Kyrka har funnits i Floda sedan medeltiden. Man har funnit årtal inristade: MCV (1105) och 1221, vilka givit anledning till vissa spekulationer om kyrkans ålder.
Det första skriftliga belägget är år 1332. En i Diplomatarium Darlekarlicum intagen skrivelse rörande vissa förhållanden inom Floda socken är nämligen daterad: "Apud ecclesiam Floda anno Domini MCCCXXXII" (Vid Floda kyrka i Herrens år 1332).
Under tiden 1724 - 1737 utvidgades kyrkan åt öster och norr och blev tvåskeppig med sakristia på östra gaveln. Den nya exteriören var färdig 1732 med undantag för tornet som tillkom år 1797 (redan 1745 ansågs den gamla klockstapeln "gammal och skrasslig").I Kyrktornet hänga tvenne klockor:
Den större med följande inskription. "Kommer och ser på Guds verk. Ps 66. Vid denna tid styrdes länet av Landshöfd. m m Herr Johan af Nordin, stiftet vårdades au Biskop m m Herr Doktor L Benzelstierna och församlingen sjöttes av Kyrkoh. Abr Hesselgren och v pastor Joh Badelius. För samlingens övriga ståndspersoner: Landscamrer Lars Joh Almberg, Kronolänsman J Roman, Kyrkovärd O Olsson i Kyrkbyn, Klockar Per Jönsson ibm, Nämndeman J Persson, Per Ersson och L Persson".På andra sidan av samma klocka står: "Sex månader voro förflutna sedan ett mordiskt skrot slutat Gustafs III ärortka dagar. Och Gustaf Adolf på XIV år uppstigit på tronen - under Hertig Carls av Södermanland förmyndareskap - då denna klocka blev gjuten i G. 1737, ångo omgjöts i Falun av E Giothe Ericsson 1792".
På den mindre läses på nedre sidan: "Gloria in Excelsis Deo. Biskop i Westerås Högv. Doct. Matias Iser. Praep. Mag. Thom. Schultze, Pastor Dom. Sam. Elfvlus. Kiörkow. Lars Olofsson, Chrtstof. Larsson. Me fecit in GrangIarde M. Näsman D 8 Aug. Anno 1718" och på andra sidan. "Carol Xll Rex, Gen. Maior och Langhöfd. Högvälbor. Herr G. G. Appelman, Cronbefaldingm. Erik Floraeus, Läns. Jons Ersson, Nämndem. Olof Ersson i Forsgiarde. Jag glädhes i thed mig sagt är att wy skole gå in uthi Härrans Huus. Psalm C XXII".
1610 fick Gustaf II Adolph såsom kronprins Floda socken som hertigdöme.
1612 blev Floda eget pastorat (tidigare annex under Nås).
Några inventarier
Altartavlan, föreställande "Kristi förklaring" är målad 1774 av Johan Iverus Bernhardi.
Predikstolen från 1774 förfärdigades av en sockenbo, Korpral Knipe i Syrholn, efter förebild av predikstolen i Grangärde kyrka. Vid restaurering 1882 målades den vit med förgyllning. Vid restaurering 1932 befriades den från övermålningen och den gamla färgen framtogs.
Timglas från 1700-talet.Den gamla dopfunten av trä från 1600-talet lagades, rengjordes och retuscherades vid restaurering 1932.
1932 insattes patinerat antikglas i korfönstren.
1932 fick kyrkan nya bänkar efter förebild av de gamla, som hade borttagits vid restaureringen 1882.
1931 den 5 juli fattades beslut om att kyrkan skulle restaureras i enlighet med förslag uppgjort av intendenten i Kungl. Byggnadsstyrelsen arkitekten Ärland Noreen, som också hade översyn över fortgående arbeten.
En medeltida predella (d.v.s fundamentet till ett altarskåp) återfanns i bedrövligt skick på bårhusvinden 1930. Den restaurerades 1932 och utgör nu en av kyrkans förnämsta prydnader. (Miniatyrflaggorna är en gåva från vår vännort Ylämaa). 
Orglarna
1885 fick kyrkan ett orgelverk med åtta stämmor. Ombyggdes 1947 och tillbyggdes av Åkerman och Lunds nya orgelfabriks Aktiebolag och fick 26 stämmor och 2 manualer. Orgelfasaden tillbyggdes på bredden.
Det finns även en kororgel i kyrkan.
MålningarNågra oljemålningar finns också i kyrkan.
Per Hilding Perjons, har målat porträtt av tre kyrkoherdar som tjänat i pastoratet, vilka finns i sakristian, nämligen Wetterlund, Nordblad och Östberg.
Carl XI med gemål, riksråden Arvid Horn och baron Palmstierna, som höll riddarsyn i socknen 1765.
Kristus på korset (kanske en gammal altartavla),