Den medeltida skulpturen som förvaras i sakristian i Järna kyrka, Dala-Järna är en inte helt typisk medeltida skulptur, och kan inte säkert identifieras då händerna med de attribut dessa sannolikt hållit är förlorade. Det finns en viss folklig tradition av okänd ålder som förknippar den med den heliga Malin, ett lokalt helgon som ska ha dött under digerdöden på en plats ca sju km sydväst om Gesunda, och där bl.a en offerkast och ett altarformat flyttblock finns.1 Det har i hembygdslitteraturen spekulerats i om skulpturen kanske är ett 1300-talsarbete2, kanske t.o.m flyttat från Sollerö kyrka, medan Erik Forssmans bedömning från 1961, att det är ett bygdearbete från 1500-talets början,3 med dess nedlåtande omdöme om skulpturen - ett mycket valhänt försök att härma en helgonbild [...] ett dåligt arbete som knappast ens äger den charme som primitiva alster mycket väl kan ha i våra ögon4 - hellre förbisetts. Forssmans värdeomdöme må vi kunna bortse ifrån, utom såtillvida att det bekräftar att skulpturen är otypisk med dess stela kroppshållning och avsaknad av mantel och med målning direkt på träet utan grundering. Figuren är skuren ur en klova av lövträ, så att ytveden är vänd framåt/utåt. Den nedre delen är urholkad på baksidan för att undvika sprickbildning och ansiktet är täljt för sig och fäst med två små järnnaglar i pannan och under näsan.
|
|
|
Diagram OxCal. Provet är taget på ett nästan optimalt ställe, men olyckligtvis vet vi inte var på skulpturen. (Kalibrering enligt IntCal 13, i rapporten används IntCal 04, men skillnaden är liten.) |
Bestämning av träslag. Träytan på figuren, särskilt dess kjol, visar att den är gjord av ett ljust ströporigt träslag. Sannolikt björk, men kanske inte lönn eller lind eller ens asp säkert kan uteslutas? Mikroskopbilder av ett par mycket små avskavda fragment på skupturens undersida bekräftar dock bedömningen att det är björk och utesluter de andra träslagen. Skulpturen synes alltså vara tillverkad av ett material som är vanligt och lätt åtkomligt i trakten.
|
|||
Träytan som den framträder på kjolen visar ett ljust ströporigt lövträ och de mikroskopiska bilderna bör ge vid handen att det är fråga om björk (Betula sp.) Mikroskopfönstrets diameter är ca 1,9 mm. |
Dendrokronologisk analys av skåpet. Själva skåpet är av furu. På bakstyckets ovansida är årsringarna mycket tydliga och med kamera och skanner kunde bilder framställas som tillät mätning av 72 årsringar och konstaterande av ytterligare 5 ytliga ringar. Ovanstyckets uppifrån synliga 31 årsringar passar också så väl mot bakstyckets ringar att det kan konstateras att det är av samma träd. Serien kan dessutom sannolikt dateras, med tillägg för 5 ringar till efter 1502 (1497+5). Träytan är i hörnet avrundad, vilket kan tolkas som att den är en något skavd vankant, men då ringarna är smala kan det ändå fattas ett mindre antal yttre ringar, men antagligen färre än 10 och virket bör därför sannolikt vara från ett träd fällt under 1500-talets första decennium eller strax därefter. Gräns mellan splintved och kärnved kan inte fastställas och det kan inte uteslutas att hela brädan består av splintved. Det bör noteras att brädorna är uttagna tangentiellt, vilket kan tolkas som att de sågats ut ur en stock, vilket är anmärkningsvärt vi denna tid då brädor ur tall oftast framställdes genom att stocken klövs på mitten och sedan bilades och hyvlades till en bräda. Den dendrokronologiska proviniensen kan mycket väl vara helt lokal, men lika gärna från en något lägre/sydligare/östligare/torrare plats, men med de låga korrelationsvärdena som erhålls mot de enskilda referenskronologierna kan givetvis inga mer långtgående slutsatser om virkets proviniens dras, i synnerhet som fritt tillgängliga och goda referenskronologier som täcker hela serien med tillräckligt djup avseende t.ex mälardalsområdet fattas.7
Vem föreställer bilden? Det bör nu vara fastställt att Forssmans datering till början av 1500-talet med mycket stor sannolikhet är riktig, och att 1300-tal och tidigt 1400-tal med full visshet kan uteslutas. Detta gör att den fotsida kjolen avgör att det är fråga om en kvinna, då den manliga kjorteln vid denna tid blivit avsevärt kortare än den kvinnliga.8 Bältets placering vid midjan, som tidigare varit ett manligt attribut var från 1400-talet könsneutralt i Skandinavien.9 Det obetäckta håret markerar att det är en jungfru och kronan en martyr. Då attribut i övrigt saknas kan hennes identitet inte säkert fastställas, men det kan vara värt att fundera över möjliga kandidater. Ser vi till vilka jungfrumartyrer som firades enligt Västerås stifts kalendarium och som har bevarade och identifierbara skulpturer i Dalarna är det Margareta (1 st), Katarina av Alexandria (3 st), Barbara (2 st)10. Av dessa tre brukar Margareta stå på en besegrad drake och Katarina ha ett hjul intill sig. Om något av dessa attribut hade funnits, så borde de vara kvar eller lämnat tydliga spår efter sig. Barbara brukar framställas med ett torn med tre fönster i ena handen och ofta en nattvardskalk i den andra. Attribut som lättare kan spårlöst ha försvunnit när händerna brutits av. Om man också betänker att figuren tycks vara tillverkad av någon i hantverket föga förfaren ligger det måhända närmare till hands att någon på eget initiativ förärat bilden till kyrkan snarare än att den levererats på beställning. Och sankta Barbara, eller Barbro, åkallades särskilt för skydd vid åska men också i gruvarbete och av artillerister. Kanske är det i så fall inte så långsökt att någon i en nödsituation, om det nu var vid häftigt åskväder (som Luther, fast han istället lovade Sankta Anna att bli munk), eller något tillbud i gruva eller i fält, som föranlett någon att lova att skänka en bild av sankta Barbro till kyrkan hemma(?) i Järna om han (hon?) blev räddad? Givetvis bara en spekulation, och det kanske föreställer något helt annat helgon som kanske anropats i någon annan prövning, eller bilden blivit kyrkans under andra omständigheter. Det kommer vi nog aldrig att säkert kunna veta.11
Och Malin då? Det verkar saknas några säkra gamla belägg för Malin-legenden, och det förefaller osannolikt att bilden ursprungligen skulle ha föreställt henne, särskilt som det verkar saknas belägg för att underverk skett i samband med hennes kult, vilket torde vara en viktig ingrediens i den medeltida helgonkulten, och i synnerhet om det skulle vara fråga om en votivbild. Legenderna passar snarare väl in i en evangelisk-luthersk fromhetstyp med betoning på plikten till nästankärlek och förtröstan på Kristi kors. Kan det i själva verket vara så att Malin-legenderna tagit intryck av vissa medeltida skulpturer eller andra bildframställningar efter att dessas ursprungliga mening förbleknat sedan reformationen nått fullt genomslag. Malin är en svensk namnform av Magdalena, och Maria Magdalena bär ofta ett krucifix i handen. Kanske Malin-legenden ärvt korset från någon bild av hennes bibliska namne. När Nya testamenetet utkom på svenska 1526 benämndes hon Maria Magdalena, och någon gång därefter upphör måhända eventuellt kvardröjande referenser till (bilder av) "Malin" att vara begripliga som referens till den bibliska personen. Vidare kanske en nattvardskalk i handen på Järnas eller någon annan Barbara/Barbro-figur som antagits föreställa Malin, bidragit med stoff till legenden om hennes nattvardsutdelande i skogen? Tyvärr torde alla sådana spekulationer sannolikt vara omöjliga att föra ens i närheten av bevis.
Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6) Correlations between best available references and mean of 4 series dated to 1497 with corr >= 0,36 and with overlap >= 35 Results sorted according to decreasing correlation coefficient values. T- Over Skel Corr Test lap Chi2 all... 0,59 6,07 71 17 based on 10 members BratPISY 0,53 3,62 35 0 Mälardalen area, publ. Bråthen PISY Kungsber 0,49 3,41 39 5 Kungsberg-Järbo-Lumsheden, Gästrikland PISY JutFr-PI 0,47 4,45 71 6 Härbre från Färnäs, Mora PISY SödraDal 0,47 4,45 71 16 Södra Dalarna PISY GvleC-pi 0,46 4,34 71 7 Hamrånge & Hille, Gästrikland (east) PISY BjörboGr 0,44 4,13 71 12 Swed305 Björbo+Grangärde PISY se007 0,43 3,96 71 10 Dalarna region (Lunds Universitet, "extraterastrial") PISY Grangard 0,41 3,74 71 14 Grangärde, Dalarna PISY swed022w 0,37 3,33 71 1 Gotland (Schweingruber) PISY STP 0,37 3,28 71 2 Enstaka byggnadstimmer, Stockholm 1619 PISY
1 Medieval sculpture in Järna kyrka, Dalarna PISY 2 Sweden Pinus sylvestris 1426 1497 3 T.Axelson JKSS1a1 1427 159 129 96 JKSS1a1 1430 106 106 116 129 141 121 108 81 79 101 JKSS1a1 1440 106 118 112 129 154 171 109 114 98 120 JKSS1a1 1450 105 96 76 68 93 62 61 104 91 61 JKSS1a1 1460 48 54 64 79 64 54 37 55 71 75 JKSS1a1 1470 70 51 43 48 52 69 56 56 58 48 JKSS1a1 1480 32 32 38 38 48 35 55 48 31 38 JKSS1a1 1490 999 JKSS1a3 1426 231 161 125 95 JKSS1a3 1430 85 115 121 117 132 128 101 78 70 95 JKSS1a3 1440 123 110 122 109 153 152 105 107 101 108 JKSS1a3 1450 101 100 76 72 100 76 69 113 83 66 JKSS1a3 1460 52 50 59 77 68 54 33 55 70 79 JKSS1a3 1470 69 57 45 44 48 72 50 49 59 45 JKSS1a3 1480 46 45 33 41 55 41 59 42 34 31 JKSS1a3 1490 8 20 13 11 8 13 14 13 999 JKSS1a3 #### +>5 ringar räknade men omätta JKSS1b 1427 155 123 100 JKSS1b 1430 79 80 87 112 142 115 91 71 81 96 JKSS1b 1440 137 144 146 135 172 177 139 159 136 154 JKSS1b 1450 154 162 111 88 127 84 90 122 123 94 JKSS1b 1460 72 64 68 86 73 75 50 86 108 100 JKSS1b 1470 102 93 83 92 92 108 115 84 110 999 JKSS2 1446 541 504 418 377 JKSS2 1450 338 249 182 169 193 152 112 212 177 131 JKSS2 1460 110 83 126 150 123 107 70 115 128 115 JKSS2 1470 115 77 94 67 83 118 105 999 JKSS2 #### Mätt i befintligt sågsnitt, varför främst de inre ringarna är mycket överdrivna