Floda kyrkas byggnadshistoriaFloda kyrka har som nämats mycket gamla anor, byggd som den är, troligen på en gammal kultplats vid Noret som förbinder Västerdalälven med Flosjön. Att Floda redan på 1200-talet hade en egen präst, trots att man då hörde till Nås socken, anses helt klarlagt. Kyrkan är ett exempel på ännu i bruk varande medeltidskyrka, som från enskeppig,1523 giordes till tvåskeppig, då norduästra skeppet byggdes till. Kyrkans längdaxel avviker även den från det normala, genom att den ligger parallellt med älven i NNÖ - SSV, en ovanligt stor avvikelse.
1700-talet
1700-talet tycks vara det århundrade då de största omvandlingarna skett med Floda kyrka. Det hela började med en stor ombyggnad som startude 1724 och auslutudes 1737. Utgifterna för denna stora ombyggnad bestreds delvis av bidrag ur stiftskollekten.
Vid ombgggnaden bibehölls endast syd- och västmurarna och man rev även det gamla vapenhuset. Den nya planen blev en bred rektangel och murarna gjordes något över en meter högre än den gamla kyrkans. Kyrkan erhöll nu ett ganska karaktäristiskt utseende med 4 st rundfönsterplacerade 2 och 2 på vardera öst- och västgaularna. Övriga fönster och dörrar torde överensstämma med de nuvarande. Kyrkan stod färdig exteriört 1732. Nu återstod att utforma interiören.
Vid generalvisitationen i kyrkan, som förrättades den 16 januari 1732 av biskop Nicolaus Barchins diskuterades kyrkans ombyggnad och i synnerhet valvet som framdeles kommer att byggas; Begärandes Pastor Loci igenom ingivet memorial, att som någon skiljaktighet vore bland församlingens ledamöter, i det att somliga vilja hava tegelstensvalv, det nu till vist slut därutinnan komma måtte; och alldenstund till ett stenvalv syntes fordras större omkostnad, än församlingen skulle mäkta med åstadkomma, ty tycktes väl större delen av församlingen nu hålla för rådligast att låta bygga detta valv av bräder; vilket dock högvördige Hr Biskopen ej ville dem förvägra, hemställandes dock till kyrkoherdens och församlingens samråd och gottfinnande, där de framdeles skulle träffa medel och utväg till lindrigare utkomst med ett stenvalvs uppsättande. Man beslöt att följa biskopens råd och valvet uppfördes 1734-1735. Under åren 1735-1737 byggdes slutligen ny sakristia i stället för den gamla som var liten och trång.
1746 påbörjades arbetet med att "bygga en vacker läktare längst bak i kyrkan" Detta arbete avslutades 1751. Samma år togs också de på västgaveln befintliga rundfönstren bort och ersattes med två rundbågiga och 1771 gjordes samma sak på den östra gaveln.
1774 förfärdigades en ny predikstol efter en förbild av predikstolen i Grangärde kyrka, av en sockenbo, korpral Knipe. Den gamla enklare predikstolen var även den tillverkad av en sockenbo, Holmgren, i början av 1700-talet. Samma år 1774 målades den nuvarande altartavlan av Joh lverus Bernhard. Den gamla skulle enligt uppgift vara inköpt i Hedemora. I kyrkan finns en liten målaing, Kristus på korset, som skulle kunnat vara den gamla altartavlan och som sådan värd att bevaras.
Vid en reparation 1781-1787 ombyggdes bl a taket och takstolarna.
Kyrkan saknade ännu torn, men 1797 beslöts att riva den gamla fallfärdiga klockstapeln och ersätta den med ett torn. Vid reparation av kyrkan som påbörjades år 1932 påträffades i kulan en, i en hopfalsad kopparhylsa, mycket väl bibehållen skrivelse från tornbyggnadsåret där det bl a står, Gudi till ära och Floda Kyrcka till prydnad blev detta torn uppsatt och förfärdigat av Byggmästaren från Gefleborgs Lähn och Torsåkers Sockn Mäss Erik Sjöström, då man skrev år efter Christi börd 1797.
1800-talet
1829 undergick kyrkans valv en betydande förbättring och 1858 lades kyrkans tak om. 1882 skedde en omfattande restaurering då bl a golvet omlades. Läktaren byggdes nu ut, de gamla skulpterade slutna bänkarna togs bort och altaret ombyggdes helt. Nu målades predikstol, altare och altarring helt vita. Vid denna restaurering medverkade den sedermera omtalade konstnären Axel Herman Hägg och redan när de gamla kyrkbänkarna revs ut hade han ett gott öga till dem och han köpte dem sedermera vid en auktion som hölls då bl a läktarskranket hamnade i Sälje. Bänkarna kom att hamna i Herman Häggs ateljé på Katthamra gård på Gotland, som nu ägs av Svenska Turistföreningen. Man vill påstå att 1882 års restaurering i hög grad förfulade och förvanskade kyrkans gamla, vackra interiör.
I900-talet
1909 rappades kyrkan och vitlimmades ut- och invändigt, golvet lades om, bänkarna målades, tornet kläddes med koppartak och korset förgylldes. Den 26 juli 1931 beslutades att anta ett förslag till restaurering av Floda kyrka gjort av arkitekt Ärland Noreen, Stockholm och ett förslag till ångvärmeanläggning presenterat av Ing N G Högstedt, Falun.
Kostnaderna beräknades till: