Översikt | Bildvandring i kyrkan | Sakristian | Kyrko- o inventariebeskr. | Byggnadshistoria | Undersökningen 1932
Textil | Fattigbössa | Predikstolen | Orglar | Sockenstugan | Gamla bårhuset | N.P Wetterlund
Startsida | Kyrkoarkivet | Lillkyrkan


Floda kyrkas orglar

av Sondlard Östman och Maj-Karin Arnberg



Innehåll:

Stora orgeln
Kororgeln
Gustaf Wilhelm Becker (1815-1875), Orgelbyggare i Floda och kororgelns skapare!
Kororgelns "syster" i Enviken





STORA ORGELN I FLODA KYRKA.


 I de äldre visitationsprotokollen finns inget orgelverk omtalat i Floda kyrka. Men i kyrkstämmoprotokoll för 1868 och 1869 omtalas en del händelser i samband med ett anbud om orgelverk. Det blev nu ingen orgel den gången men innehållet i protokollet är av sådan art att det borde nämnas.
 Handlanden och inspektoren Olaus Erik Eriksson gjorde 1868 "ett skriftligt erbjudande om att bekosta en del av ett ifrågasatt orgelverk till kyrkan". Församlingens ledamöter förklarade sig med stor tacksamhet vilja mottaga gåvan, om Eriksson ville återkomma med en fixering av beloppet som han ville skänka till orgelverket.
 I maj samma år återkom Eriksson med erbjudandet om att han skulle bekosta "dagpenning, kost och logi, om församlingen ville stå för materialkostnaderna", vilka enligt den närvarande orgelbyggaren Gustaf Wilhelm Beckers uppgifter skulle belöpa sig omkring 100 riksdaler. Att döma av senare uppgivna kostnader för orgelverket, 750 riksdaler, så var Erikssons gåva rätt betydande.
 Av protokollet får man lätt det intrycket att församlingens kyrkoherde Gustav Iverus inte ville engagera sig i orgelbygget, vilket nu säkert skulle ha kunnat föras i hamn. Själv avstår kyrkoherden från att rösta och formuleringen beträffande själva orgelspelningen görs alltför försiktig då protokollet säger, att "för tillfället flere personer funnos, som skulle kunna spela på orgel och försäkrat honom om sin oegennyttiga benägenhet att spela psalmerna på det önskade orgelverket, men framdeles skulle det blifva nödvändigt att betala någon för spelningen". Man förstår lätt kyrkoherdens inställning, då han dessutom ansåg det lämpligt att ta till protokollet, yttranden om att psalmodikon vore tillräckligt.
 År 1869 i januari hade Eriksson orgelverket färdig och nu krävde han 750 riksdaler för detta, som hade 6 stämmor och var prövat av direktör Malmström i Gagnef och befunnet ganska väl gjort och mycket välljudande".
 Vid omröstningen uttalade sig röster för "åttiotvå riksdaler och 11 öre riksmynt" för orgelköpet och "femtiotre riksdaler och 24 öre riksmynt" emot köpet. Man röstade nämligen efter skattefyrkar.
 Kyrkoherden klargjorde före stämman, att han inte ville rösta, eftersom han ej ville bidraga till att en del av församlingen skulle mot sin vilja behöva betala till ett orgelverk.
 Beslutet åstadkom en våldsam opposition och gav upphov till långrandiga klagoskrifter med hundratals underskrifter. Man frågar sig, om det var kostnaden, som avskräckte eller om det var följden av någon skickligt ledd agitation. Motståndet var kompakt och man läser i protokollet om att socknemännen avsade sig allt intresse för orgelverket, som "en bråkdel af församlingen velat tvinga på andra". I februari hade dock Eriksson förhoppningar om att få sitt orgelverk sålt till kyrkan, eftersom han begärde att det skulle få stå kvar. Under tiden undersökte han möjligheterna att placera det på annat håll och på våren beslöt Åhls församling att inköpa orgeln för 700 riksdaler. Ur stämmoprotokoll från Åhls församling av den 28 februari 1869 sägs bl. a. -Därtill hade församlingen blivit erbjuden af handelsman Eriksson i Floda att få inköpa ett orgelverk för 700 riksdaler här fritt levererat, ett nytt af musikdirektör Malmström i Gagnef afsynat och godkänt orgelverk med sex stämmor och pedal, ursprungligen ämnat som gåva åt Floda socken, men där ej mottaget, emedan någon organistlön ej kunde beredas, -.
 Orgelbyggaren Gustaf Wilhelm Becker byggde en del orglar i Dalarna under 1860-talet och bodde en tid i Floda och syntes ha som förlagsman och gynnare handlanden Olaus Erik Eriksson Av hans egna verk kan nämnas Orgeln i Gagnef 1866, Åhl 1870 samt orgeln i Enviken. Han utförde omdisponeringar i Garpenberg 1871 och i Husby 1873 varefter han inte längre kan spåras.
 Det blev alltså ingen orgel i Floda kyrka 1869, men när frågan i åter kom upp i samband med restaureringen av kyrkan 1882 gick beslutet om byggandet av ett orgelverk igenom utan diskussion. Man hade då under några år haft en särskild orgelkassa och i protokollet den 30 december 1883 paragraf 3 sägs: "Beslöts att en ny orgel under 1884 skulle i kyrkan uppföras". Eftersom hyra betalts med 25 kronor år 1884, tycks man tillfälligt brukat någon mindre orgel eller harmonium. Kontraktet med Åkerman & Lund den 13/7 1884 upptog en förteckning av de stämmor som skulle finnas, Nämligen:

 Disposition 1885.

 Principal 8
 Octava 4
 Octava 2
 Borduna 16
 Fl. Harm. 8
 Rörflöjt 8
 Salicional 8
 Trumpet 8
 Bihangspedal.
 Med undantag för justeringar och stämning förblev denna orgel orörd tills den av Åkerman & Lund helt ombyggdes 1947. I första manualen användes den gamla slejflådan, som tillbyggdes och pneumatiserades. Projektet leddes och kontrollerades av Oskar Lindberg.

Disposition 1947.
I man. II man. Pedalen
Principal 8 1884                       Principal 4 1947                       Kontrabas 16 1947
Octava 4 1884 Suavial 8 1947 Subbas 16 1947
Octava 2 1884 Gemshorn 4 1947 Gedackt 16 tr fr Bord. 16
Koppelflöjt 8 1947 Borduna 16 1884 Borduna 8 tr fr Rörflöjt
Gedackt 8 1947 Rörflöjt 8 1884 Octavbas 8 1947
Flöjt 4 1947 Fl. oct. 4 1947 Koralbas 4 1947
Mixtur 4-7ch 1947 Waldflöjt 2 1947
Trumpet 8 1884 Salicional 8 1884
Vox celeste 8 1947
Gemshornsquint 22/3 1947
Ters 13/5 1947
Scharf 4-6ch 1947
Skalmeja 8 1947
Tremulant
(21 stämmor)


Koppel m. m.
Vanliga koppel samt tre fria komb.
fasta komb. "Rörverk av". Autom. pedalväxel.
Registersvällare. Crescendo för II man.
Kontrabas 16 är en extension ur octavbas 8 med de övre piporna av låga oktaven. De 5 lägsta baspiporna täckta.



1988 byggdes orgeln ånyo om. Den blev återigen mekanisk. Den delades i huvudverk och bröstverk, och spelbordet vändes helt om, mot huvudverket.

Disposition 1988

Manual I

Gedackt 8
Principal 8
Flüte Harmonique 8
Octava 4
Kvinta 2 2/3
Oktava 2
Trumpet 8
Disk. Borduna 16
Bas Borduna 16
 Manual II:

Salicional 8
Rörflöjt 8
Ekoflöjt 4
Principal 4
Flöjt 2
Mixtur III
Oboe 8
 Pedal:

Subbas 16
Gedack 8
Oktava 4
Fagott 16

Nu endast tre koppel.





 Historien om Floda kyrkas kororgel

  Det är högmässa i den gamla sockenkyrkan. Psamlsången och orgelmusiken stiger upp mot de vitkalkade valven. Psalmen är den gamla psalmen Den signade dag som vi nu här se och melodin, den gamla varianten från Floda upptecknad av en folkskollärare Carlman i Björbo. Det är på något sätt en overklig men ändå märklig historia som rullas upp med denna ålderdomliga melodi spelad på den lika ålderdomliga orgeln som står nere i kyrkorummet. Den gamla psalmen sjungen av församlingen och spelad på den orgeln som en gång var ämnad just för just denna kyrka, men efter diverse kontroverser inte blev mottagen, men som nu efter en över sekellång utflykt slutligen får låta sitt välljud sprida sig i den gamla moderkyrkan. Organistens skicklighet lockar fram det bästa av toner ur melodin som stiger och sjunker. Det är andakt över det hela och från sin plats på orgelläktaren får kyrkans stora orgel i tystnad begrunda sin tilltänkta föregångares välljud. Nu står den alltså här som kororgel den orgel som Olaus Erik Eriksson 1868 erbjöd församlingen som gåva, men som då ej togs emot.

  Låt oss för ett tag titta på hur det hela började. Vi åker över älven som här går som ett mäktigt blått band genom byggden. Vi åker över en 152 m lång hängbro i trä som förbinder byarna på båda sidor om älven med varandra, till kyrkoherdebostället, för att med de gamla stämmoprotokollens hjälp få en bild av kyrkostämman den 26 april 1868 i Sakristian i Floda kyrka dit vi återvänder och sätter oss som åhörare vid kyrkostämman. Ett erbjudande läses upp där handlanden och inspektoren Olaus Erik Eriksson erbjuder sig att bekosta en del i ett ifrågasatt orgelverk till Floda kyrka. Efter en stunds funderingar förklarade sig församlingens ledamöter med stor tacksamhet vilja mottaga gåvan, om Eriksson ville återkomma med en som man sade fixering av beloppet som han ville skänka till orgelverket. Den 10 maj samma år återkom Eriksson med erbjudandet om att han skulle bekosta dagpenning, mat och logi till orgelbyggaren om församlingen ville stå för materialkostnaden. Orgelbyggaren Gustav Wilhelm Becker bördig från Venjans socken var närvarande vid stämman och han beräknade att materialkostnaden skulle belöpa sig på omkring 100 riksdaler. Det visade sig senare att kostnaden skulle stiga till 750 riksdaler varför Erikssons erbjudande var rätt betydande.

  Vad som man tidigare med tacksamhet sagt sig vilja mottaga som gåva ville man nu överväga och besluta om sättet för anskaffandet av fyllnaden av den erforderliga summan. Kyrkoherden Gustav Iverus sade sig nu ej vilja engagera sig i orgelbygget, som nu säkert hade kunnat föras i hamn om kyrkoherden lagt sina ord för saken. Han förutsade att han inte tänkte delta i omröstningen utan avstå från densamma. Av protokollet anar man sig till ett övertalningsförsök när man försiktigtvis säger att: för tillfället flere personer funnos som skulle kunna spela på orgel och försäkrade honom om sin oegennyttiga benägenhet att spela psalmerna på det önskade orgelverket, men framdeles skulle det bliva nödvändigt att betala någon för spelningen. Detta hjälpte nu inte och kyrkoherdens inställning till orgelbygget förstås lätt genom att han i protokollet lät anteckna som sin mening, "att han ansåg att sången skulle bli försämrad, försummad och vanvårdad och att psalmodikon var fullt tillräckligt och fullt nöjaktigt för sången i kyrkan." Nu förklarade de flesta av soknemännen att de för närvarande icke ville medgiva någon kostnad för ett orgelverk åt kyrkan.

  Den 31 januari 1869 i sakristian meddelade Olaus Erik Eriksson att Orgelbyggaren Becker hade en orgeln färdig med sex stämmor och pedal och nu begärde Eriksson 750 riksdaler för orgeln. Den var nu dessutom prövad och besiktigad av musikdirektör Malmström i Gagnef och "befunnet ganska väl gjort och mycket välljudande." Orgeln var placerades i kyrkan i väntan på stämmans beslut.

  Vid den kommande kyrkostämman var man inte fullt så eniga varför kronofogde Gustaf Bystedt begärde omröstning som vid den tiden skedde efter skattefyrkar (skatteören). För förslaget att köpa orgeln röstade 82 riksdaler och 11 ören riksmynt och mot förslaget 53 riksdaler och 24 ören riksmynt. Kyrkoherden klargjorde nu för stämman att han även nu inte skulle rösta "emedan han ej ville bidraga till att en del av församlingen mot sin vilja skulle behöva betala till ett orgelverk."

  Beslutet var onekligen ett olyckligt beslut. Reservationer mot beslutet inlämnades och besvärsskrifter med i stort sett samma innehåll som reservationen inlämnades från byarna Handbacken den 6 febr, Mossel den 6 febr, Forsgärdet den 5 febr, Sälje den 4 febr, Källbäcken den 6 febr, Hagen den 5 febr, och Syrholn den 4 febr. Listorna var undertecknade av byborna de flesta med bomärken. Man kan ju fråga sig om det var kostnaden som avskräckte eller om det var följden av en skickligt ledd agitation mot beslutet. Undertecknarna tog dock klart kyrkoherdens parti och socknemännen kallade ånyo till sockenstämma. Där avsade man sig allt intresse för orgelverket som "en bråkdel av församlingen velat påtvinga andra."

  Eriksson stod nu plötsligt med ett orgelverk men ingen som ville ha det. Han hyste dock vissa förhoppningar om att kyrkan skulle köpa orgeln varför han begärde att den skulle få stå kvar i kyrkan. Under tiden undersökte han andra möjligheter att placera orgelverket och redan våren 1869 beslöt Åhls församling att inköpa orgeln för 700 riksdaler. Ur stämmoprotokoll från den 28 febr. 1869 sägs bl. a."Därtill hade församlingen blivit erbjuden af handelsman Eriksson i Floda att få inköpa ett orgelverk för 700 riksdaler här fritt levererat, ett nytt af musikdirektör Malmström i Gagnef afsynat och godkänt orgelverk med sex stämmor och pedal, ursprungligen ämnat som gåva åt Floda socken, men där ej mottaget, emedan någon organistlön ej kunde beredas, --.

       Orgeln alltså till Åhls socken 1869. Där var den sedan i bruk till 1909 då orgelfirman E. A Setterqvist byggde en ny orgel om 12 stämmor. Som brukligt är vid orgelbyggnationer där det redan finns en gammal orgel så använder man sig gärna av stämmor som kan brukas i den nya orgel, så också nu. Man tog nu två stämmor ur den gamla orgeln och resterande fyra stämmor och material lades in i en skrubb och förvarades där. Där stod nu denna till fyra stämmor decimerade orgel till omkring 1920 då tonsättaren Oscar Lindberg hittade orgeln, och köpte den av Åhls församling. Oscar Lindberg som hade stort intresse för allt vad orglar hette byggde nu om orgeln till ett fungerande orgelverk om fyra stämmor. Andra orgelfynd ute i socknarna kom och orgeln hamnade så småningom i ett uthus där den stod en lång tid. Den samlade damm och boss och var ett kärt tillhåll för bobyggande råttor tills många år efter Oscar Lindbergs död man erbjöd Floda församling orgeln om man ville ta emot den och sätta den i skick. Genom Oscar Lindberg visste man att orgel från första början kom från Floda och därför var det naturligt att man ville att den skulle komma dit tillbaka. Floda kyrkoråd tog tacksamt emot erbjudandet och uppdrog åt Nils Sandstål att se till att orgeln hämtades. Detta var förenat med vissa problem. När Nils Sandstål och hans svåger skulle hämta orgeln gick den inte att få ut genom befintliga dörrar i det utrymme där orgeln förvarades. Man fick ta ut ett 3-luftsfönster med karm och allt för att slutligen få ut den ur dess förvaringsutrymme. Orgeln kördes till Flada och Magnussons orgelfirma fick i uppdrag att sätta samman delarna och göra orgel av dessa igen. Slutresultatet blev lyckat och nu står den nere i kyrkorummet och är ett värdefullt inslag ur både musikalisk och historisk synpunkt. Människoöden kan ibland vara intressanta och fängslande men det kan också andra ting vara, som denna orgel och dess systerorglar och deras öden, där ingen egentligen hamnade i den kyrka för vilka de var ämnade, utom den orgel som till slut efter omkring 120 år, hittade hem till sin ursprungsförsamling, som kororgel i Floda Kyrka.





 Disposition:
 Manualen C-f3'
 Principal 8'
 Gedackt 8'
 Vox Candida 4'
 Octava 2'

 Bihangspedal C-d' (Pedalen ej ursprunglig)

Orgelns alla pipor är gjorda av trä. Spelbordet är placerat på ena kortsidan av orgeln.




 

Gustaf Wilhelm Becker (1815-1875)
 G. W. Becker härstammade från Venjans socken. I början av 1860-talet bodde i Alfta i Hälsingland. Han var då snickare. l Alfta verkade en examinerad orgelbyggare, Lars Niclas Nordqvist, varför det är troligt att Becker lärde sig orgelbyggeri av honom. Becker flyttade sedan till Floda i Dalarna, där han som gynnare haft inspektoren och handlanden Olaus Eric Ericsson i Holsåker.

 Han byggde en del små kyrkorglar i Dalarna. Orgelverk som funnits i Gagnef, Åhl och Enviken. Han genomförde också omdisponeringar i Garpenberg och Husby. Varje orgel har sin historia som kan följas i de olika församlingarna. Så var till exempel den orgel som inköptes av Enviken och som står kvar där än i dag, ämnat för Venjans församling. År 1871 inköpte Envikens församling ett orgelverk av kyrkoherden Erlandsson. Erlandsson hade under sin tid som pastor i Venjan för Venjans fösamlings räkning inköpt ett orgelverk av C. W. Becker i Floda. Församlingen löste aldrig in orgeln och när Erlandsson kom till Enviken skaffade han ett värderingsintyg av musikdirektör Malmström i Gagnef och sålde sedan orgelverket till Envikens församling för 900 riksdaler.
 Den orgel som i januari 1869 stod färdig och som var ämnad som gåva till Floda församling från handlaren Olaus Erik Eriksson, men som församlingen inte kunde ta emot, då man ej ansåg sig ha möjlighet att kunna betala en organistlön, såldes i februari 1869 till Åhls församling för 700 riksdaler.
 År 1866 erbjöds Gagnefs församling av prosten Nils Broléns stärbhus att köpa det orgelverk som prosten inköpt av orgelbyggaren G. W. Becker. Köpet blev klart 1867 men blev överklagat, men orgeln blev kvar och brukades till ett nytt orgelverk insattes 1886. Beckers orgelverk såldes då till Sollerön där den var i bruk 1891 - 1910. Den såldes då till en privatperson på Sollerön och är nu i privat ägo.
 De orglar som byggdes för att ursprungligen betjäna vissa församlingar kom av olika skäl inte att användes där utan kom att betjäna helt andra församlingar
 Efter sin tid som orgelbyggare i Floda och Dalarna kan inte G. W Becker spåras i skrifter över orgelbyggare.



Systerorgeln i Enviken.


  Envikens gamla kyrka ligger vacker vid vägen genom socknen. Med sina rödfärgade, spånklädda väggar ger den ett vacker kulturhistoriskt intryck. Detta förstärks i mycket hög grad när man kommer in i kyrkorummet. Allt är bevarat i ursprungligt skick, syns det. Envikens kapell byggdes 1669 och blev 1672 kapell under Svärdsjö och först 1857 blev Enviken egen socken. De gamla bänkarna, de smidda ljusstakarna, de två stora gjutjärnskaminerna allt är precis så ålderdomligt som det kan vara. Kyrkan har två ingångar och från ingången på gaveln leder en smal trapp upp till läktaren. 1869 beslöts att anskaffa ett orgelverk för Envikens kapell. Enligt protokoll från den 24 dec. 1869 säger kyrkostämmans ordförande som sin åsikt vara, "att han i likhet med Dr. Luther ansåg att guds ords predikan intet mer kunde röra och beveka människohjärtat än väl inrättad kyrkomusik". Man skaffade medel och ett orgelverk inköptes 1871 av kyrkoherde Erlandsson i Torsång, som denne beställt för Venjans socken, men som man ej löste ut där, för 900 riksdaler. Orgeln hade 6 stämmor med pedal och följaktligen en kopia av orgeln som Olaus Erik Eriksson lät bygga för Floda sockens räkning. Därav intresset för Envikens kapells orgel. Sommaren 1871 insattes en sjunde stämma bekostad av kronolänsman Stjärnehjelm för 99 riksdaler och 8 öre riksmynt. Orgeln som står på läktaren vilken måste byggas om för orgelns skull 1872, står med orgelfasaden i flykt mot läkterbariären och är som tidigare sagts en systerorgel till den för Floda kyrka.





Åter till sidans början!        Åter till första sidan!