Denna text är bara en mycket preliminär och ofullständig variant av den planerade genomgången gård för gård, med viss kringliggande förklarande texter. Rubrikerna är angivna, som en slags ram, men som synes inte alltid fyllda! Vissa av de uppgifter jag givit om de olika gårdarna, som jag redan skrivit om kommer kanske att revideras innan en slutlig text är färdig.
Denna elektroniska text är en del i den diskussion, som jag försöker föra om dessa frågor, med Er som bor i de aktuella byarna, och som vet något om hur det är och har varit.
Ge gärna synpunkter på texterna
Hälsningar Torbjörn.
Källorna
Längderna
1664-1671
1672
1677
1683
1684
1689
1696
Nattvardslängd. 1796-1707 kanske använd även längre. Finns i Floda kyrkoarkiv C2 (Längden finns alltså i en dopbok). Den är tämligen kladdigt skriven och solkig efter långvarig användning. En sida, den som upptar Gåsholmen och större delen av Ovanmejdan är förkommen (något som inte tydligt framgår, varför lätt förvirring uppstår vid arbete med längden. För vår del innebär det att Storskiftesgårdarna A, B och halva D saknas. Ålderssiffra? är angiven efter personnamnen, men en jämförelse med omkringliggande längder, med utsatt årtal, visar att dessa siffror är mycket ungefärliga, och inte kan användas för att räkna fram ett födelseår. De kan dock ge vägledning i om en person är gammal eller ung.
1716
i stället för Kerstin skrivs Christina. (för dial: Kesti?)
1732
Första längden där Gåsholmen, Ovanmejdan, Handbacken och Forsen har skiljts ut från Björbo.
1744
1751
1758
1768
Längden upprättad av kh. Abraham Hesselgren (tillträdd samma år). Längden innehåller en hel del anteckningar om personerna, bl.a ofta dödsorsak. Ordningsföljden tycks i vissa fall vara avvikande och mer osäker än i omkringliggande längder.
1775
Första längden med födelseort och vigseldatum angivet. Om personen dött efter 1775, kan man enkelt ange ursprungsort, och om en i ett par överlever fram till 1775, kan finns uppgift om vigseldatum.
1785
1795
1806
Revboken
Storskifteskartorna
Fattigkassans räkenskaper
Sockenstämmo och kyrkorådsprotokoll
Dopbok
Vigselbok
Likbok
Ovanmejdan, Handbacken och Forsen 1664-1696
1663 började katekesförhör att hållas efter systematiska, ännu bevarade längder i Floda församling. Till att börja med skrevs en ny längd för varje år. Alla är tyvärr inte kompletta. Av de tidiga längderna, som förtecknar nänniskor i Björbo, väster/söder om älven är längderna 1664, 1666, 1669, 1671, 1672, 1677, 1683, 1684. 1684 års längd ger födelseår för första gången. Den är mer välskriven än de föregående, och den tyck ha använts flera gånger.
Ett avsevärt problem är att Ovanmejdan, Handbacken och Forsen ännu inte var särskiljda från Björbo. Det blir de inte förrän i längden 1732. I vissa av 1600-tals längderna förekommer dock geografiska angivelser på somliga husbönder, som det tycks då på den första i respektive by. Dessa platsangivelser är: Källbäcken, på Gååsholmen, i Holmänge, vid Forsen, på Lykeheden. - alltid i denna ordning, och med något undantag på samma personer från längd till längd. Ovanmejdan och Handbacken saknas alltså. På det egentliga Handbacken (alltså ej inräknat "Holmesbacken", som alltså kallas Holmänge, se Storskiftesgord E) fanns inga gårdar förrän omkring 1700. Besvärligare är att Ovanmejdan saknas. Vi blir alltså tvugna att utgå från den första gården i Ovanmejdan i 1732 års längd, och sedan följa den bakåt.1 I de första längderna står husbonden med namn, sedan bara "hust." och ibland barn med namn. Inte förrän 1672 finns hustrurna med namn. Från 1664 till 1689, kan vi väl följa gårdarna, Mellan 1689 och 1716 saknas husförhörslängder. Det finns dock en nattvardslängd enligt samma system, som upprättades 1696. Tyvärr tycks ett ark ha förkommit i den. Familjerna på Gåsholmen och de flesta i Ovanmejdan, utom den ena på Storskiftesgård D, saknas. I denna lucka sker ett kontinuitetsbrott på Storskiftesgård B, medan A och D kan följas över luckan. Se "Storskiftesgård B: datering".
De gårdar som är etablerade före eller i samband med att längderna började föras på 1660-talet och ända till Storskiftet är därför: Gård A (Olof Hansson från 1666), B (Olof Olsson fr 1664), D (Anders Jonsson fr 1664), E(C/F) (Erich Andersson i Holmänge=nuvarande Holmesbacken från 1664), troligen Q (Olof Mattson från 1666). Dessutom Lyckerheden, som doch ligger utanför vårt område, men som i längderna står efter Forsen. Andra gamla gårdar, från före 1700 är Pa/P (Per Jönsson i Forsen fr 1672), S (Jon Larsson från 1696) och O (Lars Olsson omkr. 1700).
Storskiftesgård A
Storskiftesgård A går att följa
Storskiftesgård B
Datering
Det finns två möjligheter till datering av Storskiftesgård B. En senare och en tidigare. Den senare tolkningen innebär att man antar att båda familjerna Olof Hansson på A och Olof Olsson som är nästa husbonde, båda bodde på A, och att B byggdes ny av Christopher Ersson f. 1675. I så fall är Storskiftesgård B från omkring 1700. Det tidigare alternativet är att Christopher Ersson genom köp eller arv förvärvade gården, sedan den blivit tom. Om vi tydligare kunde utreda släktskapen mellan dem som bodde på A och Olof Olsson, hade vi kanske stått på säkrare mark, men det är inte möjligt eftersom längderna är så knapphändiga under den tid detta skifte ägde rum (runt 1700). Men det är lika svårt att utreda eventuell släktskap mellan Olof Olsson, hans hustru Karin Hindersdotter 1618 och den nya familjenoch den nya familjen på B, d.v.s Christopher Ersson. Det finns doch några indicier på att Olof Olsson verkligen bodde på B, och att denna gård därmed skall dateras till tiden före 1664.
Det ena är att namnen på de åkrar som ligger i anslutning till gårdarna skulle kunna ge en ledtråd. Gården A Ligger enligt Storskifteskartan på Hanses åker, gården B ligger vid Olles åker och D ligger visserligen på Rågmora, men nära Anders åker2 . Hans åker kan vara namngiven efter Olof Hanssons på gård A son eller troligare efter hans far - som dock är före längderna. Anders åker kan vara namngiven efter Anders Jonsson på D och Olles åker kan då vara efter Olof Olsson på gården B. Nu ligger Olles åker tyvärr i stort sett mellan gårdarna B och A, varför vi inte kan säkert säga att Olof Olsson, som antagligen givit åkern dess namn, verkligen bodde på B, men åkern ligger åtminstone på rätt sida om gård A. Det andra indiciet på att Olof Olsson faktiskt bodde på egen gård, är att han enligt längden 1777 var nämdeman och ändå alltid skrevs efter Olof Hansson på A. Hade han bott på samma gård, bör han rimligen, åtminstone i någon av de senare längderna3, ha blivit skriven före Olof Hansson på A. Av dessa skäl håller jag alltså för troligt att Storskiftesgård B är etablerad senast 1664.
Dess människor. 1600-talet
Under förutsättning att antagandet att gården fanns redan 1664, så bodde där Olof Olofsson född 16194. Han kallas Unge Olof Ollsson eller Olles Oloff i 1671 års längd. 1677 står han som nämbd man, d.v.s Nämdeman. Han är gift med Karin Hindersdotter 1618. I 1664 års längd finns antecknade barnen Marit, Anna, Erich och Olof. 1766 står Brita i stället för Marit. På 1670-talet finns Erich och Olof. Erich är född 1648. Han tycks vara älst, åtminstone av sönerna. De anmdra barnen torde därför vara födda på främst 50-talet. När de försvinner från gården, kan det väl vara antingen genom giftermål eller därför att de är på annat håll och tjänar. 1672 och -77 tycks en eller två brorsdöttrar finnas på gården, samt pigor (leypig.), en i taget5. Marit Nilsdotter, en brorsdotter bor där också 1672 och -77. 1677 antecknas även h Ingebor Johansdotter6, som möjligen är sonen Olofs hustru. Dessa flyttar i så fall bort före 1683. Erich Olsson 1648 gifter sig mellan 1677 och -83 med Brita Ersdotter 1660. Olof Olsson (1619) dör mellan 1677 och -83.
Vad som händer med familjen efter 1689 vet vi inte. I 1696 års längd, har det ark där gården antecknades förkommit. I 1716 års längd är det nya människor på gården.
De nya. 1700-talet.
I längden 1716 finns på denna plats Christopher Ersson f. 16757 och hans hustru Brita Ersdotter 1678. De har barnen Erik f. 1708, dottern Brita, som gifter sig i Svedjebyn, Maria 1704 och Christina (Kerstin). Särskilt i längden 1732-42 finns ett flertal pigor antecknade.
Maria Christophersdotter 17048 gifter sig med Johan Johansson 1702. Om honom står det att han är bortrymd (1733?). Maria återfinns sedan på Storskiftesgård O, som hustru till Lars Olsson 1720.
Erik Christophersson 17089 gifter sig med Marit Jönsdotter 171310 , som i 1716 års har stått som lejpiga på gården. Hon kommer från Tallriset, men Erik dör redan 1753 45 år gammal, några år före sin far Christoper Ersson 1675 död 1756 (76 år). 1763 dör Brita Ersdotter 1678 (Christopher Erssons änka) 85 år. Året därpå blir ett ödesdigert år på gården. Då dör sonen Christopher Ersson 1743 (21 år), dottern Kierstin 1741 (23 år) hennes make Jonas Larsson 1740 (24 år). När året är slut finns bara Marit Jönsdotter, 51 år och den blinde sonen Erik Ersson 11 år, kvar. 10 år senare, på annandag jul 1774, gifter han sig med Brita Larsdotter född i Björbo 1754. Närmast kom hon dock från Storskiftesgård E på "Holmesbacken" Eftersom hon är en av de svägerskor som flyttade med när Pär Jonsson 1744 och hans hustru flyttade hemtill sin föräldragård, Storskiftesgård E 1753. Erik Ersson 1753 och Brita Larsdotter 1754.11 De får barnen Eric 1775 Lars 1779, Kerstin 1782 och Brita 1785.
Erik Ersson 1775 flyttar till Holsåkern.
På Lars Ersson står i Längden 1806 antecknat: "Skrefven för husbonde", men det bör vara efter Storskiftet eftersom fadern Erik Ersson då ännu står för gården. Enligt Elfwing gifter han sig 1819 med Brita Olsdotter 1791 från Storskiftesgård A, men får inga barn.12
Kerstin 178213 gifter sig 1805 med Lars Larsson född 1778 i Björbo. De får barnen Lars 1806 död året därpå (12 mån.), Karin 1808, Lars 1811 och Brita 1814 den 26 april, död 1815. Kerstin dör samma år som Brita föds, 1814 den 27 augusti, 33 år.
Brita 1785 dör 1805 (20 år)
Marit Jönsdotter 1713 dör 1795, 82 år gammal.
Storskiftesgård D
En av de gamla gårdarna.
Anders åker.
1773 4/12
i sockenstämmoprotokoll 1775 14/5 får i "Ofwan-mejdan Eric Anders änkas ena dotter" tillåtelse att tigga inom Björbo Gärdeslag.
Storskiftesgårdarna E, C och F före 1751
Holmänge före 1716
I Holmänge bodde 1664 Erik Andersson f. 1621 och hans hustru Barbro Jonsdotter f. 1616. Vilka barn de egentligen hade, är svårt att överblicka, eftersom det skiljer sig från längd till längd14 . 1772 har de dock barnen Nils 1656, Karin 1653, Marit 1660 och Ingeborg, som är yngst. Karin tycks förbli ogift. Nils gifter sig någon gång mellan 1677 och -8315 med Brita Jöransdotter f.1648. De får sitt förta barn, Erik 1681 sedan Karin 1684 och Hans några år senare. Nils dör något av åren 1689-96. Marit Ersdotter 1660 gifter sig med Anders Larsson (födelseår saknas).16 De får barnen Kerstin 1683, Anna, Brita Erich och Karin. I 1696 års längd, den som kanske -allt mer inaktuell - användes ända till 1716, står Både Anders Larsson och Karin Erichsdotter överstrukna, vilket troligen betyder att de är döda. Skulle också kunna betyda att de är bortflyttade, men det är nog mindra troligt. Barnen är strukna med ett tunt "X" över dem alla.17 Erik Andersson 1721 och Barbro Joensdotter 1616 dör båda efter 1696, eller detta år. 1693 och 1694 får han understöd av fattigkassan. 1696 får "den älendiga pigan Karin Erichsdotter, Handbacka understöd från fattigkassan.18
(OBS! död och begr.boken)
I 1716 års längd är alla de gamla holmängesborna borta. Då är det Erik Anderssons dotterdotter Karin Ersdotter 1698, d.v.s Ingeborgs dotter, och hennes make Jon Jonsson 1690, som brukar Holmängegården. Tillsammans med dem bor Karins systrar Brita och Anna Ersdotter.19
Att Erik Anderssons Holmänge skulle ha legat uppe vid kärringforsen20, är en föreställning, som jag ofta mött, men som inte finner något stöd i tillgängligt arkivmaterial. Holmänge kan med största sannolikhet placeras i området mellan Storskiftesgårdarna D och P. Inget tyder på att det skulle ligga någon annan stans än på nuvarande Holmesbacken. Vid vilken eller vilka av de nuvarande gårdarna på Holmesbacken, som Erik Andersson och hans barn med familjer bodde, kan däremot förmodligen aldrig bli mer än spekulationer. Vi vet inte om gården revs eller stod öde i mellantiden, eller om den användes tillfällig, av t.ex Matts Ersson och Ingeborg Ersdotter (Erik Anderssons dotter och svåger och Karin Ersdotters 1698 föräldrar.) Kanske fanns början till de tre gårdarna E, C och F redan under 1600-talet, men vem som i så fall bodde var får vi inte veta.
1716 är det Jon Jonsson och Karin Ersdotter som brukar gården. De fick barnen Kerstin 1720 död 1739, Erik 172521, Jon 1727, Olof 1732 och Per 1744. Jon Jonsson 1691 dör 1751 d. 9 sept. Han blir 61 år. Änkan Karin Ersdottter bor sedan kvar på det som blir Storskiftesgård E, Där bor också sonen Jon med familj till att börja med och den yngste, Per. Karin Ersdotter dör 1765, 68 år. Storskiftesgård E ser alltså ut att vara den ursprungliga gården, ur vilken C och F och så småningom också Storskiftesgård La kan härledas. Om de tre gårdarna på "Holmesbacken", som under mitten av 1700-talet växte fram ur Karin Ersdotter och Jon Jonssons gård, på något sätt motsvarar de tre familjer som bodde där på slutet av 1600-talet måste förbli spekulationer. Sonen Jon hamnar efter en del strapatser till sist långt uppe på Handbacken (Storskiftesgård La). Ur arkivmaterialet kan ganska många pusselbitar hämtas fram om bröderna Jon, Olof och Pär. Jag skall försöka återge deras och deras gårdars fortsatta historia. Först kommer dock Erik Jonsson och Storskiftesgård C.
Storskiftesgård C
Det är med Erik Jonsson 1727, Jon Jonssons 1691 älste son, som Storskiftesgård C skiljs ut från den ursprungliga gården. Det finns tyvärr en del oklarheter om Erik Jonsson och hans hustru i längderna, som gör det lätt att gå vilse. Angivelsen av hans födelseår växlar från 1725 i 1732 års längd till 1726 i 1744 års längd och 1727 (14/11) i längderna därefter. Årtalet 1727 bör vara fel, eftersom brodern Jon är född det året. De är knappast tvillingar. Jon Jonsson 1727 uppges dessutom vara född 21/6, Erik 14/11. I de längder som upprättades när de var barn, har de skiljda årtal. Trots det kommer jag att använda 1727 som hans årtal, eftersom det är det vanligaste i längderna. En annan underlighet är att födelseorten på såväl Erik som hustrun Marit anges till Björbo, inte till Handbacken respektive Ovanmejdan. Födelseort börjar uppges i först i längden från 1775. Erik Jonsson är alltså inte helt lätt att följa,22 men det går. Han är i längden 1751-57 struken med anteckningen bortgift - i senare längder anges giftemålet till 3/11 1751. Han återfinnes i samma längd som måg på Storskiftesgård A, gift med Marit Olsdotter 1728. I följande längd, upprättad 1758, står de först i Handbacken. Därefter får hushållet sin plats som nummer två i Handbacken. Vi får därför förmoda att Erik Jonsson återvände till handbacken någon gång mellan 1752 och 1757. Därmed började Storskiftesgård C skilja ut sig från den ursprungliga gården. Samtidigt blev den genom tillskottet från Ovanmejdan betydligt rikare än brödernas gårdar.
1758 får Marit tvillingar, Jon och Olof, som dör samma år23 . 1760 får de dottern Karin. Karin gifter sig den 20 oktober 1776, 16 år gammal, med Erik Jönsson 1752, från Gåsholmen. De får barnen Jöns 1779, Karin 1782, Maria 1787 och Brita 1790. Alla fyra överlever till vuxen ålder.24 Vid storskiftet står Jöns Ersson 1779 skriven som husbonde, men föräldrarna Karin Ersdotter 1760 och Erik Jönsson 1758 är ännu i livet. Den gamle Erik Jonsson 1727 dog 1788 och makan Marit Olsdotter 1728 dog 1803.
Med stor sannolikhet, men ändå inte med full säkerhet p.g.a oklarheterna i längderna med födelseort och födelsetid, vet vi att Storskiftesgård C grundades eller rättare kanske utskiljdes mellan 1752 och 1757 av Jon Jonssons son Erik Jonsson. Varför både födelseort och födelseår är växlande i längdernavet vi inte. Det är troligt att prästen skrivit vad han fått uppgivet, och sedan har felaktigheten förts vidare från längd till längd,utan att uppgiften kontrollerats i födelseboken. Vore det inte för att kopplingen i 1751 och 1758 års längder är så tydliga, om än inte alldelses lättupptäckta, så kunde man lätt, likt Elfwing, förvillas och tro att Storskiftesgård C kommer från någon annan än Jon Jonssons 1690 son.
För att ytterligare öka sanolikheten för att Erik Jonsson på Storskiftesgård C verkligen är den vi tror, kan man konsultera Revboken, som visar att Erik Jonssons jordägospridningsprofil stämmer väl överens med både de övriga av Jon Jonssons 1690 söners och med Jöns Olssons på Storskiftesgård A. Det var altså knappast någon främmande Erik Jonsson som slog sig ner på Holmesbacken.
Storskiftesgård E efter 1751
Jon Jonsson 1691 dog i september 1751 och älste sonen Erik gift sig till Ovanmejdan samma höst. 1753 gifter sig Olof med Marit Jonsdotter f. 1725 från Måssel. Med dem börjar Storskiftesgård F. 1755 gifte sig också Jon med en Måsselkulla, Brita Olsdotter 1730. Per var ännu barn.
Jon Jonsson 1727 och Brita Olsdotter 1730 fick barnen Karin 1755 död 1756, Jon 1756, Karin 1759, Olof 1764. Dessutom fick de två barn, som dog späda.25. Det var tydligen fattigt på gården. Jon Jonsson saknar inte jord. Också revboken visar att han har del i gården. Ändå finns hans barn upptagna på den räkning, som Byskolläraren i Björbo, Eric Ersson Lindberg inkommer med till fattigkassan och som bekandlas av kyrkorådet den 29 april 176926. Jon Jonnsons barn är varken jordlösa eller faderlösa, ändå är så fattiga att de kommer i fråga för fattigkassan. Kanske beror fattigdomen på att Jon Jonsson 1727 inte förmår bruka den. En hel del tyder, som vi ska se, faktiskt på det. I längden 1768-75 står antecknat, med klammer kring båda föräldrarna: ilaka, vilket torde betyda kraftlösa eller (arbets)odugliga.27 Han dyker upp i ännu ett kyrkorådsprotokoll, nämligen från 14 juni 1772, paragraf fyra (sid 19 i protokollsboken):
4. efterfrågades, Holmar Jon Jonsson i Handbacken, at förhö- // ras om sina utöffwade Snatterier. Han har blifwit tilsagd // af Upsyns man, at infinna sig i Kkorådet, Hket han lofwat. // Men kom intet. Och för denna Sidwördnad at intet lyda // Upsynsmans, Eric Jonsson28 , at framkoma för KKo-rådet, // blef han ådömd, at sittja i Stocken 3:je: Böndagen. // Derom blef han tilsagd. Men kom ändå intet. Utan i det // ställe afwek han owetandes med sin Bror Olof Jonsson, for // ned åt Landet oc war öfwer hela somaren in på hösten borta. Cur står denna // Saken öpen för honom, oc för bägge Bröderna, när de hemkoma.
Härmed slöts samankomsten för denna gången. // Ab Hesselgren
Om de någonsin kom inför kyrkorådet, det vet vi inte. Om så skedde blev det inte protokollfört. Däremot finns det anteckningar i husförhörslängden: I kolumnerna avseende 1771 och 1772 står: "i Kong. Barckarö Sn comunicerat efter attest: Erelii". Det är lite oklart om anteckningen gäller endast Jon, eller hela familjen, men det ser ut att gälla alla. Dessutom är antecknat : "d. 9 jan 1773: fått besked med alla barn at gå Bort. hemkom d 21 oct.ejusd. fått å nyo besked d. 24 jan 1774. han allena." Om brodern Olof Jonsson 1732, står i samma längd antecknat: "Död borta 1773 d. 5 sept. i Kioping Stad,&där begrafwen". Med klammer kring hela familjen står sedan: pauper, d.v.s fattig.
Kungs Barkarö församling ligger nära Köping. Det är alltså dit de begav sig, kanske för att slippa stockstraff, men framför allt förmodligen för att finna sin bärgning. Det ligger väl nära till hands att tänka att det var som någon slags hantverkare åtminstone Jon gav sig iväg - tiggeri i främmande socknar var inte tillåtet, och orkade han inte bruka sin egen jord, är det väl inte troligt att det var jordbruksarbete i Västmanland som lockade. Jag har inte funnit någon antydan om vad han kan ha sysslat med, men kanske finns det anledning att vara uppmärksam på om det går att hitta någon typ av föremål bevarade med signaturen JJS från 1760-talet och fram till 1784. Om vi hittar sådana, skulle de kunna utgöra en ledtråd till vad han sysslade med.
Jon Jonsson 1727 lämnar fädernegården på "Holmesbacken", och slår sig efter hand ner på övre Handbacken och det område som vi nu kallar Stentäppan. Se Storskiftesgård La. Redan i Revboken räknas han till översta Handbacken. Han har där nummer 15, d.v.s sista nummret på Handbacken och numret efter Erik Jansson på storskiftesgård M. I husförhörslängderna sker överföringen 1768-75, d.v.s i samband med Västmanlandsresorna, och brodern Olofs död. Jon Jonsson 1727 dör 14 nov 1784 i Lungsot.29
I Kyrkorådsprotokollet kallas Jon Jonsson 1727 alltså för Holmar Jon Jonsson. Namnet Stentäpp, som Elfwing försett både honom och hans far och hans söner med, har jag inte stött på i arkiv-materialet30 . Att Jon Jonsson 1727 också skulle ha kallas Stentäpp, är inte uteslutet, eftersom han tycks ha etablerar sig i "Stentäppa", men att det skulle ha använts redan om fadern, Jon Jonsson 1691 förefaller osannolikt. Förekommer namnet, bör det vara i ministerialböckerna. Värt att notera i sammanhanget kan dock vara att det i Revboken inte finns någon inägojord i området som benämns "Stentäppan" eller liknande. I längderna förekommer inte heller namnet Holms förrän 1806. (Se Storskiftesgård F)
Brodern Olof, han som dör i Köping, har redan i längden 1758 blivit egen. Se Storskiftesgård F. 1770 gifter sig den yngste brodern Per 174431 med Karin Larsdotter 1748 från Björbo. Per flyttar till henne, men återkommer 1773, och har då med sig förutom hustrun också svärmodern Kierstin Larsdotter 1722 (Lars Larssons änka) och sina svägerskor Anna 1751 (bortgift till Måssel 1780), Brita 1754 (bortgift 1774 till Storskiftesgård B), Kerstin 1757 (bortgift till Hagen 1781), Maria 176032 (bortgift t. Hagen 1787). Svärmodern Kerstin Larsdotter 1722 dör 1790. Per 1744 och Karin får barnen Lars 1771 död 1772, Karin 1774, Lars 1776, Erik 1786 och Kerstin 1790. Per Jonsson 1744 står som husbonde på Storskiftesgård E vid storskiftet.
Storskiftesgård Fc och F
Jon Jonssons tredje son, Olof Jonsson 1732 gifter sig den 1753 25/3 med Marit33 Jonsdotter f. 1725 från Måssel. Med dem börjar Storskiftesgård Fc. De får barnen Jon 1754, Erich 1756, Olof 1758, Karin 1761, Per 1762 Brita 1767 död tidigt. Olof Jonsson följde med brodern Jon till Västmanland 1771, och han blev kvar i den västmanländska jorden, död 5 september 1773 i Köping stad och begravd där. (se ovan: Storskiftesgård E efter 1751).
Efter detta hårda slag räknas familjen till socknens fattiga - 1773 får tre barn tillåtelse att tigga, se protokollet nedan, och får särskilt understöd. I sockenstämmoprotokoll 1775 14/5 får i Handbacken Olof Jons änkas 1 barn tillåtelse att tigga inom Björbo Gärdeslag. I längden är antecknat "pauper" (lat. fattig). Men allt eftersom barnen växer upp, så tycks fattigdomen avta. Marit Jonsdotter 1725 dör 1797 72 år gammal.
Jon Olsson 1754 gifter sig till Björbo 1784.
Eric Olsson 1756 gifter sig den 22 augusti 1784 med Karin Jönsdotter 1758 på Storskiftesgård A. Där bor de till 1793 eller -94, då de kommer tillbaka, och etablerar sig på andra sidan vägen i förhållande till Fc, d.v.s på ovansidan av dåvarande vägen, som gick mellan de nuvarande två bostadshusen på "Stolpens". Deras bostadshus motsvarar nuvarande lillstugan. Under tiden i Ovanmejdan får de barnen Brita 10 nov 1784, död 1786, sedan Brita 1788, Erik 1790 och Karin 1793. Efter flytten till Handbacken får de Jöns 1795, Olof 1799, död späd. Vid Storskiftet är Erik husbonde på Storskiftesgård F. Han kallas då Holms Erik Olsson både i storskifteshandlingarna och i längden 1806, men inte dessförinnan.
Olof Olsson 1758 gifter sig med Cath. Jörsdotter 1763, från Långmyra i Grangärde. Om henne står det: "förstår swagt". De gifter sig 7 augusti 1785 och får sonen Olof 23 september samma år. Om honom står det "fallsjuk", sedan Anna 1790, Brita 1792 död späd, Karin 1797, och Brita 1800, död 1803. Vid Storskiftet står Olof Olsson på lit. Fc. Där, men inte i längden, kallas han Holms.
Karin Olsdotter 1761, tog tjänst i Håsjön i Norrbärke hösten 1784. Står ensam, utan familj, i längden 1806. Hon kan vara den Karin Olsdotter som skrivs för lit. Ga vid storskiftet.
Per Olsson 1762 gifter sig med Brita Andersdotter från Källbäcken, men dör inom kort. Hon gifter om sig med Erik Jansson 1774 från Säfsnäs. (Se Storskiftesgård Oa).
Ett protokoll om de fattiga i socknen
På sidorna 22 och 23 i protokollsboken finns ett protokoll från 4 december 1773, där man bestämmer vilka som ska betraktas som fattiga, och hur de ska födas. Av de 27 personerna, nästan alla barn, ifrån 15 familjer, finns fyra barn i vårt skriftelag, och tre av dem på Storskiftesgård F. Den andra på Storskiftesgård D. Reglerna för understöd tycks strängare än vad som varit tidigare, till stor del säkert beroende på föregående års missväxt.
1773 df. 4.Dec. instälde sig, efter öfwerenskomelse i // allmän Socknestäma d. 28 Nov. innewarande, undertecknade, // H. Liutnanten A Dahlströmer, H CronoBefallningsMan // Almberg, kkowärden Jon Jonsson i Tallriset, Anders Ers- // son ifr. Biörbo. U. Eric Hansson i Källbäcken, Olof Lars- // son ibm. Eric Joensson i ofwanmejdan34 , Eric Jönsson i // Måssel, Anders Ersson, Nämdeman ifr. Syrholn // såssom Deputerade å floda församling, å utder // skrefne Dato, at icke allenast utse whilcka af // Sockne-Inwånarne woro så fattiga, at de behöfde // jämn Allmosa, utan och at reglera, efter ankom // -men hög Befallning, af d. 4. octobr, 1773. på hwad // Sätt och wys, the skola underhållas. och utnämdes, // de fattige, som följer, neml.
Källbäcken, Pär Pärs änkas, Kerstin anders D-s 2: söner, Per och Anders 2.pl. NB modren säyes vara lat.
Truls Eric Anderssson oc dess hustru, oföre bägge 2: (hustrun bara får.)
Ofwanmejdan, Eric Anders änkas, ena dotter 1:
Handbacken, Olof Joens änckas, 3. yngstas Barn 3.
Biörbo. Back Eric Ols änckas minsta barn 1.
Wänd Eric Pärs änkas ena barn 1.
Smed Olof Ols änkas, et barn 1.
Wänd Pär Pärs änckas et barn 1.
Måssel, Eric Andersons änckas mindsta dotter 1 Måssel kan rå med at
Knip Hans Hanssons ena barn 1 föda sina.
Lars olssons ena barn 1
Syrholn Anders Larssons ena barn 1
Hagen Pär Erssons ena barn 1
Tallriset Knect Jan Erssons ena barn 1
Forsgärdet Pauls Jon Erssons 5. barn 5 pl.
1mo. Ofwannämde 23: fattige, och inga flera, icke en gång, mödrarna, // el. änckorna sielfwe påtager Sochnen sig samfält, på det // sättet at underhålla det de en gång i hwarje wecka gå // i kring til hwar och en, dock så at icke mer än en // af hwarje hus om weckan må koma, i hwarje By el. gård.
2. Om nogon af dessa fattiga behöfwa gå i Scholan, kan nogon // annan af Dess anförwanter för dem uptaga Allmo- // san, så at barnen sielfwa intet härigenom må försumma sin läsning.
3. Tå Win-säden komer at försälljas, skal af fattig Cassan // tagas så mycket som kan tålas at inlösa Säd // före och sedan utdelas på desse Fattige
4. Fattig Cassan skall och betala dem, som läsa för desse barn.
5. Skulle nogon af Sochen-inwånarne behöfwa nogon tiänst // af desse fattige en dag, mer el. mindre, böra de owä- // gerligen, då de få födan, sådant genast förrätta, // annars ware Dhe allmoso undfåendet för lustige, // när tiänsten, som af dem äskas är sådan, at de // den kunna uträtta.
6.35 Andra fattiga finnas Wäl, som kunna hafwa liten jord- // egendom, warest de sig blott til juhl föda kunna, soml. finnas oc som hafwa ing. ja slätt liten: mån ga, hafwa redan för-tärt sit lilla för råd, andra hka litet el. int. haft at upskä-ra men som de dock alle äro arbetsföre och kunna förtiäna sig lifs-uppehälle, åtminstone på andra orter, och Sochnen, som i all-mänhet är merendels fattiger oc har äfwen, hwad senaste års-wäxten angår, hken wäl är god til Kärnan, blifwit icke ymnig, lidit i det at i år har dels swinbel säd upwäxt, dels land hafra mycket tagit öfwerhanden, dels något bliwit osådt. // mächtar ey Sochnen, som i allmänhet är merendels fattig // ey flere underhålla, utan önskade, at et arbets-hus // worde inrättadt, ther sådane fattige den öfriga tiden // af åhret, kunde tjäna födan, innom orten.
Således som anfört är mera slutit och öfwerens- // komit betyga underskrefwne, och skulle nu emot för- // modan, nogon af denne Sochen igenom allmoso- // Sökande inställa sig i andra Socnar, bör den // straffas, och til förekomande däraf komer denna // ÖfwerensKomelse å Predikstolen at allmän kun- // nog giöras.
Floda Sockhenstufwa d. 4 Dec. 1773. // A. Hesselgren.
Nota. Alla Sochnens fattiga böra upräknas, granskas oc fördelas wissa Platser, oc deraf sedan // göras en förteckning af alla, som äro wärckel. fattige, oc böra få lof, at gå omkring // oc bedja, om allmosor i Sochnen. // Den som är ung oc Kan förtiäna födan, oc ändå går & tigger, förbiudes. då måste under- // sökas, om såd. av lättja intet gilla arbeta, el. om arbete tryter dem, oc huru // de på et nyttigt sätt må bli hulpne til arbete, så at Sochnemän af dem må // hafwa gagn, oc de sielfwa af brist på näringsmeddel inte koma at swälta.
Storskiftesgård NG
På storskifteskartan står endast lit. N, men det är tydligt att också G är tätt sammanknutna med denna och rimligen bor i samma gård. Därför kallar jag den oftast för NG.
Gården utgår från A, Etablerad tidigast 1732 (Erik Olsson och Marit Pärsdotters vigselår), men placeras oriktigt efter Forsen i två längder, troligen p.g.a skrivfel och ouppmärksamhet, och står dessförinnan kvar under A. Barnen står alla som födda i Handbacken.
En Jöran Jörannson bodde i trakten, men oklart var. Han finns med i 1732, 44 och 51 års längd. Enligt den sista av dem flyttade han med familjen till andra sidan älven, varefter står antecknat Erik Olsson. Skulle också kunna vara på H, som Jöran Jöransson fanns, eller på någon annan, nu försvunnen plats i närheten.
Storskiftesgård H
utgår (sanolikt) från D. Etableras av Erik Persson och Anna Andersdotter. Han från D. De gifter sig 1743, men deras älsta dotter Brita f. 1751, står som född i Ovanmejdan, medan efter den yngre, Kerstin f.1758 strår Handbacken. De placeras i längderna på Handbacken med en notering i 1768-75 års längd. Dateringen blir därför oprecis. Mellan 1743 och 1758, är dock sannolikt, och om döttrarnas födelseorter är korrekta, närmare bestämt mellan 1751 och 58. Mitten av 1750-talet bör vara en rimlig tidpunkt. Denna placering, skulle kunna tyda på att de övertagit gårdsplatsen efter Jöran Jöransson. I så fall blir dateringen tidigare, nämligen omkring 1730. Det står antecknat barn 1731 på denna familj i 1732 års längd. I så fall, skulle den kunna vara ungefär jämngammal med N&G, vilket tycks rimligt med tanke på gårdens inklämda läge i förhållande till denna.
Den äldre dottern blir kvar på gården, medan den yngre flyttar till I, och tar med sig fadern dit. Detta är det sannolika, men man skulle också kunna tänka sig att Fadern bor kvar på en ursprungligare I, och den äldre dottern flyttar med sin man till H, men då blir bl.a placeringen svårbegriplig. Dessutom blir H, så sen att det är svårt att tro att den hunnit byggas upp så mycket som den har vid storskiftet.
Storskiftesgård I
(Bättjehea - bäckheden) utgår från H (sannolikt - mindre troligt alltså att H utgår från I, men inte möjligt att helt säkert utesluta) I så fall etablerad omkring 1777, då Kerstin Erdsotter gifter sig med Erik Olsson från Björbo, som sedan kallar sig Bäck Erik Olsson.
Storskiftesgård K
Storskiftesgård L
Följande inskrift finns noggrant inskuren i en av de "lador" (eg. f.d fejs) som finns nära gamla storskiftesgård A (Hindros). Bör uttydas: Erik Andersson och Brita Ersdotter. De etablerar Storskiftesgård L, och gifter sig 1765!
Storskiftesgård O (senare kallad "Patron Pers")
Vid storskiftet ägdes gården av Lars Ersson född 1779. Han kom från gården men flyttade till Källbäcken när han gifte sig med Anna Andersdotter som var där ifrån. Hon var också född 1779. De återvände 1805 eller 1806. Kvar bodde då hans mor Brita Ersdotter. De hade en son, Eric f. 16/3 1805. 1814 fick de ännu en son, Anders, som dog samma år.36
Ursprung och datering
Gården leder sitt ursprung tillbaka till Lars Olsson, Olof Mattsson eller "Fors-Olles" älste son. Tyvärr är det svårt att datera gårdens tillkomst närmare än mellan 1684-1716. I 1716 finns hans änka, Kerstin (eller Christina) Larsdotter f. 1669 (eller 1670)37 , och två söner där. De är då ännu de enda på Handbacken. I den föregående längden, som upprättades 1696 finns Lars Olsson med hustru med under fadern Olof Mattsson i Forsen. Det behöver inte betyda att de inte då redan kan ha etablerat sig på Handbacken. Dels kan man väl tänka att flyttningen till en ny gård inte sker på en gång, utan stegvis, dels tycks kyrkböckerna möjligen vara lite konservativa vid placeringen av familjer, särskilt på platser där ingen tidigare bott. Lars och Kerstin gifter sig troligen 1684. Lars är då 26 år men Kerstin bara 1538. Tyvärr framgår inte dödsåret för Lars, närmare än mellan 1708 och 1716 (Hans dotter är född 1709).
Dess människor
Enligt 1716 och 1732 års längder, bor tre av Lars Olssons barn på Handbacken. De utgör två familjer. Den ena är Erich Larsson 1698 och Kerstin Larsdotter 1709, den andra Olof Larsson 1690. 1716 står deras mor, Christina (=Kerstin) Larsdotter f. 1670 som överhuvud för den första familjen. Hon dör 1742, 72 år gammal.
Erich Larsson 1698 gifter sig med Karin Ersdotter f.170439. Av deras barn överlever Brita 1730 och Erik 1738.
Sondottern Brita Ersdotter 1730 kommer 30/12 1759 att gifta sig med Erik Jansson, och tillsammans med honom etablera sig längre upp på handbacken (->Storskiftesgård M).
Den yngre sonsonen, Erich Ersson f. 1738 kommer att gifta sig med en annan Brita Ersdotter f. 1746 (Erik Jönssons i Forsen dotter-jfr Storskiftesgård S). De fick barnen. Karin 1767 och Anna 1771 död 1772, Anna 1772, Brita 1775 död samma år, Eric 1776 och Lars 1779 och Kerstin 1788. Kerstin beger sig till Uppland 1805 och blir kvar. Lars, är den som är gårdens överhuvud vid storskiftet (se ovan). Den Anna som föddes 1771 dog genom kvävning, eller vad vi idag nog skulle kalla plötslig spädbarnsdöd. Mer om henne senare.
Lars Olssons yngsta dotter, Kerstin Larsdotter, f.1709 gifter sig 1735 med Pär Nilsson (Villing) f. 1709. De får åtminstone två barn, nämligen Lars Persson Lind 1736 och Kerstin Persd. 1738. Båda lämnar Handbacken vid giftermål. Kerstin 1765 (28 år) och Lars 1767 (31 år). Lars blir soldat liksom sin far. I Revboken står han som sold. Lars Persson Lind på Handbacken nr. 13. Fadern Pär Nilsson saknas i längderna från 1744 och senare. Enligt Elwing dog han i Finland 1741. Modern Kerstin saknas från omkring 1775. Elwing uppger dock som hennes dödsår 1785.40
Den andra familjen är Lars Olssons son Olof Larsson 1690, gift med Anna Jansdotter (eg. Johansdotter, men senare skall hon även komma att kallas Persdotter efter sin farfar!). Som familjeöverhuvud 1716 står Svärmor änkan Anna Hindersdottersom tillsammans med dottern Anna Johansdotter är de sista på Lyckeheden. Om det bara är ett misstag av prästen att sätta den inflyttade svärmodern som familjeöverhuvud, eller om hon räknades som överhuvud därför att hon satt i en gård som till stor del byggts upp av det som gick att ta med från Lyckeheden, d.v.s kanske även byggnaderna, det vet vi inte. Anna Hindersdotter är född 1661 och är svärdotter till Per Jonsson på Lyckeheden. Hon dog mellan 1732-44 troligen omkring 1740.
Olof Larsson 1690 och hustrun Anna 1689 fick en son, Lars Olsson (Hjort) 1720. Han gifter sig 1746 med Maria Christophersdotter f. 1703 troligen från Storskiftesgård B, och får tre söner Christopher 1732, Jonas 1741 och Olof 1747. Christopher och Jonas flyttar vid giftermål 41. Christopher hinner dock vara med i Revboken på Handbacken nr. 8. Farfar Olof Larsson 1690 dör 1757 (67 år) och Farmor Anna två år senare (70 år). Kvar blir Olof som 20 år gammal 1 nov. 1767 gifter sig med Anna Jönsdotter f. 1741 på Gåsholmen. De får dottern Marja samma år, men hon dör året därpå. De får inga fler barn. Själva dör de 1810 respektive 1811 57 och 60 år gamla. Maria Christopersdotter dog nödvintern 1773, 70 år och Lars Olsson 1791 (71 år). Med dem dog den del av gården som hade sina förgreningar tillbaka till Lyckeheden. Om deras gård utvecklats till en egen enhet inom huvudgården, eller hur det kan ha förhållit sig, det vet vi inte. De han inte vara med om storskiftets genomförande.
Ett fall av plötslig spädbarnsdöd i februari 1772
Det finns så många människor, som har gjort stora insatser, men som vi bara känner med några få data. Barnen som dör små vet oftast ingenting alls om. Det som har varit människors glädje och tårar, är för länge sedan begravt och glömt. Så kommer det också att gå med oss en gång. Ibland skrivs ändå något ner, en händelse i någon protokollsbok. Så var det med Erich Ersson f. 1738 och Brita Ersdotter f. 1746 andra dotter, Anna 1771. Hon dog i föräldrarnas säng en kall februarinatt 1792. Eftersom man från myndigheternas sida ansåg att det var mycket allvarligt att ha små barn hos sig i sängen, skulle en särskild undersökning ske när barn dött av, som man menade, kvävning i föräldrarnas säng.
Följande protokollsanteckningar42 skerv dåvarande kyrkoherden i Floda, Abraham Hesselgren:
Åhr 1772 d 23. febr. el D.ca. Sexagesima, höls i Socknstufwan, // i de äldstas, H. Länsmans Tunströms, och de Hemawarande // Kyrckorådsledamöters närwaro, undersökning, // Om et förqwaft Barn ifrån Hand-backen.
Barnets namn, Anna, gamalt 22 veckor helt friskt och frodigt // Fadren Eric Ersson, modren Brita Ers d-r, mycket // änslige och bekymerfulle öfver denna olyckel. händelsen.
Wittnerna, som straxt synat Barnet, woro ifrån Handbackn // Eric Ols änka, hustru Marit Pärs dotter, Eric Jans hustru Brita, // och Eric Pärs h-u, alla intygade at Barnet warit helfriskt, // frodigt och wäxt fort, at ingen åkoma synts derpå, alle- // nast blod-ådrar å låren, som vanl. synes: at modren // altid warit öm och haft all åga derom, intet warit somnig // el. tungsömd, och nu är g. bedröfwat häröfwer, äfwen // at hon förr haft barnet hos sig i sängen, och nu nödgats // dertil för den starka kölden skull, at det måtte hålla // sig warmt. Fadren låg vid väggen, modren emellan, // Barnet framantil. Sedan hon om aftonen sendt, gifwit // kullan Dja, hållit henne på armen, har hon i sömnen wändt sig, // (det hon intet westat,) ifrån barnet, åt wäggen, då barnet // (som de mentet) har kullrat efter, och legat med sin // mun åt modrens rygg, och lärer så medelst blifwit för- // qwaft. Bittida om morgonen, el. Torsdagen d. 20 febr. då // modren waknat, och tagit kullan, och ropat flere gl. på henne // wid namn, och hystade henne, så blef hon först warse, // med sin g. st. [ganska(=mycket) stora] ängslan, at hon war död.
Nu äfuen det war et fel, och stort fel, at modren tagit och // haft Barnet i säng hos sig emot alla warningar etc. // hwilket modren nu förstå, men icke förr nogare besinndat, och deraf // mycket ängslades, tillika med fadren Eric Ersson, och wittner- // na aflagt sina Witnesmål, om, at efter ofwanförde omständig- // heter, detta händande skiedt icke af arghet, el. sådant mere, // utan af wåda, ja full wåda, ssm lagen nämner, och föräldrarne // såssom kunnige för intet annat, än Christelighet, och Beskedlig- // het och all Xstel [=Christelig] åga, hafwande för sina barn, etc: så blef // beslutit, at modren, nästkomande Söndag, må bak uti kkan [=Kyrkan] hafwa nogot // rum, där hon måge sittja, och efter fiänligit af kunnande utaf // Predikstolen, med dhet i handboken före skrefna böneformuläret // til församlingens gemenskap intagas. Detta skiedde // d. 1. martii, el Fastelagssöndagen, åhr 1772
Om berättelsen kanske skall sägas att beskrivningen av föräldrarnas förhållande till barnen är i det närmaste standardmässig, så vi kan nog inte dra för vittgående slutsatser om deras inre egenskaper. Några yttre saker kan vi däremot lägga större vikt vid, t.ex att barnet växt ordentligt - det har alltså funnits tillräckligt med mat på gården.
En bild av en sovkammare vid denna tid ger den också, med korta sängar och halmmadrasser e.d, och utan ordentlig möjlighet att hålla varmt när tempraturen sjönk utanför.
Vi bör också kunna anta att de som synar Anna är nära grannar. Marit Pärsdotter, Eric Ols änka f. 1707 är 65 år och finns på Storskiftesgård N/G. Erik Pärssons hustru Anna Andersdotter f 1715, 56 år på Storskiftesgård H.
Erik Janssons hustru Brita Ersdotter 1730, 42 år, hör till storskiftesgård M - så vida den ännu är etablerad. Hon kommer själv hon ifrån den gård där det händer och hon är barnets faster. Kerstin Larsdotter, Annas fars faster, 63 år, är inte med bland synekvinnorna - varför?
Övriga på gården.
Häradsbokhållarens och
Storskiftesgård Oa
Straxt ovanför Storskifteesgård O, ligger Storskiftesgård Oa. Enligt kartan bestående av ett enda hus. Erik Jansson Lustigs (1774) änka Brita Andersdotter 1771 kom till Handbacken 1797 från Källbäcken genom giftermål med Per Olsson (se Storskiftesgård F). Han dog 1799. De hade en dotter. Som änka efter honom gifte hon om sig 1802 med Erik Jansson Lustig 1774 från Säfsnäs. De fick två söner och två döttrar, men åtminstone sönerna och den ena dottern dog små. I Husförhörslängden 1795 står familjen tillsammans med Olof Olsson 1758 på storskiftesgård F. I 1806 års längd är de egen familj, men ordngsföljden meddelar inte att de flyttat från Holmesbacken. Vi vet därför inte av föreliggande material vilket år gården etablerades, men det bör förmodligen vara något av åren runt 1800.
Storskiftesgård M
Erik Larsson 1693 (Storskiftesgård O) fick en dotter Brita 1730 och en son Erich 1738. Brita Ersdotter 1730 gifte sig 1759 med Erik Jansson från Björbo. Det var dessa som började bygga den nya gården, även om vi inte kan veta säkert när de flyttade upp till den. De kan ha gjort det som nygifta d.v.s 1759 eller åren därefter, men det är först i Längden 1775 det framngår tydligt att de bor på övre handbacken (till saken hör dock att den föregående längden 1768 innehåller flera underligheter vad ordningsföljden beträffar - några slutsatser kan vi därför inte dra av det). Nummerordningen i Revboken antyder möjligen deras hemvist på övre handbacken. Men om de verkligen bodde där då är nog inte säkert. Kanske hade de endast gårdsplats. - Erik Jansson är nr 14 efter sold Lars Persson Lind, och innan honom de andra på Storskiftesgård O. På nr 15 står Jon Jonsson (Storskiftesgård La). Vi bör nog alltså nöja oss med att konstatera att gården troligen bör ha etableras åren efter 1759, och senast 1775. Det faktum att Brita var en av synekvinnorna och vittnena vid lilla Annas död 1772, antyder att kontakten med fädernegården då var tät. Kan anledningen till att Brita var på plats tidigt på morgonen efter det oväntade dödsfallet, att hon hade djur att sköta på sin fäderne gård, eller var det någon som sprang och hämtade henne. På storskifteskartan finns bara markerade två eller tre små byggnader på gården. 40 år tidigare hade de kanske varit ännu färre?
De får en dotter, Brita 1762. Hon gifter sig 22 år gamal på nyårsdagen 1784 med Jöns Ersson 1748 från Forsen (Storskiftesgård S). Han var 36. Därmed fanns två av Erik Jönssons i Forsen barn på var sin av de närbesläktade gårdarna O och M. (På O var det Brita Ersdotter 1746).De fick Erik 1786, Anna 1791 Brita 1798 (död 11 dagar). Jöns Ersson dör 1805, 59 år.Vid storskiftet är det Erik Jönsson 1786, som är husbonde. Han har gift sig med sin kusin Anna Larsdotter 1784 (Erik Jönssons 1724 sondotter) från sin fars hemgård, Storskiftesgård S.
Elfwing redovisar familjerna på storskiftesgård M under denna tidsperiod i posterna: Handbacken, Q26, Q40 och Q70
Storskiftesgård La
Jon Jonsson 1727 från Storskiftesgård E (se denna), räknas till övre Handbacken i revboken (15, sista nummret i Handbacken). I husförhörslängderna får han sin placering på övre Handbacken först i längden 1775. Han står efer Erik Jansson (Storskiftesgård M) i 1775 och 1795 års längder, men före honom i längden där emellan. Detta kan vara en tillfällighet. Längderna är inte alltid helt konsekventa, men det kan också vara ett tecken på att familjen åtminstone till att börja med bodde tillsammans med Erik Jansson på hans gård. På Storskifteskartan finns bara en liten byggnad på La:s område. Om det var bostaden, så hade de det förvisso trångt, och inga fähus e.d. Gården tycks etableras succesivt under 1760 och 70-talen. Jon Jonsson 1727 dör 1784, i Lungsot 57 år gammal. Kvar är då änkan Brita Olsdotter 1730, som lever till 1805 (75 år).
Sonen Jon Jonsson 1756, gifte sig 1780 med Anna Ersdotter 1746 från Björbo. De fick sonen Eric samma år. Han dog året efter, och dottern Brita 1782. I Längden 1795-1805 står antecknat: "nu skrevne i Forsen". Se Strorskiftesgård Ra.
Dottern Karin flyttar bort mellan någon gång mellan 1795 och 1805. Vid storskiftet är det Olof Jonsson 176443 som rår om gården. Han gifte sig 1805 med Brita Ersdotter 1775, från Nås. De får dottern Brita 1810.
Storskiftesgård Ra
Någon gång mellan 1795 och 1805 flyttar Jon Jonsson 175644 , med sin lilla familj, hustrun Anna Ersdotter 1746 och dottern Brita född 1782, från "Stentäppan" Storskiftesgård La, och till Forsen, att döma av storskifteskartan, strax bakom storskiftesgård Q, nära Pers bäck.
Dottern Brita gifte sig med en Erik Andersson 1781. De fick sonen Anders 1808 (död 1810) och Anna 1810. Hon blev dock snart änka.
På Storskiftesgård Ra, liksom på La, finns bara en mycket liten stuga. Det är Jon Jonsson som fortfarande står för gården vid storskiftet.
Storskiftesgård P
Storskiftesgård Pa
Willing Anders Andersson (1749-1806) fungerar som byskollärare för Björbo en kortare period omkring 1770. Ett brev av honom med begäran om ersättning för fattiga barns skolgång, finns inskrivet, med kommentarer, i Kyrkorådsprotokollet från 12 maj 1771:
[- - -]
(C) Widare igenomsågs Anders Anderssons Willings ingifne // Räkning som war af detta innehåll.
Af detta åhr 1771, har följande fattiga gådt // i Schola hos mig, som är af följande, neml. // Källbäcken, Eric Hans söner 2: stycken, gådt. i 4 veckor // i schola, som giör, 2:D-r. kkorådet bewiljade 1/2ten _1:D-r // För Eric Lars son, dito en son, fordrades 1:16·/· men nekades, får intet // För ä. Kerstin Anders d.r S som gågt 3 Weckor, bewiljades __24:·/· // För Kerstin Zachris, dotter Brita i ofwanmejdan, hwilken har // gådt i Scholan, 16 veckor, fordrades för henne _ 4 D-r bewiljades // För Olof Jons, Son Olof på Handbacken, bewiljades 1:16·/· // För Linds Lars Larssons 2.ne döttrar, gådt i 6: weckor, för // dem fordrades 1:16.·/· men bewiljades allenast _24.·/· // Olof Anderssons son Anders betalt kosthållet, men begä- // rer betalning ur fattig Cassan 2:80.·/· men afslås, får intet. // Änckan Karin Anders, dotter Brita gådt i 14: weckor, // betalt kosthållet, men begiärer betalning ur // Fattig-Cassan, 3 D. 16.·/· kmt. men afslås får intet. // Så blir då i ställe för 17 D-r allenast honom beviljade, // för Eric Hans 2:Söner i källbäcken 1/2ten _1: // Ä Kerstin Anders d.r __ 24.·/· // Kerstin Zachris d.r i Ofwanmejdan _ 4:D. // Olof Jonsson på Handbacken _1:16 // Linds Lars Larsson, får _ 24. // suman blir D-r 8 D-r // NB för kosthållet löper in alles, efter 1: D. om dagen // til 37: D-r - på Schollagets wägnar. d. 4. maji. // And. Andersson wid forssen.
Inget tyder på att undervisningen bedrivits någon annan stans än hemma i gården. Vi vet därför var åtskilliga björbobarn då fick sin skolundervisning!
Storskiftesgård S
Storskiftesgård V
Storskiftesgård R
Storskiftesgård T
Storskiftesgård Q
1654, årtal på böljärnet under spiskåpan. (bydok. s.24). Kan vara Olof Mattsons 1630 vigselår. sonen Lars född 1658
Olles åker på storskifteskartan, som ligger öster om gården, kan väl vara det samma som Fors Olles åker i Revboken. Indicium på att detta är Olof Mattssons gård.
Bebyggelse ovan forsen under 1600-talet.
Lyckeheden, och övriga jfr Perjons s. 7
Områdets geografiska indelning.
Den flytande gränsen mellan Ovanmejdan och Handbacken
Handbacken saknas i längderna före 1732.
före 1758: Endast O till Handbacken
Revboken:
Storskifteskartan:
Ovanmejdan - Holmesbacken - Handbacken - Forsen - Lyckeheden/Lyckorsheden/(Lykiärheden)
Ovanmejdan
Holmesbacken
Handbacken
Handbacken finns, liksom Ovanmejdan, som beteckning i husförhörs och komunionlängderna först 1732. Men till skillnad från Ovanmejdan och Holmesbacken, tycks den första gården (den som idag kallas Patron-Pers), ha etablerats först omkring år 1700. Se vidare
OBS! den eländiga pigan Karin Ersdotter på Handbacken
Kolla i arkivet.:
gör längdförteckning.
årtal för Revboken.
OBS! den eländiga pigan Karin Ersdotter på Handbacken
Kolla Erik Jonsson i Födelseboken 1725-27
Udda uppgifter ur arkivet:
Fattigkassans räkenskaper för:
1689 Utgift på de fattigas penningar: Joen Andersson i Björbo, som är illa worden sargat på malmkörningen. (Storskiftesgård D?)
1693 gl. Erich Andersson i Holmänge av de fattigas pengar 1:16
1694 -"-
1696: den älendiga pigan Karin Erichsdotter, Handbacka
Litteraturlista
Andersson 1997: Kent Andersson, Henrik Anderö: Ordbok för släktforskare, ICA bokförlag, Västerås 1997
Perjons 1994: Per-Hilding Perjons: Floda - det var en gång - Dalarnas lustgård, Dala-Floda 1994