Ärteråsen: 1. mjölkbod | 2. eldhus & mjölkbod | 8. eldhus | 13. eldhus & mjölkbod

Mjölkbod (fbg 1, LB), Ärteråsen, Ore sn

Dendrokronologisk undersökning

av Torbjörn Axelson, september 2024

Eldhus och mjölkbod #1.
Under en exkursion1 i Ärteråsens fäbod 20 september 2024 tog jag från utsidan tre prover med tillväxtborr (5 mm) i mjölkstugan på fäbod 1,2 61.25186, 15.10111. Den är timrad av grova torrtallsklovor. De tre undersökta stockarna är påtagligt olika till sin karaktär, med 95 till ca 320 bevarade ringar, som i proven omfattar 1439–1755, 1483–1734 och 1702–1796. Den yngsta stocken, som är den översta i A-röstet, skiljer sig vad gäller årsringsmönstret markant från de båda från vänster långvägg (B-vägg). Skulle man anta en gemensam användningstid, skulle denna bli efter 1796, vilket dock är oförenligt med det äldsta inskurna årtalet 1776.3 Vi bör därför anta att de undersökta stockarna representerar två olika byggnadsfaser, där den äldre får en dendrokronologisk datering efter ca 1765 om man antar att trädet måste ha stått dött i några år och att minst ca 5 ringar kan anas men inte mätas i den vittrade ytveden. Boden kan mycket väl ha varit ny, och knappast mer än 10 år, 1776. Den yngre, och mycket mer frodvuxna stocken i röstet visar att åtminstone taket och röstet måste vara omgjort efter 1796. Den dendrokronologiska undersökningen tillför tyvärr inte mycket kunskap om bodens exakta ålder, men ger dock en inblick i vad slags skog som ännu fanns tillgänglig runt Ärteråsen med över 300-åriga torrfuror, i slutet av 1700-talet.

Noter

1. Exkursionen var organiserad av Lars Bägerfeldt och deltog gjorde också Olle Nordkvist.
2. Bägerfäldt, Lars: Ristningar och ristare i Ärteråsen i: Fäbodristningar i Dalarna. (2022). Möklinta: Gidlunds förlag, s.126
3. ibid s.169
Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/

Korrelationsmönster

Strong red means high corr, white means zero corr or less. The rings are intended to cover most of the area in which the samples of the chronology are collected. A big ring chronology is not necessarily stronger than a small ring one, just including samples from a wider area.
A6 (249BA2 1702–1796) ger ett mönster som vetter åt nordväst - främst temperatur begränsad. (Baillie/Pilcher-normalisering)
Strong red means high corr, white means zero corr or less. The rings are intended to cover most of the area in which the samples of the chronology are collected. A big ring chronology is not necessarily stronger than a small ring one, just including samples from a wider area.
B3+B4 (249BA0-1 1439-1755) ger en mer lokal träffbild med samma tendens. (Baillie/Pilcher-normalisering)

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell
2 1 0.2 1440 1450 1460 1470 1480 1490 1500 1510 1520 1530 1540 1550 1560 1570 1580 1590 1600 1610 2 1 0.2 0.1 1620 1630 1640 1650 1660 1670 1680 1690 1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 


249BA  1 Mjölkbod, Fäb 1 (LB), Ärteråsen, Ore sn W           PISY
249BA  2 Sweden       Pinus sylvestris                             1439 1796
249BA  3 T.Axelson
———— 249BA1, 1483–1734, B4::VB, klova utifrån, torrtall (Se bild 6 MB)
———— 249BA0, 1439–1755, B3, vittrad yta, torrtall (Se bild 6 MB)
———— 249BA2, 1702–1796, A6, översta i röstet. trol torrtall (Se bild 6 MB)