Det gamla bårhuset vid Floda kyrka

Detalj ur Olof Arborelius målning "Vid Floda kyrka". Bilden hämtad från omslaget till boken "Det gamla Floda" av E. R. Gummerus, 1970.
Två av Olof Arborelius välkända målningar, konfirmation i Floda (sign. 1885) och Vid Floda kyrka, visar båda en rödfärgad timmerbyggnad med pyramidformat spånklätt tak och överst en dekorativ kula. Det är det gamla bårhuset. Samma byggnad men utan kula kan urskiljas på åtminstone ett par av flodafotografen E. E. Westins tidiga bilder (bild 45 och 206). Detta gamla bårhus ersattes omkring sekelskiftet 1900 (senast 1915, d.v.s före flottbrons bortspolande - E.E Westin bild nr. 3955) av en ny byggnad med bl.a bisättningsrum, som i om- och utbyggt skick ännu finns kvar. På en annan bild (nr. 680) har Westin fångat det ännu ej helt färdigställda nybygget samt i förgrunden överblivet virke från det gamla bårhuset! Där syns tydligt bl.a golvvirke av klovor och några väggtimmerbitar med stjärtgåtspår, och gamla bräder med det karaktäristiska urtag som vittnar om att de sågats med enbladig ramsåg (enl. Gunnar Zetterqvist). Med stor sannolikhet kommer detta rivningsvirke från det gamla bårhuset och med lika stor sannolikhet har man återanvänt en del virke till den nya byggnaden. De uppenbarligen återanvända timmerstockar som framträder på den nuvarande byggnadens vind får därför antas vara från det ersatta gamla bårhuset. Ur tre sådana stockar har jag kunnat ta borrprov för dendrokronologisk analys. Samtliga visade sig vara fällda vintern 1739-40. Alla stockarna var av grov och relativt långsamvuxen tall, som tycks komma ur skilda bestånd - något vi också borde förvänta oss av timmer från en gemensam byggnad av detta slag. I sådana fall var det ju regel att de olika byarna framförde så många stockar var, att det täckte behovet. Arbetet utfördes sedan med dagsverken. Tillkomsten av bårhuset kan tyvärr inte tydligt beläggas i arkivmaterialet. Några sockenstämmoprotokoll från den aktuella tiden finns inte bevarade, och bygget har inte heller satt några identifierbara avtryck i kyrkans utgiftsspecial. Byggnadens uppförande fordrade antagligen inga "främmande material" och inga specialkunskaper, och därför medförde bygget inte några utbetalningar av kontanta medel. I visitationsprotokollen från 1738 och dessförinnan nämns aldrig något bårhus. Inte heller finns något sådant uppgivet i inventariet 1695. I protokollet fört vid specialvisitation (d.v.s prostvisitation) den 25. januari 1748 finns det däremot omnämnt på följande sätt:
Ett foto troligen taget på 1890-talet, som visar det gamla bårhuset utan takprydnad. (E.E. Westins fotosamling nr. 45 - detalj)

6-te Hwad Kyrkobyggnaden angeck, så befants Klåck-
stapelen wara ganska swag, och woro rätt nöd-
wändigt, at han aldeles å nyo måtte up byg-
gas, hwarom lofwades at med det snaraste
giöra anstält. Emedan efwen wäl Kyrkobal-
karna funnos behöfwa reparation, Bår-
huset war taklöst, och bårarna ganska swa-
ga; så utlofwade församlingen, derå draga
behörig omsorg om at förbättra, hwad som
förbättras kunde, men thet öfwriga giöra
til nyes.
(Floda kyrkoarkiv vol NI:1 [s 17])

Men hur kunde bårhuset vara taklöst bara åtta år efter att det uppförts? Detta förefaller vid första anblicken vara alldeles orimligt, och tyda på att byggnadsåret 1740, som den dendrokronologiska undersökningen utvisat, är felaktigt. Men kanske missförstår man då formuleringens innebörd. För vore det så illa där an med kyrkans bårhus - nytt eller gammalt - att det stod där t.o.m taklöst mitt i blickfånget för alla kyrkobesökare, hade man knappast funnit detta omnämt bara i förbigående. Istället hade man då väntat sig att församlingen skulle ha fått en kännbar åthutning, att man låtit förfallet gå så långt invid själva kyrkan. En sådan skamfläck hade självfallet ingen accepterat, varken församlingsbor eller någon annan. Och allra minst den visiterande prosten. Därför finns det god anledning att misstänka att noteringen istället syftar på något annat än ett bortruttnat tak, förslagsvis på att man ännu inte gjort något innertak, på den sedan förra visitationen uppförda byggnaden. Bräder var under 1700-talet en ganska dyrbar sak och nödvändigheten av ett innertak i ett bårhus kunde säkert ifrågasättas.

Byggnaden stod i drygt halvtannat sekel, men revs dessvärre utan antikvariska hänsyn någon gång kring sekelskiftet 1900, senast 1915. Rivningsåret, som sammanfaller med byggnadsåret för det nya, torde gå att hitta genom studier av protokoll och kyrkoräkenskaper, vilket dock ännu inte gjorts.

Torbjörn Axelson, mars 2003

Det nya bårhuset, ännu omålat med rivningsvirke från det gamla i förgrunden. (E.E. Westins fotosamling nr. 680 - bilden är beskuren)
Detalj ur foto taget senast 1915, som visar den gamla flottbron (bortspolad våren 1916) tillsammans med det nya bårhuset. (E.E. Westins fotosamling nr. 3955)

Mätdata (ringbredder)

visa som tabell
2 1 0.2 0.1 1560 1570 1580 1590 1600 1610 1620 1630 1640 1650 1660 1670 1680 1690 1700 1710 1720 1730

VktmFl 1 Logs from old mortuary at Floda Church, Dalarna PISY . VktmFl 2 SWEDEN Scotch pine 200-350M 6030 1448 1555 1739 . VktmFl 3 Torbjorn Axelson, Bjorbo, Sweden .
———— VktmFl2, 1555–1739,
———— VktmFl1, 1555–1739,
———— VktmFl4, 1604–1739,