|
|
Materialet består av dels fem borrkärnor tagna i väggarna på övervåningen (samlingssalen), dels av ett större antal högupplösta fotografier av golvplankor. Om vi kallar den norra långsiden för A, och nedersta synliga stocken på vinden för 1, så är proven tagna i A2 (1871/72), A3 (sommar 1868), B3b (sommar 1840), B4b (1871/72), C3 (sensommar? 1840). Vi kan därmed urskilja två grupper av timmer, den ena från ca 1840 och den andra från ca 1872. Det lilla antalet stockar ger oss tyvärr ingen möjlighet att avgöra hur stor andel av huset som tillhör respektive grupp. Är det byggt ca 1840 och t.ex höjt ca 1872, eller är det byggt med delvis återanvänt timmer ca 1872? I vilket fall som helst är det troligt att det varit nedtimrat - helt eller delvis - 1872. Timret förefaller vara beståndsspritt, och passar bra mot allmänna dalakronologier, men inte speciellt mot Säfsnäs, och är därför troligen inte lokalt - Gravendal/Strömsdal är dock möjligen tänkbart.
När vi tittar på golvet, ger en splintanalys vid handen att alla plankor, utom en1, kan ha gemensamt fällningsdatum omkring 1860+/- 2 år. Plankorna är kraftigt beståndsspridda, och kan vara flotade. Knappast någon enda bräda kommer från Säfsnäs. Golvet på övre kammaren och i nedre salen torde vara samtida (övre salen kunde inte mätas p.g.a otillräcklig slipning, men är antagligen samtida). Det är tänkbart, men inte säkert, att golvet lades in vid ombyggnaden ca 1872. Brädorna var i så fall minst ett decennium gamla. Det är oklart när byggnaden hamnade i Säfsbyn, men 1872 är kanske inte orimligt. (Kanske är det en ren tillfällighet att sågverket i Hällefors startade just 1860?2)
Analysen ger vid handen att den nuvarande sockenstugan är väsentligt yngre än vad som i historiken (se bild) antagits. Dess nuvarande form kan den inte ha fått förrän tidigast 1872, även om den antagligen ursprungligen byggdes ca 1840, men då kanske på annan plats. Inte heller timret från 1870 tycks vara lokalt, och man kan därför kanske inte heller utesluta att byggnaden kom på plats först efter järnvägens tillkomst på 1880-talet.3
[a] Från nedre salen, av senare datum än övriga. Reparationsvirke? [b] Osäker datering [c] Splintgräns 10 ringar tidigare på ena sidan. [d] Denna och följande från Övre kammaren. |
Splintvedsanalys av daterade golvbrädor. Normalt har tallar 40 till 80 splintvedsringar. På unga och frodvuxna träd ibland mindre och på gamla mycket tätvuxna ibland mer. Med justeringar för detta och för de fall då ringar kunnat räknas men inte mätas i tätvuxna ytterpartier, ger splintvedsanalysen i detta fall utrymme för ett mycket smalt möjligt gemensamt fällningsintervall omkring 1860. Endast en bräda avviker tydligt från detta mönster, och torde vara en senare ersättning. |
———— SfSSV03a, 1766–1839, +early. sap=35.5? (Se bild 4.1 MB) ———— SfSSV05a, 1689–1840, vk, sp=73 (Se bild 0.9 MB) ———— SfSSV02a, 1793–1867, vk, +ofullst. (sommar) , sp=43.5? last ring possibly early wood only (check) (Se bild 4.1 MB) ———— SfSSV01a, 1751–1871, sap=64 (Se bild 4.1 MB) ———— SfSSV04a, 1784–1871, vk? [sp=36, forserad?] sap=36 (Se bild 4.1 MB) |
troligt Säfsnäs sn. Materialet passar ej heller särskilt bra inbördes. Kanske flottningsvirke från Dalälven eller Kolbäcksåns övre vattensystem, även Klarälven kan kanske inte uteslutas. Sågen i Ludvika är kanske tänkbar. ———— SfsSSG6b, 1662–1767, +>40 (sap unmeasured) ———— SfsSSG3a, 1719–1798, +>7 sp=17? ———— SfSSG31a, 1743–1801, +>25 unmeasured, sp=20+unmeasured ———— SfsSSG3b, 1708–1802, +>1, sp=23 (tvingad?) ———— SfSSG7a, 1715–1806, 21 sap ———— SfSSG35a, 1696–1807, splintgräns osäker ———— SfSSG32a, 1710–1811, sapwood unmeasured ———— SfSSG35b, 1687–1812, sp=22 ———— SfSSG6a, 1726–1822, 26 sap ———— SfSSG4a, 1748–1826, 28 sap? (unclear border) (Unsertain dateing) ———— SfSSG32b, 1712–1827, sp=20 ———— SfsSSG6a, 1658–1828, sp=25? ———— SfsSSG5b, 1701–1831, + ofullst, 22 sap ———— SfSSG1b, 1692–1833, PISY +>10 (66 sapwod measured) ———— SfSSG33b, 1668–1835, ———— SfSSG3b, 1767–1835, 25 sap? (unclear) ———— SfSSG9b, 1752–1836, 35 sap ———— SfSSG9a, 1754–1836, 35 sap ———— SfsSSG4a, 1734–1839, 36 sap ———— SfsSSG5a, 1702–1841, 38 sap ———— SfSSG11a, 1677–1842, 44 sap ———— SfSSG2b, 1698–1842, PISY (+ca10) (mätta splint 75) (probably same stem as 1b) ———— SfSSG8b, 1715–1842, 43 sap ———— SfSSG5b, 1729–1843, 43 sap ———— SfSSG34a, 1752–1843, 33 sap? ———— SfSSG11b, 1678–1844, ———— SfSSG34b, 1751–1847, sp=34? (tvingad?) ———— SfsSSG2b, 1715–1850, +ofullst. sp=53 (samma stam som SfSSG8, men mer splint!) ———— SfSSG33a, 1672–1854, 36 sap, blue stain ———— SfSSG8a, 1718–1857, 50 sap ———— SfSSG10a, 1810–1862, 12 sap |