. 30).

Dendrokronologiska prov som refereras ovan:

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell
2 1 1500 1510 1520 1530 1540 1550 1560 1570 1580 1590 1600 1610 1620 1630 1640 1650 1660 1670 1680 1690 1700 2 1 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920

FK 1 Wind mills in Föra parish, Öland QUSP FK 2 Sweden Oak 5m 5401N1652E 1490 1891 FK 3 T. Axelson
———— FK271a, 1490–1686,
———— FK091a, 1578–1724,
———— FK142, 1537–1744,
———— FK141a, 1582–1760, vk?, vinter.
———— FK131a, 1650–1760, QURO +en omätt
———— FK021a2, 1671–1798,
———— FK111a, 1708–1820,
———— FK111b, 1723–1820,
———— FK223b, 1769–1835,
———— FK145a, 1755–1839, 9 sp?, gångås
———— FK022b, 1763–1840,
———— FK022a, 1763–1847,
———— FK223a, 1769–1851,
———— FK228a, 1777–1853,
———— FK011a, 1747–1854,
———— FK044a, 1736–1880, +vår+halv sommar (sensommar fällt)
———— FK099b, 1782–1891,
———— FK099a, 1785–1891,
———— FK043a, 1836–1913, QURO 9+1omätt splint
2 1 1600 1610 1620 1630 1640 1650 1660 1670 1680 1690 1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780

FK 1 Föra parish, Öland, post mills PISY FK 2 Sweden Pinus sylvestris 10 m 5700N1650E 1595 1780 FK 3 T.Axelson
———— FK042a, 1595–1734, PISY (endast ca 5 splintringar)
———— FK041a, 1614–1748, PISY
———— FK041b, 1600–1780, PISY. vk?, 57 splintringar. 0-ringar=skador