Den 25 oktober 2023 trog jag borrprover (tillväxtborr 5 mm) i fyra byggnader på Strömbergsgården i Kvarnåker, däribland i stugan, 60.53758, 14.41332. Proven togs uteslutande i farstun, där timret är åtkomligt. Det är tydligt att den har höjts och förlängts. Stockar över dörren (A8 och A9) är skarvade, och motsvarande ses över fönstret i kammaren på andra sidan. De fyra översta varven på långsidan verkar vara senare, och vinden är således höjd. A13 är väggband, möjligen ytterligare en annan generation timmer, men det har inte undersökts. Proven ur stockarna från ursprungstimret, Ea3, Ea5, Ea6, Ae6,1 har alla en yttersta fullständig ring från 1797 och träden är således fällda vinterhalvåret 1797/98. Proven ur det relativt grova timret har mellan 63 och 85 årsringar. De inbördes korrelationerna är ganska dåliga och om de tagits från samma område ger detta snabbt varierande växtförhållanden. Det kan, men behöver inte vara från älvsedimentmark. De iskarvade stockarna Ad9 och Ad10 hör samman. Den förra har yttersta ring 1852. Ad10 är uppenbarligen en torrtall med fullt utvecklat angrepp av mindre märgborre Tomicus minor, med flyghål och väl blånad splint och yttersta ring 1849. Antagligen blev även den använd vid samma tillfälle, som den andra, d.v.s ca 1853. Dessa båda passar väl mot varandra visuellt och corr=0.49 över 51 ringar. Tillsammans ger de en någorlunda övertygande datering med ett mönster som kan indikera mer låglänt mark, kanske myrlänt eller sedimentjord. Dessa stockar är också smalare än de ursprungliga. Ett prov togs också i Fe9, men den kunde tyvärr inte dateras. Stugan bör ursprungligen ha timrats omkring 1798, och byggts på åtminstone omkring 1853, men om den fick sin nuvarande form då, eller om den höjts ytterligare efter det kan denna undersökning inte avgöra.
Smitt fällbomslås.
Nyckel och låsbricka.
Knutkedja AE, med knutar vanliga i Järna från sent 1700-tal och framåt. Flyttmärke med rödkrita och spår efter bilning uppifrån.
Genealogi
För att sätta in dateringarna av de fyra byggnaderna i sitt sammanhang började jag i Storskifteskartan från 1819-20.2 En smula förvånad insåg jag att på platsen fanns vid den tiden ingen bebyggelse! Skiftet hör till Litt Ea och tillhör pigan Kerstin Mattsdotter. En gård finns på samma littera, och kanske delvis delat med Litt E, som tillhör Lars Mattsson, men som verkar ha sin gårdsplats nära dammen. Man misstänker genast att dessa är syskon, och husförhörslängder och vigselböcker ger en del klarhet. Jag tror att gården kan ha byggts av Matts Larsson (f.1728) och Marit Nilsdotter (f.1737), som gifte sig 27/1 1760. Han från Skålö, hon från Kvarnåker.3 Det visar sig att de till att börja med bor i Skålö, på hans föräldragård. Tyvärr framgår inte av längden när de i verkligheten flyttar,4 men troligen sker det under längdens användningstid, utan att noteras förrän nästa längd skrivs. Längden 1761-71 är rörig avseende hennes fädernesgård, som torde brukas av hennes bror Nils Nilsson och svågern Olof Ersson, men den förre verkar flytta bort 1767 och den senare dör möjligen redan året dessförinnan.5 Det är möjligt, kanske troligt att det är omkring 1766 de flyttar från Skålö. Stalltimret höggs deras andra vinter som gifta. Kanske timrade de en stuga första vintern? Men logen var redan några år gammal när de gifte sig och stallet verkar anpassat till denna och av snarlikt timmer. Man skulle kunna tänka sig att de tog både stallet, logen och det gamla lofthärbret, som Forsslund uppger ska vara flyttat från just Skålö, till Kvarnåker och kanske fler byggnader, som nu är försvunna, men lofthärbret är troligare flyttat ett knappt sekel senare, mer om detta senare. Att timret i framför allt stallet är vuxet relativt högt/nordlänt på kallare moränjordar passar måhända också bättre med Skålö än med det sandiga och siltiga Kvarnåker, där det är långt till sådana växtplatser. I längderna 1772-75 och 1776-84 står familjen prydligt uppställd i Kvarnåker, så senast 1772 måste flytten till Kvarnåker vara genomförd.67 Om logen och stallet istället skulle vara timrad i Kvarnåker, skulle logen ha timrats när fadern varit död flera år och sonen Nils Nilsson (1726) visserligen var 30 år, men ogift, och systrarna även de var ogifta.8 Det är givetvis fullt möjligt. Och om logen timrades i Kvarnåker måste också stallet ha timrats där. Nils Nilsson, som alltså var ende karl på gårlden, gifte sig 12 juli 1761 med Elin Andersdotter,9 och skulle då ha kunnat hugga timmer till ett nytt stall följande vinter. Det ganska klena timret torde han i så fall av någon anledning inte ha huggit på de sandiga markerna omkring Kvarnåker, utan långt bort i skogen vilket talar mot det scenariet. Denna typ av 1700-talstimring brukar enligt min erfarenhet normalt bestå av väldigt lokalt, bynära timmer. Höjder med nordlänt moränskog finns knappast i Kvarnåkers någorlunda närhet. Medflyttning från Skålö verkar därför som det mer troliga.
Nästa årtal vi möter är det på stegstolpen i logen. MMS 1796 föd 1777. Matts Mattsson är Matts Larsson och Marit Nilsdotters yngsta son. 19-åringe Matts bor vid tiden ännu på gården där han är född10 och ska så göra resten av sitt ganska korta liv. Kanske tillverkade han helt enkelt stegstolpen detta år?
.
Kartjämförelse, Storskiftet och nutida fastighetskarta. A: Den undersökta gården, vid Storskiftet en obebygd tomt. B: Matts Larssons gamla gårdsplats. Långsmal byggnad passar bra med loge och stall på nuvarnade. C: Lars Mattsons (f.1766) gårdsplats. D: Lars Westmans och Anna Mattsdotters gård.
Tiden som följer är en tid av omvälvning och avfolkning. Den äldste sonen, Lars Mattsson (1766) gifter sig den 11 dec 1796,11 och flyttar till en annan gård i byn, men en stor del av gårdens marker torde komma att tillhöra honom (storskiftet littera E). Dottern Anna (f.1769) gifter sig med sedermera korpral Lars Westman i västra grangården (Litt Ga) 1797-12-10,1110 Matts Mattsson gifter sig 1805 och Marit Ersdotter flyttar in i gården, men redan 1806 drunknar han i Käringforsen, och de hinner inte få några barn. Unga änkan Marit flyttar tillbaka till sitt föräldrahem. Året efter, 1808, dör gamla Marit 71 år och 1810 följer Matts efter 82 år. Bara ogifta dottern Christina är sedan kvar på den gamla gårdsplatsen.12 I nästa längd står denna Christina (Kerstin), som alltså är den som vid storskiftet under samma tid, står som ägare till litt Ea och den tomt gården nu står på, som svägerska till Lars Wästman, möjligen med någon reservation, som jag inte kan tolka. Äldsta systern Ingeborg (f.1760) hade gift sig med Matts Andersson till Skålö redan 1782-11-24.13 och sonen Nils flyttade tidigt till Hedemora.
Forsslund anger 1926 att gården ska ha kallats Nämkarlgårn efter en Nämnkarl Anders Ersson, och Strömbergs vid tiden för bokens tillkomst.14 Slår man med ledning av dateringen av stugans yngsta timmer fällt 1852/53, hittar man i husförhörslängden en Nämnkarl Anders Ersson (f.1827 i Skålö) gift 1852 med Karin Olsdotter (f.1827 i Noret), och ankomna till Kvarnåker från Noret 1854. De får barnen Anna (1853–1859) och Erik (f.1854) Olof (1862–1863) och Anders (f.1865). Det verkar på faderns rad redan 1854 ha antecknats "ofärdig, befr.", men motsvarande står inte i nästa bok,1516 så kanske han återfick krafterna. Den näraliggande tolkningen av de uppgifter vi nu samlat om gården blir att de nygifta köper gårdsskiftet, och följande år timrar upp en gammal stuga, som de utökar något, och tillhörande byggnader hämtas från olika håll. Logen och stallet kan ganska säkert härledas till den gamla gården - inte minst Mats Mattson inskrift säkerställer det, och en byggnad av rätt form finns på kartan, men varifrån stugan kommer är oklart. Det fina originaltimret har ett mer allmänt växtsätt som jag inte ser peka åt något bestämt håll, men kanske har träden ändå mest troligt vuxit inom sedimentjordsområdet. Varken Kvarnåker, Noret eller Skålö kan uteslutas. Timmertekninken är förenlig med att den ursprungliga timringen kan ha skett i skogen och stommen sedan plockats ner och körts hem, även om jag tycker mig se att bilningen skett uppifrån på ihoptimrad vägg. Timret från 1852/53 är däremot av låg kvalité, och kan mycket väl vara bynära vuxet exempelvis runt Kvarnåker. Forsslund uppger att loftboden flyttats från Skålö. Eftersom Nämnkarl Anders Ersson kommer från Skålö, ligger det måhända närmare till hands att det flyttades av honom på 1850-talet än av Matts Larsson på 1760-talet. 1760-talet ligger väl långt tillbaka i tiden för att Forsslunds informanter rimligen skulle känna till det. 150 år är i de flesta fall bortom mannaminne och här förelåg heller inget tydligt släktband till det folket, så vitt jag hittills sett. Både Matts Larsson (f.1728) och Anders Ersson (f.1827) kom från Skålö, och det kan alltså inte uteslutas att alla de fyra byggnaderna skulle kunna komma från den byn, även om inget konkret spår beträffande stugan pekar däråt. Kanske initialer på de inventareier Forsslund nämner skulle kunna ge ytterligare ledtrådar. Makan Karin Olsdotter kommer alltså från Noret, vilket därför är ett annat möjligt ursprung för byggnad och inventarier. Vidare släktforskning anbefalles!
Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/
Korrelationsmönster
Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between samples (original timber) in 23AC.fil and
SodraDal dated to 2005 with corr >= 0,50 and with overlap >= 62
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
T- Over Skel
Corr Test lap Chi2
all... 0,72 9,39 84 22 based on 4 members
23AC01 0,59 6,26 76 11 1721-1797 Ea5, (skadad yta?)
23AC03 0,55 5,12 62 13 1735-1797 Ae4
23AC02 0,51 5,41 84 1 1713-1797 Ea6
23AC00 0,50 4,71 69 4 1728-1797 Ea3, (ytan skadad/svårtolkad +1?)
Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between best available references (PISY) and
mean of 23AC04 och 23AC05 dated to 1852 with corr >= 0,40 and with overlap >= 62
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
T- Over Skel
Corr Test lap Chi2
all... 0,54 5,03 62 8 based on 5 members
SolorNor 0,49 4,33 62 8 1940 Solør, sydöstra. Norge (P. Eidem, digitaliserat av Arne Andersson), PI
Petmyra 0,47 4,08 62 3 2002 Petmyra (bogg), Björbo, Dalarna (Axelson, T), PISY
FlodaSn0 0,45 3,93 62 7 2005 Floda sn, Dalarna T. A 2006? (annat än swed305, hårt sovrat)
swed335 0,42 3,54 62 3 2012 Grangarde, Dalarna, T Axelson
swed323 0,40 3,39 62 3 1997 Norberg, H.Linderholm, PISY 150m, 60.13, 16.08
23AC00, komplex signal.
23AC1, komplex signal, stark dalaprägel.
23AC02, komplex signal, otypisk nederbördsprägel.
23AC03, komplex, lokal signal, mycket låg korr mot utpräglade såväl T som P-kurvor.
mean 23AC04+5 (1852/53), komplex signal, kanske siltigt eller myrlänt?