Lada av klovor, 60.3818, 14.83705, flyttad från Bingsjötrakten, varvid de nedersta varven byttes. Den 16 juni 2003 tog jag borrprov ur två klovor på högra gaveln, utifrån. Borrhål återfanns 2019 i D4 och D5. Båda kunde dateras - yttersta mätta ringar är från 1657 re­spek­tive 1697.¹ På på detta prov är det 56 splintringar, de tre förlorade inräknade, och på ett så tätväxt träd är detta ett möjligt antal, men över 90 förekommer. Det andra provet har 50 bevarade splintringar, och det ger ett sista sannolika dödsår för trädet omkring 1697 om man räknar med högst 90 splintringar, ett tal som dock överskrids på mycket gamla träd. Om träden fälldes medan de ännu levde, bör det mest sannolikt ha skett inte långt efter 1697, men man kan nog inte utesluta an­vänd­ning av torrtallar, och i så fall kan byggnadstid flera decenier in på 1700-talet nog inte heller uteslutas.

Insektsgnag i B4 av främst mindre märgborre, vars modergångar liknar måsvingar och har rader av runda kläckhål. Undertill finns också spåren av en liten polygam barkborre, mest troligt fyrtandad barkborre, och där saknas kläckhål runt "måsvingarna". Båda arterna angriper nydöda tallstammar med tunn bark, och kvisten visar mycket riktigt att stocken är en topp. Eftersom barkborren är mer värmeälskande än märgborren, så kan angreppet ha skett sedan trädet fallit för vind eller yxa. Kläckhålen visar att märgborren åtminstone delvis han utvecklas färdigt innan trädet barkades, vilket således kan ha skett tidigast under sen högsommar, men lika gärna något eller flera år senare.

Den 11 augusti tog jag prov ur den vänstra delen, som redan av knutskallarnas form att döma torde vara yngre. Dessa strävar efter en fyrkantig form, medan de på den vänstra går mot sexkantighet. Prov togs ur Cb3, B4 och B2. Dessa började växa ungefär samtidigt med de förra, mitten eller andra hälften av 1400-talet, och har ringar, om än inte alltid mätbara till mellan 1823 och 1833, men splin­ten är blånad och i minst ett av fallen kan man se att stocken angripits av mindre märgborre (Tomicus minor) och kanske fyrtandad barkborre (Pityo­genes quadridens), där åtminstone den förra hunnit utvecklas färdigt (kläckhål i karaktäristiska rader), vilket betyder att trädet dött under vinterhalvåret och förblivit obarkat åtminstone halva sommaren. Jag misstänker att angreppet har skett på liggande virke eftersom man ser spår av barkborre främst i en sektor och märgborre i en annan, och märg­borren föredrar undersidan, medan barkborren väljer ovansidorna. Om det är vindfällen eller yxfällda träd är kanske svårt att veta, men de bör ha använts inom några år efter att de fallit och påbygganden torde därför mest sannolikt ha gjorts någon gång i mitten av 1830-talet.

I byggnaden lär finnas ristningar och gamla årtal, som jag tyvärr inte hade tillfälle att se vid något av besöken.

Noter

Mätdata (ringbredder)

FBbing 1 Lada i Fagerberget, Floda sn, flyttad fråb Bingsjö  PISY
FBbing 2 Sweden       Pinus sylvestris                             1481 1831
FBbing 3 T. Axelson
FBbing  #### 60.38373, 14.83548