Medeltida helgonbild i Järna kyrka
Redovisning och tolkning av undersökningar och litteraturstudier

av Torbjörn Axelson, december 2017

Den medeltida skulpturen som förvaras i sakristian i Järna kyrka, Dala-Järna är en inte helt typisk medeltida skulptur, och kan inte säkert identifieras då händerna med de attribut dessa sannolikt hållit är förlorade. Det finns en viss folklig tradition av okänd ålder som förknippar den med den heliga Malin, ett lokalt helgon som ska ha dött under digerdöden på en plats ca sju km sydväst om Gesunda, och där bl.a en offerkast och ett altarformat flyttblock finns. Det har i hembygdslitteraturen spekulerats i om skulpturen kanske är ett 1300-talsarbete, kanske t.o.m flyttat från Sollerö kyrka, medan Erik Forssmans bedömning från 1961, att det är ett bygdearbete från 1500-talets början, med dess nedlåtande omdöme om skulpturen - ett mycket valhänt försök att härma en helgonbild [...] ett dåligt arbete som knappast ens äger den charme som primitiva alster mycket väl kan ha i våra ögon - hellre förbisetts. Forssmans värdeomdöme må vi kunna bortse ifrån, utom såtillvida att det bekräftar att skulpturen är otypisk med dess stela kroppshållning och avsaknad av mantel och med målning direkt på träet utan grundering. Figuren är skuren ur en klova av lövträ, så att ytveden är vänd framåt/utåt. Den nedre delen är urholkad på baksidan för att undvika sprickbildning och ansiktet är täljt för sig och fäst med två små järnnaglar i pannan och under näsan.

Omkring 30 årsringar kan räknas och till det kommer upp­skatt­nings­vis ca 5 innersta och minst 20 yttersta ringar, vilket ger virkets innersta del en egenålder på minst 55 år.
En C14-analys företogs 2005, vilken gav en datering 1415-1460 (cal. 1σ) och 1400-1520 (93%), men tyvärr saknas dokumentation om exakt var på skulpturen provet togs. Jag förmodar att det gjordes på baksidan, som jag inte själv sett, och då träets egenålder kan uppskattas till minst 55 år, har det mycket stor betydelse om det togs nära märgen eller mer perifert, men att det skulle ha tagits mindre än tjugo årsringar från bark bedömer jag vara osannolikt med tanke på att provet tagits osynligt och hur figuren är utformad. En datering före ca 1435 bör därmed kunna uteslutas, medan någon hitre gräns knappast låter sig sättas under 1500-talets första fjärdedel, även om ett fällningsdatum under sent 1400-tal möjligen förefaller vara det något mer sannolika.
Diagram OxCal. Provet är taget på ett nästan optimalt ställe, men olyckligtvis vet vi inte var på skulpturen. (Kalibrering enligt IntCal 13, i rapporten används IntCal 04, men skillnaden är liten.)

Bestämning av träslag. Träytan på figuren, särskilt dess kjol, visar att den är gjord av ett ljust ströporigt träslag. Sannolikt björk, men kanske inte lönn eller lind eller ens asp säkert kan uteslutas? Mikroskopbilder av ett par mycket små avskavda fragment på skupturens undersida bekräftar dock bedömningen att det är björk och utesluter de andra träslagen. Skulpturen synes alltså vara tillverkad av ett material som är vanligt och lätt åtkomligt i trakten.

Träytan som den framträder på kjolen visar ett ljust ströporigt lövträ och de mikroskopiska bilderna bör ge vid handen att det är fråga om björk (Betula sp.) Mikroskopfönstrets diameter är ca 1,9 mm.

Dendrokronologisk analys av skåpet. Själva skåpet är av furu. På bakstyckets ovansida är årsringarna mycket tydliga och med kamera och skanner kunde bilder framställas som tillät mätning av 72 årsringar och konstaterande av ytterligare 5 ytliga ringar. Ovanstyckets uppifrån synliga 31 årsringar passar också så väl mot bakstyckets ringar att det kan konstateras att det är av samma träd. Serien kan dessutom sannolikt dateras, med tillägg för 5 ringar till efter 1502 (1497+5). Träytan är i hörnet avrundad, vilket kan tolkas som att den är en något skavd vankant, men då ringarna är smala kan det ändå fattas ett mindre antal yttre ringar, men antagligen färre än 10 och virket bör därför sannolikt vara från ett träd fällt under 1500-talets första decennium eller strax därefter. Gräns mellan splintved och kärnved kan inte fastställas och det kan inte uteslutas att hela brädan består av splintved. Det bör noteras att brädorna är uttagna tangentiellt, vilket kan tolkas som att de sågats ut ur en stock, vilket är anmärkningsvärt vi denna tid då brädor ur tall oftast framställdes genom att stocken klövs på mitten och sedan bilades och hyvlades till en bräda. Den dendrokronologiska proviniensen kan mycket väl vara helt lokal, men lika gärna från en något lägre/sydligare/östligare/torrare plats, men med de låga korrelationsvärdena som erhålls mot de enskilda referenskronologierna kan givetvis inga mer långtgående slutsatser om virkets proviniens dras, i synnerhet som fritt tillgängliga och goda referenskronologier som täcker hela serien med tillräckligt djup avseende t.ex mälardalsområdet fattas.

Vem föreställer bilden? Det bör nu vara fastställt att Forssmans datering till början av 1500-talet med mycket stor sannolikhet är riktig, och att 1300-tal och tidigt 1400-tal med full visshet kan uteslutas. Detta gör att den fotsida kjolen avgör att det är fråga om en kvinna, då den manliga kjorteln vid denna tid blivit avsevärt kortare än den kvinnliga. Bältets placering vid midjan, som tidigare varit ett manligt attribut var från 1400-talet könsneutralt i Skandinavien. Det obetäckta håret markerar att det är en jungfru och kronan en martyr. Då attribut i övrigt saknas kan hennes identitet inte säkert fastställas, men det kan vara värt att fundera över möjliga kandidater. Ser vi till vilka jungfrumartyrer som firades enligt Västerås stifts kalendarium och som har bevarade och identifierbara skulpturer i Dalarna är det Margareta (1 st), Katarina av Alexandria (3 st), Barbara (2 st). Av dessa tre brukar Margareta stå på en besegrad drake och Katarina ha ett hjul intill sig. Om något av dessa attribut hade funnits, så borde de vara kvar eller lämnat tydliga spår efter sig. Barbara brukar framställas med ett torn med tre fönster i ena handen och ofta en nattvardskalk i den andra. Attribut som lättare kan spårlöst ha försvunnit när händerna brutits av. Om man också betänker att figuren tycks vara tillverkad av någon i hantverket föga förfaren ligger det måhända närmare till hands att någon på eget initiativ förärat bilden till kyrkan snarare än att den levererats på beställning. Och sankta Barbara, eller Barbro, åkallades särskilt för skydd vid åska men också i gruvarbete och av artillerister. Kanske är det i så fall inte så långsökt att någon i en nödsituation, om det nu var vid häftigt åskväder (som Luther, fast han istället lovade Sankta Anna att bli munk), eller något tillbud i gruva eller i fält, som föranlett någon att lova att skänka en bild av sankta Barbro till kyrkan hemma(?) i Järna om han (hon?) blev räddad? Givetvis bara en spekulation, och det kanske föreställer något helt annat helgon som kanske anropats i någon annan prövning, eller bilden blivit kyrkans under andra omständigheter. Det kommer vi nog aldrig att säkert kunna veta.

Och Malin då? Det verkar saknas några säkra gamla belägg för Malin-legenden, och det förefaller osannolikt att bilden ursprungligen skulle ha föreställt henne, särskilt som det verkar saknas belägg för att underverk skett i samband med hennes kult, vilket torde vara en viktig ingrediens i den medeltida helgonkulten, och i synnerhet om det skulle vara fråga om en votivbild. Legenderna passar snarare väl in i en evangelisk-luthersk fromhetstyp med betoning på plikten till nästankärlek och förtröstan på Kristi kors. Kan det i själva verket vara så att Malin-legenderna tagit intryck av vissa medeltida skulpturer eller andra bildframställningar efter att dessas ursprungliga mening förbleknat sedan reformationen nått fullt genomslag. Malin är en svensk namnform av Magdalena, och Maria Magdalena bär ofta ett krucifix i handen. Kanske Malin-legenden ärvt korset från någon bild av hennes bibliska namne. När Nya testamenetet utkom på svenska 1526 benämndes hon Maria Magdalena, och någon gång därefter upphör måhända eventuellt kvardröjande referenser till (bilder av) "Malin" att vara begripliga som referens till den bibliska personen. Vidare kanske en nattvardskalk i handen på Järnas eller någon annan Barbara/Barbro-figur som antagits föreställa Malin, bidragit med stoff till legenden om hennes nattvardsutdelande i skogen? Tyvärr torde alla sådana spekulationer sannolikt vara omöjliga att föra ens i närheten av bevis.

Källor

Noter


Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/

Korrelationsvärden

Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)
Correlations between best available references and mean of 4 series
dated to 1497 with corr >= 0,36 and with overlap >= 35 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                    T-  Over  Skel
           Corr   Test   lap  Chi2
all...     0,59   6,07    71    17   based on 10 members
BratPISY   0,53   3,62    35     0    Mälardalen area, publ. Bråthen                          PISY
Kungsber   0,49   3,41    39     5    Kungsberg-Järbo-Lumsheden, Gästrikland                  PISY 
JutFr-PI   0,47   4,45    71     6    Härbre från Färnäs, Mora                                PISY
SödraDal   0,47   4,45    71    16    Södra Dalarna                                           PISY
GvleC-pi   0,46   4,34    71     7    Hamrånge & Hille, Gästrikland (east)                    PISY
BjörboGr   0,44   4,13    71    12    Swed305 Björbo+Grangärde                                PISY
se007      0,43   3,96    71    10    Dalarna region (Lunds Universitet, "extraterastrial")   PISY
Grangard   0,41   3,74    71    14    Grangärde, Dalarna                                      PISY 
swed022w   0,37   3,33    71     1    Gotland (Schweingruber)                                 PISY
STP        0,37   3,28    71     2    Enstaka byggnadstimmer, Stockholm 1619                  PISY  

Mätdata (ringbredder)

visa som tabell
2 1 0.2 0.1 1430 1440 1450 1460 1470 1480 1490

x 1 Medieval sculpture in Järna kyrka, Dalarna PISY x 2 Sweden Pinus sylvestris 1426 1497 x 3 T.Axelson
———— JKSS2, 1446–1476, Mätt i befintligt sågsnitt, varför främst de inre ringarna är mycket överdrivna
———— JKSS1b, 1427–1478,
———— JKSS1a1, 1427–1489,
———— JKSS1a3, 1426–1497, +>5 ringar räknade men omätta