Bergsmansgården, västra stugan, Ludvika gammelgård.

JavaScript är tyvärr avaktiverat på din webbläsare och därför kan denna sida endast visas i denna utarmade form.

Bergsmansgården, västra stugan, Ludvika gammelgård
Dendrokronologisk undersökning
av Torbjörn Axelson, januari 2018

Bergsmansgårdens dubbelstuga sedd från väster. Undersökningen avser den hitre delen.

Den andra januari 2018 besökte jag Ludvika gammelgård för att ta prov för dendrokronologisk analys i den västra stugan av Bergsmansgården, 60.14750, 15.20840, där panelen på en del av baksidan avlägsnats för att syllstocken delvis behövde bytas. Den nuvarande stugan består av två separata stugor, som står intill varandra, där den nu undersökta, västra stugan, till skillnad från den östra har helt röste på båda gavlarna och därför bör vara den ursprungliga. Vid arbetet med syllstocken upptäcktes att det tidigare funnits en 4,5 meter bred utbyggnad mitt på stugans baksida, med dörröppning och eldstad mot den nuvarande stugan och att väggen varit klinad. När jag såg byggnaden, dels delen med den borttagna panelen, dels vinden, var det uppenbert att stugans byggnadshistorik är komplicerad, och består av timmer från flera olika perioder. För att försöka reda ut stugans byggnadshistorik och försöka lista ut när utbyggnaden kan ha tillkommit togs prov ur sammanlagt 16 stockar: 15 med tillväxtborr (5 mm) och ett från syllstocken i form av en på marken liggande bortsågad del som innehåller de yttersta 95 mm av den nu delvis ersatta syllen.¹ De borrade stockarna innehåller i de flesta fall så få ringar att det ligger i underkant för att tillåta dendrokronologisk åldersbestämmning. I princip är det endast provet från syllstocken som ger en fullgod och självständig datering med yttersta bevarade ring från 1730, men där några enstaka yttersta ringar kan vara bortvittrade. För övriga prov har jag identifierat grupper av stockar utifrån deras utseende och sedan visuellt jämfört kurvorna för att se om de kan antas vara samtida och sedan försökt datera gruppen. Ett borrprov togs dessutom i en sågad taksparre, men det hör inte till timmerstommen.

De daterade timren i vägg C är här markerade. Blå: efter 1730 (nu ersatt). Grön: efter 1738. Röd: ca 1692.

Grupp 0: Syllstocken. Tall. 195 ringar. Säker datering med mycket goda värden mot många dala-kurvor. Efter 1730. Denna stock är av mycket bättre kvalité än alla andra som provtagits i byggnaden.
Grupp 1: Skavda stockar i röstet (D18, D21, D22=översta): 58-64 ringar, tall. Samtida och med vankant bevarad i proverna och yttersta ring sannolikt från 1599, även om dateringen är något svag. Utsidan på stockarna är senare avbilade. Uppenbarligen återanvänt timmer.²
Grupp 2: Liggande bilat timmer i vägg C (långsidan). Stockarna C6(öster om delning), C7(väster om delning), C8(ö), C10, C12 och C13 med yttersta ofta ofullständiga ring från sannolikt 1692. (46-64 ringar, tall).
Grupp 3: Stående stockar med spår av klining i igensatt dörröppning. Dessa stockar kan med viss sannolikhet antas vara återanvända från det borttagna rummet. Yttersta ring 1738, dateringen mycket sannolik. (55-74 ringar, tall) ³
Grupp 4: C14, C15, ås CI. På insidan obilat grantimmer med yttersta ring från 1738. Detta timmer, alltså långsidans översta två varv och den närmaste takåsen är alltså samtida med de båda vertikala i dörröppningen och högst åtta år yngre än syllstocken. Även D12 (röstet under ingången) är en obilad granstock, men den kan varken säkert placeras i gruppen eller självständigt dateras.⁴ Tillsammans med grupp 3 visar detta på en omfattande ombyggnad efter 1738.
Grupp 5: Prov ur en sågad sparre av tall med yttersta ring 1871 (ofullständig, savbarkad, d.v.s sommar) 134 ringar. Kan vara torrtall och/eller flottad. Daterar antagligen pärttaket till okänt antal år efter 1871. Mycket bra korrelationsvärden mot diverse lokala och regionala kurvor.

Det inre röstet, vägg D. Lägg märke till de karaktäristiska färgskiftningarna i det skavda timret. Dessa stockar är fällda vintern 1599/1600 och senare avbilade på utsidan.

Tolkning och övriga iakttagelser: Utifrån de dateringar vi har, är det mest troligt att stugan timrades om ca 1739 eller något år därefter, med återanvändning av timmer från minst två tidigare byggnader från ca 1600 och från ca 1692. Det går dock inte att säga om dessa båda funnits samtidigt eller om de avlöst varandra. Troligen gjordes tillbyggnaden vid 1730-talets omtimring, såvida nu de stående stockarna verkligen kommer från den rivna tillbyggnaden till vilken den dörröppning de tillsluter ledde. Det sätt på vilket utbyggnaden konstruerats kräver att den gjordes när timmerstommen sattes upp och inga dateringar pekar på att någon senare omtimring skett, vilket ger viss tyngd åt den hypotesen. Virket till alla tre byggnadsfaser verkar vara hämtat från hårt nyttjade skogar med hög tillväxt. Benägenheten att i så stor utsträckning som skett återanvända gamla stockar tyder på brist på gott byggnadstimmer, vilket knappast är förvånande här i brukets närhet. Endast syllstocken är av högkvalitativt virke, och att den är upp till åtta år äldre än timmret från den sista påvisade omtimringen ska kanske snarare tolkas som att denna värdefulla stock anskaffats med lång framförhållning och sparats, än att det är fråga om en egen byggnadsfas. Stockens nuvarande skick och placering medgav dock inget närmare sökande efter eventuella spår efter insekter eller återanvändning. I övrigt noteras att, så vitt jag kunde se, gåtspår saknas i de för den förmodade dörren kapade stockarna. Något försök att tidsfästa utbyggnadens borttagande gjordes inte. Kanske följarna och/eller panelen är från den tiden, men följarna saknar vankant och panelbrädorna, som ska återuppsättas, var inte tillgängliga.

Noter

1. Ca 40 mm av den innersta veden saknas, vilket motsvarar ca 15-20 ringar. Stocken hade alltså omkring 210 ringar vid denna höjd.
2. Skavt timmer förknippas med medeltida timring, och blev under 1600-talet omodernt.
3. Prov togs endast i de två vänstra stockarna. Den rödfärgade bedömdes vara alltför frodvuxen och den andra i för dåligt skick för att borras. Plankan saknar synlig barkkant och kunde därför inte förväntas ge någon meningsfull datering.
4. När kurvorna för de tre proven, som ju hämtats ur stockar som ingår i samma kontext, jämförs visuellt är det troligt att de är samtida, även om korrelationsvärdena är låga, vilket inte är ovanligt hos gran i dessa trakter (jfr Finnsviksladan i Grangärde). Om man bortser från de äldsta ringarna i det längsta provet, som ser ut att representera trädets plantstadium med flera anomalier i form av mycket tunn höstved i två av dem och en annan stressmarkör i en, och därför bara tar med de 50 yngsta ringarna så passar det synnerligen bra mot den lokala grankurvan: Corr=0.60 för de yngsta 50 och corr=0.75 för de yngsta 40 ringarna.

Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/

Korrelationsvärden

 Cybis CDendro, Correlations the rest of that Member offset to ref-- Off Over  P2Yrs------ Years    set  lap  CorrC TTest LAGGA13    63      0   62   0,28   2,3 LAGGA14    46      0   45   0,47   3,5 LAGGA31    54      1   53   0,63   5,8 LAGGA32    64      1   61   0,43   3,6 LAGGA33    55      1   54   0,58   5,1 LAGGA34    58      1   57   0,52   4,5

Mean corr. of

Cybis CDendro, Correlations Results sorted T-  Over  Skel Corr   Test   lap  Chi2 all...     0,60   5,95 GagnefSo   0,53   4,96    64 se007      0,48   4,27    64 SolorNor   0,46   4,09    64 Grangard   0,46   4,08    64 SödraDal   0,45   4,02    64 BjörboGr   0,44   3,84    64 swed302    0,42   3,67    64 fletab2    0,41   3,58    64 Estonia    0,41   3,56    64 Sfsn-PIS   0,40   3,48    64 Savolinn   0,40   3,44    64 swed305    0,39   3,30    64 GvleC-pi   0,36   3,07    64 Klmrsnd    0,35   2,95    64 JAEMTUA_   0,34   2,83 Kungsber   0,33   2,77    64



Cybis CDendro, Correlations grupp_1 (mean Results sorted T-  Over  Skel Corr   Test   lap  Chi2 all...     0,56   5,27    63 Grangard   0,49   4,37    63 SödraDal   0,47   4,13    63 se007      0,47   4,12    63 Bingsjo_   0,46   4,02    63 Norrland   0,43   3,47    56 BjörboGr   0,43   3,68    63 fletab2    0,42   3,66    63 GagnefSo   0,42   3,63    63 Kungsber   0,42   3,57    63



Cybis CDendro, Correlations dated to 1738 Results sorted T-  Over  Skel Corr   Test   lap  Chi2 all...     0,57   5,79 se007      0,50   4,85    73 swed305    0,47   4,43 Grangard   0,45   4,30    73 Sfsn-PIS   0,45   4,29    73 SödraDal   0,45   4,20    73 SolorNor   0,43   3,96    73 FinakrPI   0,42   3,36    54 GvleC-pi   0,40   3,70    73

Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6) between each of 6 members of the collection Grupp_2 and collection. Minimum overlap used when finding best match: 45 first column when overlap >= 45 (6 samples): 0,48 Standard deviation interval 0,38 - 0,58 Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6) between best references and Grupp_3 dated to 1692 with corr >= 0,33 and with overlap >= 64 according to decreasing correlation coefficient values. 64 10 based on 16 members 5 1831 Gagnef-Djura PISY 4 1888 Dalarna region (Lunds Universitet, "extraterastrial") PISY 8 1940 Solør, sydöstra. Norge (digitaliserat av Arne Andersson)PISY 8 2004 Grangärde, Dalarna PISY 6 2005 Södra Dalarna PISY 6 2004 Swed305 Björbo+Grangärde PISY 6 1995 NAMDO 1 Naemdoe Stockholm archipelago (Updated 2/2003) PISY 3 1954 Flesberg, Numedal Östlandet, Norway (P Eidem) PISY 2 1998 Estland, (proj. Extraterastrial) PISY 3 2004 Säfsnäs socken, Dalarna PISY 7 2002 Savonlinna-området. Sammanslagna från ITRDB PISY 7 2002 Björbo, Dalarna PISY 5 2011 Hamrånge & Hille, Gästrikland (east) PISY 5 1873 Kalmarsund and Öland area PISY 64 15 1827 JAEMTUA1 Jämtland, historisch/JAEMTUA2 PISY 5 2005 Kungsberg-Järbo-Lumsheden, Gästrikland PISY Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6) between best references and of 3 samples: LAGGA21-23) dated to 1599 with corr >= 0,42 and with overlap >= 56 according to decreasing correlation coefficient values. 5 based on 9 members 3 Grangärde, Dalarna PISY 3 Södra Dalarna PISY 1 Dalarna region (Lunds Universitet, "extraterastrial") PISY 5 Bingsjö Dalarna, Klockargårdens storstuga PISY 1 Norrland (traded wood in Stockholm area) L-Å Larsson PISY 1 Swed305 Björbo+Grangärde PISY 3 Flesberg, Numedal Östlandet, Norway (P Eidem) PISY 0 Gagnef-Djura PISY 0 Kungsberg-Järbo-Lumsheden, Gästrikland PISY Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6) between best references and grupp_3 (mean of 2 samples:LAGGA35 & LAGGA36) with corr >= 0,40 and with overlap >= 54 according to decreasing correlation coefficient values. 73 11 based on 8 members 9 Dalarna region (Lunds Universitet, "extraterastrial") PISY 73 10 Björbo, Dalarna PISY 8 Grangärde, Dalarna PISY 5 Säfsnäs socken, Dalarna PISY 5 Södra Dalarna PISY 3 Solør, sydöstra. Norge (digitaliserat av Arne Andersson)PISY 7 Finnåkers bruk, Fellingsbro PISY 2 Hamrånge & Hille, Gästrikland (east) PISY

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell



LAGGA  1 Bergsmansgården västra, Ludvika Gammelgård          PISY
LAGGA  2 Sweden       Pinus sylvestris         6008N1512E          1536 1738
LAGGA  3 T. Axelson

———— LAGGA22, 1536–1599, D21, skavd, i röste. vk (Se bild 4.8 MB)
———— LAGGA23, 1541–1599, D18, skavd, i röste. vk (Se bild 4.8 MB)
———— LAGGA21a, 1542–1599, D22, skavd, överst i röste. vk (Se bild 4.8 MB)
———— LAGGA32, 1628–1691, C8v (Se bild 7.5 MB)
———— LAGGA34, 1634–1691, C7 h +ofulst (Se bild 7.5 MB)
———— LAGGA33, 1637–1691, C10h +ofullst (Se bild 7.5 MB)
———— LAGGA31, 1638–1691, C6v +ofullst (Se bild 7.5 MB)
———— LAGGA13, 1630–1692, C13-PISY (Se bild 8.2 MB)
———— LAGGA14, 1647–1692, C12-PISY. yttersta osäkra (Se bild 8.2 MB)
———— LaGGA0, 1537–1730, vk?. vått prov skuret med skalpell & CaCO3 (Se bild 2.4 MB)
———— LAGGA36, 1665–1738, vertikal 2 fr vänster (Se bild 7.5 MB)
———— LAGGA35, 1684–1738, vertikal 1 fr vänster (Se bild 7.5 MB)



LAGGA  1 Bergsmansgården västra, Ludvika Gammelgård          PCAB
LAGGA  2 Sweden       Picea abies              6008N1512E          1673 1738
LAGGA  3 T. Axelson

———— LAGGA16, 1673–1738, ås CI, PCAB (Se bild 8.2 MB)
———— LAGGA12, 1687–1738, C14-PCAB (Se bild 8.2 MB)
———— LAGGA11, 1690–1738, C15.vk.PCAB (Se bild 8.2 MB)



LAGGA  1 Bergsmansgården västra, Ludvika Gammelgård          PISY
LAGGA  2 Sweden       Pinus sylvestris         6008N1512E          1738 1871
LAGGA  3 T. Axelson

———— LAGGA15, 1738–1871, sågad sparre. sommar (Se bild 8.2 MB)