Den 6 augusti 2021 besökte jag Närsjö och Gabriel Jonssons sommarviste, med dess loftbod, 60.40949, 14.5075, och tog där sammanlagt 9 borrprov (tillväxtborr, 5 mm). Boden uppvisar tre tydliga byggnadsfaser. Loftet är vältimrat, med vackra sexkantknutar, medan underdelen är byggd med ganska grovt formade blockknutar. Droppskon på B11, vilket synes tillhöra det äldre, torde visa att den ursprungliga underdelen varit något mindre än överdelen, så att den senare då mer elegant kragat ut. Inget timmer är bearbetat med skavjärn. En tredje fas består i ett par höjningsvarv på båda våningarna, samt fönster som sattes in när Gabriel Jonsson lät timra upp det på nuvarande plats, för att bl.a fungera som arbetsrum med mycket vacker utsikt över Bysjön genom blyinfattade glas, i bågar som vid tjänlig väderlek enkelt kunde lyftas ur! Blyinfattade glas finns i alla rummen. Nyligen har ett modernt furugolv lagts över tiljorna för att förenkla städning då boden numer fungerar som sovplats.
Prov togs i 5 stockar som tillhör det äldsta timret, alla med sista årsring från 1680 (vinterfällt 1680/81). Den ursprungliga loftboden, av vilken alltså endast överdelen återstod bör ha timrats ca 1681. Hit hör även mellangolvets tiljor. Detta timmer är av tätvuxna, ca 150-åriga furor. Nedervåningens gamla timmer har yttersta ring från 1728, och blocktimringen av nedervåningen bör ha skett ca 1729. Av de tre undersökta stockarna är en (E2) mycket tätvuxen med 184 mätta ringar. Det trädet bör ha varit omkring 200 år när det fälldes. De andra båda (E6 och E7) är frodvuxna av ca 50-åriga tallar. Flera stockar verkade ha än färre ringar, och provtogs därför inte. Nedervåningen ger intryck av att ha uppförts i hast, och gör det väl troligt att ett arvskifte e.d gjorts och att man med kort varsel vintern 1728/29 åter behövt sätta boden i funktionsdugligt skick på ursprunglig eller ny plats. Till sist togs också ett prov i en stock i höjningsvarven (E10), där yttersta ring är en ofullständig för 1940. Trädet dog mitt i sommaren det året, men en blånad i splintveden gör att man inte kan utesluta att det dött av naturliga orsaker och använts som en något enstaka år gammal torrtall. Loftboden kan alltså ha timrats upp i Närsjö tidigast hösten 1940 (så att timret hunnit blåna om det höggs i juli), men ett eller ett par år senare är nog mera troligt utifrån utseendet på det enda provet.
Lås i nedre vänstra kammaren. Denna del av boden timrades när Anders Schedin var ganska nybliven länsman i Nås. Kanske hans lås?
Byggnaden skall ha stått i närheten av tingshuset i Nås och köptes av Gabriel Jonsson, när det skulle rivas (kanske säljas som ved under krigsvintrarna?), och blev på det sättet räddat undan förgängelsen. Kamrarnas inre djup är 4,0 meter, bredden på de högra 4,35 m och på de vänstra 2,75. Loftgångens bredd är 0,75 m. Boden mäter alltså ca 5 × 8 meter. Jag kunde inte se någon saltpåverkar på undersidan av golvtiljorna och inte heller på vänstra kammarens loftgolv. Jag såg inte heller några tydliga spår efter sädesbingar. Ursprungliga ventiler saknas, men kan ha försvunnit när fönstren sattes in. Två stänger i taket för att hänga något på, verkar ha funnit i övre vänstra kammaren. De högra kamrarna har jag dock inte sett. Ingen byggnad av bodens storlek finns markerad på Storskifteskartan1 i närheten av tingshuset, men det finns en byggnad av bodens storlek strax öster om nuvarande kyrkvaktmästeriets stora uthus vid prästgården, 60.45165, 14.4947, men den verkar möjligen vara vänd ut mot åkern och är kanske snarare någon lada? Jag har också lite svårt att förstå varför em byggnad kopplad till tinget och/eller prästgården skulle bli delad på detta sätt. Dock kan noteras att Anders Schedin (förste i låssmedssläkten) kom som ny länsman till Nås 1727, och kanske har bodens omtimring på något sätt med honom att göra? Vi kan också konstatera att denna bod är byggd året efter Möckelinds pampiga loftbod, som med stor säkerhet stått på gamla prästgårdstomten.2 Om även den nu underökta boden varit försedd med stolpunderrede är oklart.
