Floda tre Sockenstugor - en historik

Den sockenstuga som nu står på kyrkvallen vid Floda kyrka är åtminstone den tredje sockenstugan som funnits vid Floda kyrka.
Sockenstuga I (sent 1600-tal – 1765 ca)

Det äldsta belägg jag kunnat finna för en Sockenstuga i Floda är från 1703. Det utgörs av dateringen på ett brev, som är undertecknat i Floda sochnestufva d. 7 junii 1703. Det finns i domkapitlets arkiv, och som avskrift i Floda kyrkoarkiv (Floda kyrkoarkiv O I a:1 pag 27.). Ett något senare belägg för sockenstugan finns från 1728, då det i huvudet till ett bevarat protokoll står: "Pro Memoria på hwad proponerat och responderat blifwit i Floda Sochnestufwa A-o 1728 Dca Sexagesima d. 25: Febr:" (Floda kyrkoarkiv C: 1 fol. 47). Då det i det visserligen sparsamma materialet från 1600-talet inte tycks finnas något belägg för sockenstuga, bör det inte vara alltför djärvt gissat att den första sockenstugan i Floda byggdes något av de sista decennierna av 1600-talet, eller senast våren 1703.

I inventariet från 1745 finns den noterad: "En Sochnestufwa gammal och nog skrasslig" (Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 42), och i Generalvisitationsberättelsen (d.v.s protokollet för biskopsvisitationen) från 9 juni 1764 står mera utförligt:
28. Socknestufwan, som är aldeles nedröth skall med första i stånd sättas, hwilket Församlingen med första låfwade at efter förmåga lägga Handen wid, då de nästa winterföre wille nödwändiga materialier därtill framskaffa.
29. Så wäl denna gamla Socknestufwan som några andra Hus för nära bygde till Kyrkan måste enligt lag bortflyttas som fara utaf eldSwåda, och blifwer i morgon tillfälle at utse stället hwarest Sochnestufwan kan beqwämligast sättas. Dessutom kunna om så skulle behöfwas Kronobetiente anlitas, at tilhålla ägarna af de öfwriga husen at dem ofördröjligen bortflytta.
(Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 20, §§ 28 och 29).


Sockenstuga II (1765ca – 1850)

Vid inventeringen vid samma visitation, den 11 juni 1764 antecknades:
1 mo: Öfwerlades om stället till Socknestufwans längre bortflyttande ifrån Kyrkan, och anmodades Pastor at med någon jord-ägare ÖfverensKomma om utbyte af så stort stycke jord, som till bygnings-plats, på det ställe som bäst pröfwades för Socknestufwan behöfdes, emot et jämngott stycke af Kiyrkans grund eller jord, hwilkas råstenar nu utwistes. Med Kiyrkohärbergets flyttning skulle lika föranstaltas, och med de öfriga på Kyrkans grund äfwen belägne bodarne förfaras på sätt som det i går hålne Protocollet § 29. innehåller." (Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 24)

Tyvärr finns inga räkenskaper eller protokoll för Sockenstugans byggande mig veterligt bevarade. Den bekostas nämligen inte av kyrkokassan, och beslutas inte av sockenstämman, utan av socknemännen själva, men att nybyggnationen verkligen blev av, vittnar nästa generalvisitationsprotokoll från 1770, då det konstateras: "15. Sedan sidsta Gen: Visitation hade nu Församlingen upbygdt en ny wacker Sochnestufwa" (Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 7 §15) och i inventariet från samma tillfälle d. 22 juni 1770: "1 sochnestufwa til nyes bygd, med wind öfwer." (Floda kyrkoarkiv N I:1 ). Var denna sockenstuga verkligen placerades, vet jag inte, men uppgift om detta bör återfinnas på Storskifteskartan från början av 1800-talet. Troligt är ändå att den låg på samma plats som den nuvarande, som ju ligger s.a.s på granntomten, vilket stämmer ganska väl med uppgifterna i protokollet från 1764. Eftersom vi inte vet var den första sockenstugan låg, vet vi inte heller huruvida dess avstånd till kyrkan kan ha påverkats av kyrkans utvidgning på 1720-30 talen.

En ny Sockenstuga blev alltså byggd 1765 eller åren därefter. I den hölls tidvis, åtminstone på 1770-talet, skola, vilket bl.a syns av sockenstämmoprotokollet den 9 december 1770 där det med anledning av visitationen konstateras att "15. den ene g. ziffertaflan, är tagen til Scholan i sochnestufwan at där brukas". Men det uppstod också vissa komplikationer med sockenstugan som skolhus: 1774 d.20 nov klagas det i ett annat sockenstämmoprotokoll: "Ännu beswärade sig Kkoherden öfwer en del tröge föräldrar, som intet låta påskina nogot alfvare at hålla sina Barn i Scholan. I Biörbo, och i Hagen, woro Scholorne tämel braft(?) i gång, men icke så med Barnen i Forsgärde, Sunnanby, Tallriset, Kkobyn, Holsåkern, Hka borde hållas at gå uti Sochnestufwan. Sochnestufwan befants wara bofällig til muren, samt sålunda farlig at elda uti, hwartil kom, at alla Bränwins kärlen lågo på låftet, cur man intet kunde nyttia detta åhr, el. winter Sochenstufwan til Scholarum i det omtaltes förden skull, at Schola mästaren Tunström skulle flyttia än hit, än thit, til de Byar hvarest barn funnos, som borde gå i Scholan. I Syrholn wistades han nu och hade 8. el. 10. Barn. The andra Byarne förmantes at koma sin emellan öfwerens om Rum, och sedan göra sin Skyldighet, så framt de wilja undgå 2:nes S-mts pligt, efter Wilskmars p. 41: sat. Lit. F. (a).(b) (c) sedan de flere g-r blifwit warnade. Eljest nödgas man tingstäma dem."


Sockenstuga III (1850 – )

Att den nuvarande Sockenstugan (för närvarande pastorsexpedition) på kyrkvallen inte är den som byggdes på 1760-talet, vittnar redan byggnadsstilen och timmerknutarna, som är av 1800-talstyp. Närmare besked om när den byggdes kunde jag erhålla genom en (amatörmässig) dendrokronologisk (d.v.s årsringsbaserad) åldersbestämning av några virken på dess vind. Denna undersökning visade att virket var fällt vintern 1849-50, och av spridningen i årsringsmönstret mellan de olika proven att döma, troligen vuxet i skilda bestånd. Vi kan härav våga den förmodan att den nuvarande sockenstugan timrades 1850 och virket höggs och framkördes på föregående vinterföre, av de olika rotarna, på sedvanligt sätt. Något entydigt vittnesbörd om detta bygge har jag tyvärr inte kunna finna i sockenstämmoprotokoll eller kykoräkenskaperna, men efter skolhusbranden i februari 1849 diskuterades på en sockenstämma (4 mars 1849 §1) om att som ersättning för det nedbrunna skolhuset istället bygga ett nytt, kombinerat skolhus och sockenstuga, vid kyrkan. Av detta blev nu ingenting, utan man beslöt sedermera att bygga upp det nedbrunna skolhuset på Kamholn igen, och man körde fram virket redan på vårvintern 1849 och byggde under sommaren. Det faktum att sockenstugan fanns med i diskussionen visar dock att det 1849 fanns en önskan och ett behov att ersätta den då drygt 80 år gamla byggnaden, vilket man alltså av årsringsbestämningen att döma också gjorde, redan året därpå, alltså 1850.
När sockenstugan på 1970-talet rustades upp, gjorde Gunnar Zetterkvist en omfattande dokumentation av huset.

Torbjörn Axelson
augusti 2002

Mätdata (ringbredder)

visa som diagram
T23    1 Sockenstugan Dala-Floda, Avsågade bärlinor, PISY    
T23    2                                                           1701 1849
T23    3 Torbjörn Axelson
T230a   1701   128   180   128   142   135   104    83    41    34
T230a   1710    62    90   114   138   134   125    86    97   121   131
T230a   1720   190   211   197   221   218   207   163   131   180   173
T230a   1730   159   118   156   197   169   149   118   111   169    93
T230a   1740    94    79   121    80    59    55    55    55    72    59
T230a   1750   176   128   180   121    69    41    34    45    21    28
T230a   1760    38    58    96   110   106    96   110    86    58    62
T230a   1770    28    41    41    31    11    21    31    27    38    58
T230a   1780    41    31    18    31    48    82    79    62    62    38
T230a   1790    17    34    51    45   100    65    79    69    58    41
T230a   1800    45    52    48    58    65    51    48    72    76    69
T230a   1810    62    55    41    79    55    55    58    79    72    79
T230a   1820    72    76   144   100    51    55   127   110   137    76
T230a   1830    89    79    38    48    51    41    31    27    34   999
T230a   #### ngt blånad
T230a   #### YearsToPith=5-20; WaldKante=N (tynande); 
T232    1772   244   337   267   251   312   229   264   302
T232    1780   296   250   253   267   288   257   226   295   295   274
T232    1790   236   267   260   271   247   219   187   205   274   185
T232    1800   160   139   153   160   139   149    84   105    66    81
T232    1810    91    83    91    77    60    66    74   122   115   115
T232    1820    84   122   104   116   122   129   123    83    87    63
T232    1830    73    77    49    60    84    70    70    49    45    41
T232    1840    38    38    34    41    38    58    72    45    58    86
T232    1850   999
T232    #### YearsToPith=2-7; WaldKante=Y; Sapwood=44; 
T233m   1779   214
T233m   1780   190   151   184   192   192   202   230   242   242   237
T233m   1790   199   235   190   140   164   201   169   216   234   233
T233m   1800   201   187   199   202   209   170   161   203   168   182
T233m   1810   163   164   158   182   191   156   153   182   149   159
T233m   1820   118   128   139   139   134   122   173   115   146   110
T233m   1830   100   113    69    77   134   120   137   125   105    50
T233m   1840    72    70    58    70    98   108   129   110   120   100
T233m   1850   999
T233m   #### WaldKante=Y; Sapwood=45; YearsToPith=1; Members=T233a+T233b; 
T24a    1708   206   235
T24a    1710   275   250   237   256   258   322   282   250   144   146
T24a    1720   212   197   241   246   193   165   184   248   250   212
T24a    1730   210   237   210   155   157   157   142   144   150   125
T24a    1740   106    72    78    66    68    72    72    97   125   106
T24a    1750   148   144   144   163   125   129    97    85    68   102
T24a    1760   100    87    74    83    66    59    53    66    55    55
T24a    1770    38    36    47    53    47    45    59    68    66    64
T24a    1780    68    53    61    55    76    72    79    61    53    38
T24a    1790    47    49    42    51    55    51    34    36    25    42
T24a    1800    34    28    34    21    19    21    19    21    19    19
T24a    1810    23    21    34    30    25    28    28    32    38    45
T24a    1820    36    36    44    45    32    19    25    36    30    25
T24a    1830    42    49    57    40    49    38    42    36    30    40
T24a    1840    34    25    23    36    34    23    28    25    19    19
T24a    1850   999
T24a    #### ngt blånad
T24a    #### WaldKante=Y; Sapwood=73;