17 e tref 1-00 pred Floda kyrka 15/10

Gud eller världen är den rubrik som sats över denna text. Och det är en bra rubrik för det är vad den egentligen handlar om denna text. Det vore annars en frestelse att utifrån denna text lockas till vidlyftiga spekulationer om hur det är på andra sidan. För en gång skull målas ju hur det är på andra sidan med klara och tydliga bilder och bibeln är ju oftast återhållsam med att skildra det som ska komma.

Jesu ärende med sin berättelse är att varna oss för att göra rikedomen till vår gud. För så hade det blivit för den mannen, att hans blick och sinne inte hade något fäste utanför det dagliga livet. Det kretsade kring hans affärer och det han ägde och hade. Det det tog hans engagemang. Att bevaka sina intressen är inget latmansgöra. Och det var den som gav honom mäjlighet till ett gott liv. Vad mer kunde han begära?

Det handlar om det första budet, som också är det viktigaste och grunden för de andra. "Du ska inga andra gudar ha jämte Gud". Som människor får inte ha något annat än Gud som vårt yttersta goda. Allt det andra är medel, för denna tid. Medel som vi ska ha för att tjäna vår nästa. Och det var den rike mannens andra misstag. Han satt säkert inte passiv och ensam i sitt liv. Säkerligen omgav han sig med många både mäktiga, belevade och spirituella och människor, och säkert bjöd han dem inte snålt. Men hans inriktning var att samla. Han samlade inte bara pengar och makt, utan också vänskap, skönhet och kunskap.

När vi nu ser honom framför oss så ska vi fråga oss om det är så att denne man är jag. Och då handlar det inte först och fråmst om kläder, om purpur och fint linne, utan om hjärtats inställning. Är det så att vårt engagemang och våra förhoppningar är grundade i det som hör denna tid till. Är det vårt anseende, våra besparingar, vår tillhörighet i sammhället eller släkten eller byn, som vi har vår glädje i, och som ger våra liv dess mening. Eller är det familjen.

I så fall gör vi samma misstag som den rike mannen som Jesus berättar om. För egentligen handlar det om det första budet. "Du ska inga andra gudar hava jämte mig".

En kristen människa kan vara rik, men om man söker rikedomen, eller makt - oavsett viken slags rikedom eller makt det gäller, för dess egen skull, så far man vilse. Vår livsinriktning ska inte vara samlandets utan utgivandet. Om vi genom bönen, genom lovsånegn i hjärtat, genom nattvarden fäster vårt hjärta i Gud. Då kan vi inse vad som egentligen är heligt och vad som bara är medel, som ska användas med inriktning på det som har verkligt värde.

Försent insåg den rike mannen att rikedomen, vännerna, makten var värdelös i sig själv. Att den inte kunde hjälpa honom, men att den hade givit honom många tillfällen att tjäna Gud genom att använda sin possition för att tjäna andra och göra livet mindre svårt för en annan. För tiggaren på hans trappa t.ex.

Nu insåg han det. När allt det han funnit viktigt i ett slag togs ifrån honom, så var han den allra fattigaste av människor. Hans liv var förspillt, och ingen tröst fanns mer. Tillfällena att tjäna sin nästa var förbrukade Han hade försummat sin kallelse. Han låg där naken, utblottad och törstade.

Han hade vetat, längst inne i sig, att han var på fel väg. Han hade Mose och profeterna. Kanske han också varit i synagogan nu och då. För att njuta av orden, men också för att det var bra för anseendet. Men det hade inte fått honom att byta livsinriktning. Nu tänkte han på sina bröder. Att de levde som han hade gjort, med rikedomen som avgud, och blinda för vad som har verkligt värde. Ochså de föraktade den som var fattig och svag, och som inte kunde återgälda något utan bara vegiterade på andra. Det var så de såg det och så han hade sett det. Men han visste samtidigt att insikten inte kan komma utifrån, genom tecken. Inte ens om en död skulle återvända till livet, så skulle det förändra deras hjärtan.

Just nu pågår en rörelse i tiden, som jag tror vi måste vara uppmärksamma på, och det är detta stora intresse som breder ut sig för aktier och placeringar. Tanken om att man måste vara ständigt engagerad i om besparingarna ökar eller minskar i värde. Vi ska välja pensionsfoner och ta ställning till börsutvecklingar. Börsindex riskerar att bli andaktsläsning för allt fler. Om man inte håller sig informerad så kan man bli av med sina besparingar och sin pension. Financemarknaden angår alla, är det budskap, som vi matas med för närvarande.

Men detta är ett budskap, som riskerar att göra oss till den rike mannen. Vi får inte fästa vårt sinne och vårt engagemang i börsen. Då går det oss som det gick den rike mannen i berättelsen. Vi måste se till att vi lyssnar först och främst till honom som faktiskt har kommit till oss från de döda, för att vi i honom ska färsta våra hjärtan vid Gud och ge vårt jordiska engagemang åt våra medmänniskor, på det sätt som våra omständigheter tillåter.

Låt oss återvända till Gud, ta emot honom och låta honom vara våra hjärtans härskare och glädje. Låt oss stå upp och bekänna vår rätta Gud:

Ing. 177:1-3 Pris vare Gud som låter
Grad. 243:1-3 Vi kristna bör tro och besinna
e. Pred. 565:1-5 Gå varsamt min kristen
Off. 391:1-10 Mitt hjärta slår så underbart.
Slut. 177:4-5 Och salig är och bliver

Torbjörn Axelson






Åter till predikoförteckningen