Tecknens betydelse
Bordskivan av en tjock skifferplatta, som troligen förts till Floda under istiden bars upp av två tjocka pelare uthuggna ur ren Flodagranit. På denna bordskiva hade han låtit inrista huvudsumman av den bärande grundtanken i sin evangelieförkunnelse med underliga symboliska tecken och förkortningar.
Korset står i mitten med inskriften J.K. (Jesus Kristus) och med en gloria av nio saligheter, tre på varje korsarm. (Wetterlund räknade nio salighetsprisningar i Matt 5). På ena sidan korset tecknades vägen till Kristus, till den frälsande tron på honom. Den är den andliga fattigdomens, sorgens, saktmodets, rättfärdighetshungerns och rättfärdighetstörstens trånga port. Det är vägen fram till den korsfäste och levande Frälsaren. Vägen fortsätter på andra sidan korset som den smala vägen, tecknad som den självförglömmande kärlekens väg ( 1 Kor 13). Då människan låter Kristus - låter Kristi ande - leda sig och stärka sig till att gå den smala vägen, trons väg, som också är kärlekens, då hör hon med till det sanna, nytestamentliga egendomsfolket, till brudförsamlingen, här på stenen symboliserad som så ofta hos Wetterlund av Uppenbarelsebokens "solkvinna", som står på månen och är iklädd solen.
Varför nu detta bord. Wetterlund svarar själv: Kristendomen är mat för människan. Blir den inte tillägnad av henne och omsatt i hennes liv, såsom maten tillägnas och assimileras med kroppen, så är den för henne betydelselös. Bord och bänk tala om detta ätande. Därför är pelarna som bär upp bordskivan av inhemsk flodagranit. Men skivan med själva inskriptionen, själva budskapet, är från ett annat land, såsom Kristus själv och hans evangelium är från ett annat land, från en högre värld, från Gud.
Bordet placerades mitt under asparnas gotiska tempelvalv vid Floda prästgård. Även det kanske en symbolisk placering.
I samband med att prästgården försåldes 1998, fick bordet sin nya plats på Floda kyrkogård, nära minneslunden.
N. P. WETTERLUND. Nils Peter Wetterlund föddes den 20 juni 1852 i torpet Bolkan i Slättåkra församling i Halland. Familjen var mycket fattig och det var under stora försakelser som han fick börja sina studier. Under sin uppsalatid angreps Wetterlund av sina religiösa grubblerier så svårt att han under en tid togs in för vård på sinnessjukhus. Han säger själv bl a att han söp ganska mycket under en tid. Men den 31 maj avlade han den teologiska examen och den 15 dec 1884 den praktiska teologiska examen. Han prästvigdes den 4 aug 1885 i Västerås stift i dess domkyrka av Biskop Gottfrid Billing. Wetterlund valdes till kyrkoherde i Floda den 26 okt. 1893 och tillträdde platsen den 1 maj 1895. I 11 år tjänstgjorde Wetterlund som kyrkoherde i Floda. På trettondagen 1904, en kall vinterkväll på hemväg från en predikan i Björbo fick han under stora plågor föras först till Mockfjärd med häst sedan till Falun med ett vändande gruståg för operation. Han blev aldrig riktigt bra efter denna operation. Han dog efter många års sjukdom i sitt hem, en liten lägenhet högst upp på Rutger Fuchgatan 6a i Stockholm den 7 aug 1928, 76 år gammal.