En kartstudie om väderkvarnarna i Södra Gärdslösa by på Öland och något om byns södra backstugebebyggelse

av Torbjörn Axelson (maj 2009, uppdaterad 2010-07-17)

Inledning
På Lantmäteriets förnämliga webbplats, finns numer en stor mängd historiska kartor från 1700-, 1800-, och 1900-talen tillgängliga. Särskilt de olika skiftesreformerna under 1700- och 1800-talen genererade flera detaljerade kartor för hela eller delar av Södra Gärdslösa. Ofta finns kartor från samma tid i två versioner, en konceptkarta och en renritad. Huvudintresset för dessa kartor är givetvis (inägo)marken, men särskilt konceptversionerna innehåller ofta intressant extra information. I följande undersökning avser jag undersöka utvecklingen av väderkvarnar i södra Gärdslösa, samt den södra malm- eller backstugebebyggelsens utveckling. Förutom kartorna använder jag mig av resultaten av två egna dendrokronologiska undersökningar, samt vissa bilder och andra uppgifter i tryckta böcker.

Kartorna har jag skalat om till upplösningen 1 dot per meter utifrån angivet alnemått eller två identifierade punkter på kartan, med känt avstånd. Dessa bilder har sedan passats in som lager i ett bilddokument i programmet GIMP, varigenom flera kartor kunnat studeras halvtransperant över varandra
.
Väderkvarnar i Södra Gärdslösa
Norra gruppen
Nu finns endast en kvarn i Södra Gärdslösa. Den står vid Vallgatan omedelbart öster om den gamla bytomten. Enligt Ekonomiska kartan från 1941 finns också en kvarnmarkering vid den södra delen av Vallgatan . Under 1700- och fram till 1830-talen stod ingen kvarn vid Vallgatan, utan de stod närmare byn. Dessa ursprungliga platser, finns ännu markerade som samfällda kvarntomter på den nutida fastighetskartan, även om de inte längre tydligt framgår i terrängen: På kartan från 1733 finns inga kvarnar markerade varken här eller någon annanstans i byn. 1777 finns tre kvarnar på detta område (se bild). På 1792 års karta finns alla fyra kvarnar markerade. På 1715 års kartor är de exakt markerade, och de fyra kvarntomterna framgår av kartan för Laga skifte 1833 (baserad på 1815 års mätningar). Den enda kvarn som finns kvar i Södra Gärdslösa, Flora, står omkring 100 meter nordost om dessa kvarntomter (), och bör, utifrån den dendrokronologiska dateringen att döma, vara identisk med någon av de tre äldsta (sydligaste) kvarnarna. Den dateras nämligen till ca 1755-58, och är reparerad omkring 1910.1 Att döma av Generalstabskartan 1870 fanns vid den tidpunkten minst två kvarnar vid Vallgatan medan minst en kvarn ännu tycks ha stått inom området för de fyra ursprungliga kvarntomterna. Vid sekelskiftet 1900 skall alla fyra kvarnarna ha stått i rad på Vallåsen, och ingen längre på de uttagna kvarntomterna.2

Konceptkartan 1777 med kvarnar, kvarntomter och vägar enligt ekonomiska kartan 1940 i blått.
1777 fanns alltså tre kvarnar, den fjärde tillkom före 1792.
Gk04, "Flora". vid norra delen av Vallgatan.
Förmodligen en av de tre kvarnarna på 1777 års karta.

Ensam kvarn väster om byn
På konceptkartorna från 1792 och 1815 (men inte 1777) finns en kvarn markerad på där det numer är åkermark. Ingen kvarn eller kvarntomt finns på ekonomiska kartan 1940. På Generalstabskartan 1870 finns dock en kvarn markerad i detta område, men på grund av den stora skalan, kan det inte avgöras om kvarnplatsen är identisk med den 1792 och 1815. På den suddiga kartan från 1833 finns ingen tydlig kvarnmarkering på platsen, och någon kvarntomt är inte uttagen. Sjöquist uppger att en väderkvarn stått utmed vägen till Sättra, på vad som ännu lär kallas "Kvarnåkern", och att den torde ha rivits i början av 1900-talet.3 Det mest sannolika är därför antagligen att denna kvarn flyttades ett stycke söderut någon gång under 1800-talet.


Södra gruppen
Gk24, Kvarnstubbe från en kvarn i
Mörby, Löt sn.
En annan grupp kvarnar har funnits i södra utkanten av byn. Även här saknas kvarnar på kartorna från 1733. På kartan från 1777 finns en (den östra), 1792 finns två (den östra och norra), 1815 finns tre, och likaså 1833. Den sydöstra kvarnen har således tillkommit mellan 1733 och 1777, den norra mellan 1777 och 1792, och den sydvästra mellan 1792 och 1815. Positionerna för kvarnarna på 1700-talskartorna är inte särskilt exakta, men man kan förmoda att de avser samma platser som på 1815 och 1833 års kartor är väl definierade. Den östra kvarnen ("Storkvarnen") torde dock senare ha flyttats ca 40 meter längre åt sydost, högre upp på backen.

På Generalstabskartan från 1870 finns två kvarnmarkeringar som bäst överensstämmer med den norra och den östra platsen, men på denna storskaliga karta kan kvarnar mycket väl ha uteslutits. Om den sydvästra kvarnen (vid sedermera skolhuset) ges däremot inget tillförlitligt besked. Den kvarnen måste dock ha rivits senast i samband med skolhusbygget 1896.

För detta område finns också en karta från 1876, vilken på ett förbryllande sätt visar hela fem markeringar i form av kors, för vad som skulle kunna tolkas som kvarnar (där den nordligaste av de tidigare platserna dock saknar markering). Tolkningen att alla kryss verkligen skulle avse vid tiden befintliga kvarnar synes dock mindre trolig. I så fall skulle nämligen hela fyra nya kvarnplatser tillkommit mellan 1830 och 1876!4 På platsen för den norra kvarnen saknas dessutom markering, trots att denna kvarn inte rivs förrän 1940,5 och därför säkerligen stod på platsen 1876. Ett kryss stämmer väl överens med den sydvästra kvarnen, som kanske ännu fanns kvar, men de två övriga kryssen söder därom står oväntat tätt, endast 18 meter från varandra vilket är betydligt tätare än i exempelvis Störlinge kvarnrad, där inga kvarnar står med kortare avstånd mellan sig än ca 35 meter. De två östra kryssen skulle möjligen kunna avse den gamla och den nya (då anvisade?) platsen för den östra kvarnen, men det är i vilket fall som helst uppenbart att korsmarkeringarna på denna karta inte generellt ska tolkas som kvarnar.

Den östra kvarnen, som stod ungefär där bevakningstornet står, finns med på bilden av "Esters stuga", tagen i början av 1900-talet. Det skall ha varit en större "bolagskvarn" (Tullkvarn?), med dubbla par stenar.6 Kvarnen skall ha rivits i slutet av 1920-talet, och kvar finns en kvarnsten och en del grundstenar, dock inte i utsprungligt läge. En stubbe och en del övrigt ekvirke finns kvar i hagen där kvarnen stod, men kommer från en helt annan kvarn i Mörby, Löts sn., och flyttades hit på 1970-talet (muntl. uppg 2010-07-17, Jandén). Stubben har daterats dendrokronologiskt till tidigast 1755 (och sannolikt inte senare än 1775).7 Dateringen av denna stubbe saknar dock relevans i detta sammanhang.

Kvarnar har sedan mitten av 1700-talet alltså funnits på minst 12 eller 14 platser i byn, men det har sannolikt aldrig varit fråga om mer än sammanlagt åtta kvarnar som stått på dessa olika platser vid olika tider. Tillkomstperioden för dessa väderkvarnar - under andra hälften av 1700-talet, eller möjligen i något fall under närliggande årtionden - överensstämmer väl med vad som befunnits vara fallet beträffande de flesta kvarnstubbar på denna del av Öland.
Till vänster: Detalj ur 1815 års konceptkarta. I mitten: Samma område 1876. Till höger: Kvarnar och bebyggelse 1815 (röd) och kryssmarkeringarna 1876 (blå) överförda till nutida kartbild.


Malmbebyggelsens utveckling i södra Södra Gärdslösa
Ingen bebyggelse finns markerad på 1733 års karta. Det betyder inte nödvändigtvis att sådan helt saknas, men då två stugor finns markerade på konceptkartan på malmen norr om byn, så kan det betyda att bebyggelse verkligen saknades på den södra. På 1777 års karta finns två stugor markerade, men positionen är oprecis, men bör vara på "snibben" väster om landsvägen, alltså sedermera "Putt-Pelles" och/eller den obebyggda tomten söder därom. I övrigt finns ingen bebyggelsemarkering. På den nästan samtida kartan för Övra Bägby från 1775 finns emellertid fyra byggnader markerade, dels två som ganska väl passar med dem väster om vägen, dels två som ser ut att ligga ute på området öster om vägen. På konceptkartan benämns de "Inhyses stugor" och på den renritade "Backe Stugor". På 1792 års karta finns tyvärr endast mycket svårtydda markeringar i området. Enligt 1815 års karta finns två stugor väster om vägen, och hela sex stycken öster om vägen. Den västligaste av dessa torde vara identisk med "Esters stuga" (se bild), och en annan den som ingår i "Gardwoods" andrastuga. De flesta (alla?) stugorna öster om vägen finns också markerade på 1876 års karta. Stugorna väster om vägen saknas dock både på denna och på den otydliga konceptkartan från 1830. Genom förrättningen 1876 övergick marken öster om vägen, där stugorna stod, från att ha varit sammfälld till att bli enskild.
Esters stuga med storkvarnen i bakgrunden. Bilden tagen i början av 1900-talet.8

Noter
1 Se Gk04 i Väderkvarnarna i Gärdslösa
2 Sjöquist, L. Väderkvarnarna på Vallåsen eller Littorinavallen i: Södra Gärdslösa By - då och nu. ss. 172-175
3 Ibid.
4 Det finns inga kända bevarade kvarnstubbar från denna tid i Gärdslösa eller angränsande socknar. Se Väderkvarnarna i Gärdslösa och andra beskrivningar länkade därifrån.
5 Sjöquist, L.
6 Södra Gärdslösa by - då och nu: Historiska och nutida berättelser om en by på Öland. Borgholm 2007 (ISBN 978 91 633 1077 5), s.125.
7 Dendrokronologisk datering av Torbjörn Axelson, i Väderkvarnarna i Gärdslösa.
8 Bilden hämtad ur Södra Gärdslösa by - då och nu s. 125.


Källor