Byggnaderna vid Prästfäboden

Det finns fem äldre timmerbyggnader vid prästbuo (2002). Stuga (mitten på bilden), fejs omgjort till samlingslokal (t.v), en loge med utskjutande tak (t.h), en lada eller bod med källare under (delvis skymd av en stor gran), samt ytterligare en bod (t.h, nästan helt skymd). De två senare är av rundtimmer, de andra av bilat. Därutöver finns en nygjord rastkoja (slogbod) och ett avträde. I inventeringsprotokollet från 1697 (Floda kyrkoarkiv OIa:1 pag. 15) finns följande byggnader på denna plats omnämnda:

Fähbodar vijd Källbecken
1. Stufva som behöfver reparation, muren aldeles förlorad.
2. Steger huus ock förlorat. En liten hvälfd kiällare med bood öfver.
3. Kornlada et golf der åth med loge behållen.
4. Tvenne fähuus det ena behållit.
5. Två ängzlador, en på Öhn, den andra i Storänge, Taket vill lagas.


Av dessa byggnader tycks de vid punkt 5 ligga på annan plats. Åtminstone ingen av de vid själva fäboden belägna byggnaderna torde finnas kvar.

På ett par av byggnaderna har jag hittills tittat lite närmare, nämligen:

Källarboden 60° 26' 37.3" N, 14° 46' 17" E
På prästfäboden finns en källare, med en enkel bod över, som nu används som vedbod. Källaren är delvis(?) byggd av kluven granit. Själva boden, som är i dåligt skick är byggd av rundtimmer utan mossränna och med enkla knutar, sådana som är vanliga på enkla lador. Dörrgåten, på södra långsidan är av ganska nyligen sågat virke och spikad vid stockändarna. Man kan inifrån lätt se att det finns både äldre och nyare timmer. Det äldre ser vittrat ut även på insidan. I slutet av november 2002 tog jag ut ett antal borrprover, för dendrokronologisk bestämning av stockarna. Det visade sig då tyvärr att proven ur det äldre timret är av mycket frodvuxet talltimer, med bara drygt 30 årsringar i. Dessutom var det skört. Det nyare timret, från vilket jag tog två prov, var mindre frodvuxet, men det ena provet (tall), hade så många svårtydda ringar, att datering inte säkert kunde göras. Analysen av det andra provet (gran, PFBK2) ur det nyare timret gav dock ett relativt övertygande resultat: sista växtåret för denna stock är 1864. Beträffande det gamla timret, kan man säga att de fyra proven är samtida, och antagligen ur samma bestånd. Tre av proven är från väggtimmer (PFBK3-5) och ett från en av takåsarna (PFBK6). När man lägger samman alla proven, och jämför sammanställningen med referenskurvan, får man ett resultat som pekar på sista växtår 1769, men detta resultat är tyvärr osäkert, p.g.a de alltför få årsringarna i detta virke.

I arkivmaterialet finns en källarbod vid prästfäboden omnämnd i inventarieprotokollet från 1697. I samband med visitationen 1770, så tycks det ha varit vissa diskussioner rörande bl.a gärdsgårdarna kring fäboden. Jag har inte kunnat hitta något skrivet om reparation av några bodar, men det kan mycket väl ha skett. En allmän uppryckning av underhållet tycks ha skett under dessa år, då Abraham Hesselgren var nytillträdd kyrkoherde.

Slutsats: Det fanns en källarbod redan 1697. Kanske ersattes den 1770 med en ny (såvida den osäkra dateringen stämmer). 1865 reparerades den, kanske i samband med att själva källaren också gjordes om. De kluvna granitstenarna antyder att källaren i sitt nuvarande skick bör vara (om)byggd på mitten av 1800-talet eller senare.


Bod av rundtimmer med mossränna. 60° 26' 36.8" N, 14° 46' 17" E
Det finns en bod av rundtimmer, med mossrännor och riktiga knutar med något sluttande hak (mellersta byggnaden på bilden nedan). Den har i sen tid flyttats ett litet stycke och satts på en hålstensgrund. Redan timringstekniken antyder att boden är från 1700-talet. Jag tog först några borrprov i byggnaden utifrån i december 2002 PFBR1-4 (Norra långsidan). Dessa gav en trolig datering av yttersta årsring till 1759 (Timret är frodvuxet med endast omkring 50 årsringar) I januari 2005 var det möjligt att ta fler och bättre prov från insidan (PFBR01-25) Dessa prov bekräftar den tidigare dateringen. Byggnaden torde alltså vara timrad ca 1760. Intressant är att se hur timret i vissa sektionen är avbilat på insidan, medan det i andra är runt. Förklaringen skulle kunna vara att olika timmerlag gjort ett antal dagsverken var, och att de haft olika uppfattning om huruvida timret skulle vara bilat eller ej (Bilden visar södra/bortre gaveln. Påritat stockerna ur vilka prov tagits). Detta kan vara den tid då man upphörde med insidig bilning, och övergick till att antingen bila båda sidor, eller, för lågstatusbyggnader, inte alls.


Torbjörn Axelson, december 2002, maj 2005



Annat dendrokronologiskt daterat

Mätdata (ringbredder)

visa som tabell
2 1 1710 1720 1730 1740 1750

PFB 1 Bod, Prästbuo, Floda sn, Dalarna PISY . PFB 2 SWEDEN Scotch pine 200-350M 6027 1447 1704 1769 . PFB 3 Torbjorn Axelson, Bjorbo, Sweden .
———— PFBR01b, 1704–1745,
———— PFBR2, 1707–1758,
———— PFBR1, 1712–1758,
———— PFBR11a, 1703–1759,
———— PFBR25b, 1704–1759,
———— PFBR25a, 1704–1759,
———— PFBR01a, 1704–1759,
———— PFBR03b, 1704–1759,
———— PFBR3, 1706–1759,
———— PFBR4, 1707–1759,
———— PFBR02b, 1708–1759,
———— PFBR04a, 1709–1759,
———— PFBR22b, 1713–1759,
———— PFBR13a, 1714–1759,
———— PFBR15a, 1719–1759,
———— PFBR21a, 1720–1759,
2 1 1740 1750 1760

PFB 1 Källarbod, Prästbuo, Floda sn, Dalarna PISY . PFB 2 SWEDEN Scotch pine 200-350M 6027 1447 1704 1769 . PFB 3 Torbjorn Axelson, Bjorbo, Sweden .
———— PFBK3, 1735–1764,
———— PFBK5, 1736–1768,
———— PFBK4, 1736–1769,
———— PFBK6, 1737–1769,
2 1 1810 1820 1830 1840 1850 1860

PFB 1 Källarbod, Prästbuo, Floda sn, Dalarna PCAB . PFB 2 SWEDEN Norway spruce 200-350M 6027 1447 1801 1864 . PFB 3 Torbjorn Axelson, Handbacken, Bjorbo, Sweden .
———— PFBK2, 1801–1864,