Bropetters stolpbod, Grangärde, Dalarna
Dendrokronologisk undersökning

av Torbjörn Axelson, april 2012

Stolpboden från ca 1731

Den 29 mars 2012 tog jag prov ur en stolpbod vi Bropetters i Grangärde, 60.27928, 14.98461. Prov togs ur 5 stockar i vägg B (B5, B6, B8, B9, B12), d.v.s högra långsidan och i en golvtilja (den första grova innanför dörren). De fyra första proven dateras alla med sista fullständiga ring från 1730. Provet ur B12 innehöll bara 30 ringar, och kunde inte dateras. Kanske är det från annan tid eller plats än de andra.

Provet ur tiljan innehöll 168 ringar men kunde inte dateras säkert men gav en indikation på ett oväntat gammalt år, varför jag begav mig tillbaka för kompletterande provtagning den 2 april, då ytterligare tre prover togs. De fyra proven visade sig ha mycket god inbördes korrelation - så god att åtminstone en del av dem mycket väl kan komma från samma träd. Ringar kunde mätas för åren 1415-1657, och i det yngsta provet finns ytterligare minst ca 10 yttersta ringar, vilket gör att det trädet måste vara fällt tidigast 1667. Kronologin baserad på tiljorna passar bra mot en rad lokala kronologier, men inte mot väggtimret, som alltså torde ha vuxit på skilda platser. Då vankant (barkkant) saknas i proven från tiljorna, måste dateringen grundas på splintvedsanalys. Om man utgår från att dessa tallar hade mellan 40 och 80 splintvedsringar1, så visar det sig att de inte kan vara fällda samtidigt, men på gamla tallar finns ibland något fler än 80 ringar, och ett gemensamt datum skulle därför kanske ändå kunna finnas runt ca 1667. Den i jämförelse med de övriga proverna avvikande splintvedsgränsen i prov 6 ger dock anledning att tro att den stock ur vilket det provet kommer är från ett annat träd än de tre andra, även om det också är möjligt att kärnveden gör en (skenbar) "utbuktning" just där provet togs.

Det kan noteras att stockarnas undersidor är grovt avspräckta, och även i övrigt ojämna. Splintveden är också kraftigt blånad och delvis multnad, och, som också framgår av diagrammet, i stor utsträckning saknad, trots att proven togs där det såg ut att vara mest ytved kvar. Tolkningen kan antingen bli att golvet är återanvänt från ett tidigare härbre från slutet av 1660-talet, eller, vilket möjligen är mer troligt, att man använt sig av grova torrtallar. Den senare tolkningen skulle förklara både den sannolika tidsskillnaden mellan prov 6 och de övriga tre proven (torrtallar kan ju ha dött vid helt olika tidpunkter), och ytvedens delvis dåliga kondition. Om de fälldes som torrtallar omkring 1730, skulle de ha stått döda 60 till i några fall möjligen 100 år, vilket nog inte är orimligt. Tolkningen att det är fråga om återanvändning av ett äldre golv kan nog ändå inte uteslutas.

BrPSb5 BrPSb6 [a] BrPSb7 BrPSb8 1450 1500 1550 1600 1650
[a] De yttersta tio ringarna syns så otydligt att de inte kunnat mätas. Kärnvedsbildningen är möjligen forserad, så att färre splintringar än förväntat kanske fanns i trädet när det fälldes.

Golvtiljornas tidsmässiga utsträckning. Är de från ett 1600-tals golv eller är det torrtallar huggna ca 1730?

Cybis CDendro, Algorithm: P2Yrs: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between available samples in BrPSb.fil and reference SödraDal
dated to 2005 with corr >= 0,41 and with overlap >= 63
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                   T-  Over
          Corr   Test   lap
all...    0,50   8,35   210   based on 4 members
BrPSb0a   0,54   5,34    71    1730  B5. Vk. (slutar i kvist)
BrPSb2a   0,51   5,08    76    1730  B8, vk
BrPSb3a   0,42   6,62   209    1730  B9, vk, tynande
BrPSb1a   0,41   3,50    63    1730  B6. trasig yta



Cybis CDendro, Algorithm: P2Yrs: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between available samples in BrPSb5-8.fil and
Grangard dated to 2004 with corr >= 0,34 and with overlap >= 167
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                   T-  Over
          Corr   Test   lap
all...    0,44   7,62   242   based on 4 members
BrPSb7a   0,45   6,96   188    1605  +>0, sp=20
BrPSb6a   0,42   6,93   222    1657  +>10 (36-40 sp, forserad?)
BrPSb8a   0,38   5,58   191    1612  +>0, sp=35, Tilja nr 3 bakifrån
BrPSb5a   0,34   4,66   167    1582  sp=0? ; Luddig yta. Första grova tiljan innanför dörren

Noter

Noter

1. 40 till 80 splintvedsringar är det vanligaste, men på gamla träd med tynande tillväxt kan man ibland se fler.



Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell
2 1 0.2 0.1 1520 1530 1540 1550 1560 1570 1580 1590 1600 1610 1620 1630 1640 1650 1660 1670 1680 1690 1700 1710 1720 1730

BrPSb 1 Stolpbod, Propetters, Grangärde, Dalarna PISY BrPSb 2 Sweden Pinus sylvestris 200 6017N1459E 1519 1730 BrPSb 3 T. Axelson
———— BrPSb3a, 1519–1730, B9, vk, tynande (Se bild 3.5 MB)
———— BrPSb2a, 1654–1730, B8, vk (Se bild 3.5 MB)
———— BrPSb0a, 1659–1730, B5. Vk. (slutar i kvist) (Se bild 3.5 MB)
———— BrPSb1a, 1667–1730, B6. trasig yta (Se bild 3.5 MB)
2 1 0.2 1420 1430 1440 1450 1460 1470 1480 1490 1500 1510 1520 1530 1540 1550 1560 1570 1580 1590 1600 1610 1620 1630 1640 1650

BrPSb 1 Stolpbod, Propetters, Grangärde, Dalarna PISY BrPSb 2 Sweden Pinus sylvestris 200 6017N1459E 1415 1657 BrPSb 3 T. Axelson
———— BrPSb5a, 1415–1582, sp=0?; Luddig yta. Första grova tiljan innanför dörren (Se bild 2 MB)
———— BrPSb7a, 1417–1605, +>0, sp=20 (Se bild 4.7 MB)
———— BrPSb8a, 1421–1612, +>0, sp=35, Tilja nr 3 bakifrån (Se bild 4.7 MB)
———— BrPSb6a, 1435–1657, +>10 (sp=36-40; forserad?) (Se bild 4.7 MB)