I början av februari 2024 fick jag en förfrågan om att försöka datera tre spräthuggna plankor återfunna lösa på Anders-Mårs, 61.8507, 16.0454, en gård med gamla anor i Ångsäter, Ljusdals socken. Plankorna är avsågade och ingår inte längre i någon byggnad. De är 46, 45 och 49 centimeter breda och tjockleken varierar mellan sex och nio centimeter. Vankant saknas på samtliga prov, men något blånad splintved finns på fem sidor, den sjätte sidan (3b) slutar i ett brandljud. Plankorna två och tre kommer med stor sannolikhet ur samma träd och förs i den vidare dendrokronologiska analysen samman till träd 2. Från träd 1 (planka 1) finns årsringar 1075–1249 och i träd 2 (plankor 2 och 3) finns årsringar 1093–1254. Båda träden torde ha varit dominerande, och särskilt träd 2 växte fort i början, utan nämnvärd konkurrens. Det ligger nära till hands att tänka att de kanske kan ha vuxit i Ångsätrabergets sydsluttning ovanför gårdsplatsen. Det tydliga brandljudet härrör från en brand sensommaren 1181 eller våren 1182. Möjligen har träden utsatts för fler bränder, men inga som säkert kan fastställas. Inga tecken på friställning under trädens livstider kan skönjas, utom möjligen en vid slutet av 1230-talet i träd 2. Med hjälp av splintvedsstatistik som Peder Gerdrum tagit fram1 kan man, göra sannolikt att fällningsintervallet ligger mellan ca 1255 och 1290. Yttersta ring är i båda träden mycket nära varandra: 1254 respektive 1249+ca3=1252, och då ringarna inte är särskilt täta finns ingen anledning att anta att mer än ett relativt fåtal saknas till barkkanten. En döds-/fällningstid omkring 1260 och antagligen inte så sent som i början av 1270-talet, är därför rimligast att anta.
En komplikation är den något blånade splintveden, som åtminstone teoretiskt kan tolkas som att man använt torrtall, vilket i så fall kan innebära en tidsutdräkt mellan trädens dödstid och byggåret på flera decennier. Ett sådant tillvägagångssätt är dock mindre trolig, då dels förmodligen ingen virkesbrist förelåg, dels arbetsinsatsen för att avlägsna ytveden med sprätthuggningsteknik torde vara väldigt stor. Blånaden bör därför hellre förklaras med att det gått ett antal sommarveckor från fällningen tills bearbetningen kommit så långt att barken avlägsnats. I mellantiden har någon blånadssvampodlande barkborreart hunnit angripa. Exempel på sådana är de båda märgborrearterna Tomicus piniperda och Tomicus minor om träden fällts före vårtiden, eller t.ex tolvtandad eller skarptandad barkborre (Ips sexdentatus och Ips acuminatus), som även kan angripa något senare på sommaren fällt virke. I åtminstone ett härbre i Dalarna från 1690-talet har jag på en med resten av härbret samtida dubbelbilad loftgolvsplanka sett utvecklade angrepp av tolvtandad barkborre (Ips sexdentatus).2 Blånadssvamparna som kanske har introducerats av någon av dessa skalbaggar, kan sedan även ha tillvuxit sekundärt då alla tre plankor visar spår av att ha utsatts för relativt långvarig fuktpåverkan uppifrån (kärnsidan), kanske genom läckande tak i skedet innan byggnaden revs? Man ser både "fuktkanter" i splintveden och tydligt sekundära vedvivelangrepp (Rhyncolus spp.), som är typiskt för fuktutsatta delar av timmerbyggnader.3 Jag anser alltså att torrtallsanvändning på goda grunder bör kunna uteslutas och att den ursprungliga byggnaden således med stor sannolikhet timrades kort efter att tallarna dött genom att fällas.
Splintvedsgränsen visar sig vara påtagligt ojämn mellan stockarnas sidor, och splintvedsstatistiken pekar därför ut olika intervall. De grå markeringarna avser respektive provs statistiskt mest sannolika fällningsår, vilket alltså varierar mellan 1252 och 1273, samtidigt som det smalaste fönstrets 95%-nivå slutar 1272 (1a). Ett gemensamt fällningsår torde nog mest förväntat kunna antas ligga åren omkring 1260.
Fördelning av norska timmerbyggnader (rött), arkeologiskt material i Trondheim (blått) och timmerbyggnader i Dalarna (gult). En datering till 1250 eller 1260-talen är sedd i denna bredare skandinaviska kontext mindre avvikande än sedd till bara det svenska (dalska) materialet.
Vi har här alltså en indikation på en timrad allmogebyggnad från andra halvan av 1200-talet. Den är sannolikt äldre än Dalarnas alla ca 50 timmerbyggnader från tiden före digerdöden utom eldhuset på Zorns från ca 1237, men Dalarnas fördelning avviker drastiskt från motsvarande åldersfördelning för Norge, och det kan vara klokt att inte relatera till förhållandena i Dalarna enbart, utan i jämförelsen också inkludera det norska materialet. I Norge finns flera bevarade timmerbyggnader från 1250- och 1260-talen.
En återstående fråga är om det kanske går att avgöra från vilken slags byggnad plankorna kommer, och vilken funktion de hade där. Ett mellangolv ligger nog nära till hands, men avbalkningar för sädesbingar i ett härbre, eller kanske mellanvägg i en parbod är kanske möjliga. Hur gamla sprätthuggna plankor kan ha tillvaratagits och återanvänts i flera led illustreras måhända av den komplexa byggnadshistoriken som undersökningarna av Jon-Persas härbre i Norra Sandvik, i samma socken, antyder.4 Kanske man också ska överväga den mer långsökta möjligheten att det kunde röra sig om tillvaratagna gångbrädor från kyrkan efter branden 1753? Det taklaget förväntas dock ha varit 1100-tal.
Noter
1. Gjerdrum, Peder: Estimating missing sapwood rings in three European gymnosperm species by the heartwood age rule, Dendrochronologia 31 (2013) 228–231
2. Axelson, T: Härbre, Utby, Järna sn: Dendrokronologisk undersökning, http://taxelson.se/dendro/obj/19626.php, (2019)
3. Ehnström, B. & al.: Insektsgnag i bark och ved, ArtDatabanken SLU (2002), s. 331
4. Olsson, Daniel: Jon-Persas i Norra Sandvik: Antikvarisk medverkan i samband med renovering av medeltida härbre samt dendrokronologisk datering av härbre och lada. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2024:06 https://lansmuseetgavleborg.se/wp-content/uploads/2024/02/Rapport_2024_06_Jon-Persas-i-Sandvik.pdf
Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/
Korrelationsmönster
träd 1. Korrelationsfördelningen med viss sydlig tendens.
träd 2. Korrelationsfördelningen med något nordligare tendens, men bäst mot en Dala-kurva.
träd 1+2. Korrelationsfördelningen när de båda träden läggs samman ger en mer allmän bild med goda passningar mot både Dalarna, Jämtland och Östergötland, men sämre mot det närbelägna men kustnära Hög.
Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between best available references (PISY) and
242A1m.wid dated to 1249 with corr >= 0,26 and with overlap >= 96
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
T- Over Skel
Corr Test lap Chi2
all... 0,47 6,99 174 20 based on 9 members
JAEMTUA_ 0,37 4,72 142 11 JAEMTUA1 Jämtland, historisch (Schweingruber) PISY only/PISY/JAEMTUA2
Nassja 0,37 4,14 111 10 Nässja kyrka, ög (Bartolin's collection)
se007 0,35 4,86 174 10 Dalarna region (Bartholin, proj extraterastrial) PISY
Dal1350 0,33 4,61 174 16 Dalarna - allt tillgängligt dalamaterial före 1350 (Axelson, Israels 2
5church 0,33 4,53 174 12 Fem kyrkor Småland-Östergötland, L. Löfstrand, PISY
BratPISY 0,32 3,29 96 6 Mälardalen area, publ. Bråthen (bearb T Axelson), PISY
HogK_PI 0,28 3,17 116 12 Högs kyrka, Hudiksvall, mätningar på foton av planksidor (Israels) (da
Sommen_P 0,27 3,65 174 11 Sommen_PISY
tr131 0,26 3,60 174 8 Telegrafbyggnadens tomt i Trondheim, PISY, 63.40, 10.40 4 stockar
Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between best available references (PISY) and
242A2m.wid dated to 1254 with corr >= 0,26 and with overlap >= 93
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
T- Over Skel
Corr Test lap Chi2
all... 0,48 6,93 161 29 based on 10 members
se007 0,44 6,15 161 12 Dalarna region (Bartholin, proj extraterastrial) PISY
JAEMTUA_ 0,37 4,74 147 13 JAEMTUA1 Jämtland, historisch (Schweingruber) PISY only/PISY/JAEMTUA2
Nassja 0,34 3,48 93 3 Nässja kyrka, ög (Bartolin's collection)
Dal1350 0,34 4,52 161 10 Dalarna - allt tillgängligt dalamaterial före 1350 (Axelson, Israels 2
uv130 0,33 4,27 156 6 Uv i Rennebu, Tröndelag, PISY, 62.849, 9.865 (Jutulstua) 6 stockar. Ei
swed334 0,32 4,23 161 16 Torneträsk, Grudd, H, 68.22,19.75, 400m PISY
jamt_gu 0,30 4,03 161 3 Jämtland, B Gunnarsson, PISY .
adv7638 0,29 3,83 161 9 Helama S., Mielikäinen K., Timonen M. & Eronen M. (2008/https://lustia
swed019w 0,28 3,68 161 5 Torneträsk r+f., Bartolin, Schweingruber PISY
HogK_PI 0,26 2,67 98 1 Högs kyrka, Hudiksvall, mätningar på foton av planksidor (Israels) (da
