Bastu hos Bergmans i Forsen, nyligen uppbyggd av en 1600-tals lada från Heo!

Nuvarande norra långsidan. Där fönstret sitter var tidigare dörren. Mitt på väggen finns ett urtag i de fyra nedersta varven, där tidigare någon slags skiljevägg funnits.

Nuvarande plats: 60.45889, 14.68139
Tidigare plats (i Heo): 60.46736, 14.65056

20 borrprov har tagits ur väggtimmret, 18 av tall, 2 av gran. Av dessa har 14 dendrokronologiskt kunnat dateras säkert eller nästan säkert. Huvuddelen av timret har yttersta årsring 1656 eller åren straxt före. Då timrets ytved mestadels är starkt vittrat, är det bara ett enda prov som har ringar ända ut till 1656. De flesta har sin yttersta årsring från något av åren dessförinnan, vilket troligen beror på vittringen. Två av de daterade proven, som är extremt tätvuxna skulle dock kunna vara äldre, men om bara 1,5-2 mm ved har vittrat bort, kan de också vara jämngamla med de andra proven. Mest troligt är därför att byggnaden först uppförts ca 1656 (och knappast senare än 1660) av nytt timmer.

Två stockar med yttersta ring från 1749 tyder på att byggnaden flyttats (eller höjts, den ena är det översta varvet på "baksidan") omkring 1750. Två granstockar kan dateras med yttersta ring till 1886 respektive 1896. Också dessa har utsatts för väder och vind, och det är osäkert om båda proven verkligen har vankant, så det kan inte uteslutas att båda är från sista åren av 1800-talet. Dessa stockar daterar kanske själva flytten till Heo. Marken tillföll vid Storskiftet "Lindkvistes" i Handbacken, och torde ha tillhört denna gård ännu vid 1800-talets utgång. Eftersom "Lindkvistes" ursprungligen byggdes upp under förra hälften av 1760-talet, är det mindre troligt att byggnaden flyttats från denna gård. Något timmer som indikerar att byggnaden skulle ha följt med dit har i alla fall inte hittats. Inte heller finns några indikationer på att den flyttats i anslutning till Storskiftet (1813). Det troligaste är därför att den tillfallit gården genom något senare arvsskifte, troligast under 1890-talet, och då befunnits lämplig att använda som lada. Den sentida dörren och att den stod på kluvna stenar, pekar i samma riktning. En närmare släktutredning torde krävas för att möjligen kunna bedöma varifrån byggnaden erhållits.

Det är alltså uppenbart att ladan byggts om någon gång under 1800-talet. Timret har då vänts ut och in, så att den släta sidan kommit ut, och nya knutar har huggits (sågats?). Från början hade den rundtimrig utsida och slätbilad insida. På dörrsidan, nu norra lånsidan, syns ett urtag för någon typ av skiljevägg (spilta, sädesbinge e.d). Dörren satt där det nu sitter ett fönster, medan bastuns veranda naturligtvis var en sluten vägg. När timret vändes kapades gavelstockarna i de gamla knutshaken, så att halva det gamla knuthaket därigenom blivit bevarat. Långsidornas timmer har däremot kapats rakt. De nya knutarna har raka hak av 1800-tals typ. Ladan har från början säkerligen varit ett gårdshus, men det får lämnas öppet vilken funktion det då hade. Timmerstommens nuvarande inre mått är ca 4,45m x 3,75m. Den ursprungliga byggnaden bör ha haft de inre måtten av ca 4,9m x 4,15m.

Dateringen 1656 torde utesluta att huset ursprungligen stått i Heo. Geometrisk Jordebok 1654 noterar en gård i Likorheden, men denna bör vara byggd före 1656 (som att döma av Husförhörslängderna saknar fast bosättning 1664 och senare) Inga spår av 1654 års gårdstomt kan heller anas på Storskifteskartan. Fäbodinventeringen i januari 1664 nämner dels Per Jonssons torp i området (som hade fast bosättning till slutet av seklet), dels "1 fäboostalle", båda upptagna "för 2 åhr sedan", d.v.s 1661 eller 1662, och således säkerligen senare än denna byggnad. Det fanns heller ingen lada på platsen när Storskifteskartan ritades 1806, varför den alltså måste ha flyttats till platsen efter denna tidpunkt.

Torbjörn Axelson, mars 2007

Östra gaveln. Ladans dörr var, som synes, av sentida modell.

Den runda sidan har på 1600-talsmannér förut varit vänd utåt.

Gavelstockarna har kapats i de gamla knutshaken, medan långsidans kapats innanför.

© foto: Gunnar Andersson Ladan ca 1970.

Mätdata (ringbredder)