Järna hembygdsgård, dateringar | Stall fr Storfallet, Uppsälje | Grå Annas vedbod fr Ilbäcken | Fjös fr Flatbergets fäb | Rött gavellofthärbre | Kökshärbret | Lejtjärnshärbret | Eldhus (störse) | Salpeterlado fr Västgårds | Stockbåtar
Eldhuset under återuppbyggnad på Järna hembygdsgård 8 sept. 2017 när proverna togs. Ursprungligen byggt omkring 1719. |
Den 8 september besökte jag Järna hembygdsgård 60.53508, 14.35607 och tog borrprov för dendrokronologisk analys i det eldhus som då var under uppbyggnad och som hämtats från Ilbäcken där det stått sedan mitten av 1900-talet efteratt ha flyttats från Vanåbodarna. Enligt uppgift antagligen i närheten av Flögforsen 60.555, 14.188.1 Prov togs ur stockarna B2, B3, B4, B5, B6, B11 och C12 (röstmoder). Samtliga av tall. De undersökta stockarna i vägg B är av enhetlig tall (sannolikt samma bestånd) med omkring 160 årsringar vardera i intervallet 1555-1718, medan C12 är frodvuxen tall som avviker helt från de andra och med endast omkring 50 årsringar som inte kunde dateras. Proven ur vägg B har alla en mycket tät utved, där det är svår att med full säkerhet fastställa alla ringar, varför ett visst förbehåll måste göras för det exakta året för sista ring, då någon misstolkning på något eller några enstaka år inte helt kan uteslutas. Mest sannolikt har proven i stockarna B3, B5 och B6 yttersta ring för 1718 - de andra har sista konstaterade ring något år tidigare - och ett par av dem möjligen vad som kan tolkas som början av 1719 års ring, som i så fall skulle peka mot fällning under försommaren 1719. Timringen tycks ha skett med ofullständigt barkat timmer, att döma av de talrika spåren efter blåhjon, vilket är lite oväntat om timmret fällts under savperioden. Förklaringen skulle kunna vara att man timrat med enbart yxa (spåren kan tolkas så) men ingen barkspade, varför det var mödosamt att helt få av också den löst sittande savbarken. Timringen är också i övrigt mycket enkel, med rännknutar utan långdrag på det sätt som är vanligt i enkelt ihopbyggda ängslador. Dock har dörröppningen, som är placerad i gaveln, ordentliga gåtspår (stjärttyp).
Eldhus, med låg äril placerad centralt på golvet och utan rökgång, användes länge i fäbodarna för kokning, t.ex för att koncentrera vassle till messmör. Röken som samlades under åsarna minskade problemet med flugor som annars lockades till grytan.
Det finns åtskilliga inskurna namnskiffer, många inskurna i rad, bl.a:
BED? MNS BID × LLS BND IES ×2 Därunder på samma stock:
KID × AID × KED3
På en annan stock:
× MOS ×4
Dessa namn kan givetvis vara inskurna långt efter att byggnaden timrats och vid olika tillfällen.
———— DJHbgA3, 1555–1716, B4, ofullständig? (sommar) (Se bild 4.1 MB) ———— DJHbgA6, 1559–1716, B11, yttersta ofullst? (Se bild 4.1 MB) ———— DJHbgA1, 1568–1717, B2 (Se bild 4.1 MB) ———— DJHbgA2, 1557–1718, B3, +? (Se bild 4.1 MB) ———— DJHbgA4, 1561–1718, B5, +möjligen påbörjad vårved? (Se bild 4.1 MB) ———— DJHbgA5, 1576–1718, B6 (Se bild 4.1 MB) |