Stubbar, Segeltjärnsbrändorna, Floda sn

Insektsangreppet 1962 med den absenta eller nära absenta ringen 1963. Det tog minst tio år innan trädet fullt ut återhämtat sig. Detalj ur prov 2a. Bildens bredd är 6,3 mm.

Undersökningens resultat visade att avverknigen skett vinterhalvåret 2017/18 och sensommaren 2018. Det resultatet syns i förstone underligt, men betyder antagligen att avverkningen påbörjades under försommaren 2018 men fick avbrytas p.g.a den sommarens extrema brandrisk och de strikta eldningsförbud som då infördes. Vid provtagningen var stubbarna således något över fem år gamla. Brandljuden i tre av proven kunde dateras till högsommaren 1905. I det fjärde provet saknas ljud, men en tydlig tillväxtminskning sker vid samma tid. Vidare syns i alla prov en tillväxtdepression under 1960-talet efter att 1962 årsväxt avbröts så att ingen eller mycket lite höstved bildades, följd av en nära absent eller absent ring 1963. Depressionen har stora likheter med den i Floda, Nås och Järna socknar mycket utbredda depressionen efter kolaps 1685 respektive 1686. Någon direkt parallell till 1962 års händelse har jag hittills inte återfunnit i andra bestånd utom något fall på den närbelägna Ön i Tyren. Ett tallspinnarangrepp (Dendrolimus pini (L.)) som förklaring kan övervägas. Tallarna är vid angreppet omkring 90 år om man bortser från plantveden, och har en diameter om 20–24 cm vid stubben, och hade alltså knappt 60 år tidigare brunnit. Marken är mycket mager. Gunnar Andersson, Handbacken, berättar att områdets medelålders tallar någon gång på mitten av 1960-talet helt kalåts av någon insekt, vilket var ett fenomen ingen i bygden tidigare sett. Stora avverkningar vidtogs för att rädda virkesvärden. Området där de nu undersökta tallarna stod var vid den tiden (före omarronderingen) privatägd skog tillhörande Björbo, Handbacken och Gåsholmen, i smala skiften mot Tyren.¹ En jämförelse mellan Lantmäteriets ortofoton omkring 1960 och omkring 1975 visar att området som tillhörde Björbo 22:10 (Bergslaget), söder om en linje mellan Krokugtjärnen och Stjärttjärnen kalhöggs i mellantiden, medan den privatägda skogen norr därom lämnades. Någon mer omfattande skogsdöd i detta område kan jag inte upptäcka mellan de båda bilderna, utan de flesta träden tycks ha återhämtat sig. En närmare undersökning av denna händelse: utbredning genom ytterligare provtagning, identifiering av förekomst av eventuell kvarstående död ved, främst på områdets myrmarker, rester av kokonger i förna eller torv, samt försöka klarlägga de klimatoligiska förutsättningarna, som möjligen inte var helt typiska för just en tallspinnarekalätning.

Någon uppgift om huruvida namnet uppkom i samband med 1905 års brand eller är äldre än så har jag inte kunnat avgöra. Jag noterade dock att Gunnar uttalar det ung. Sigeltjärn etc. Etymologiskt har det härletts till ett fornnordiskt verb sigla, i betydelsen sippra eller rinna sakta.² Med sjöfart har det givetvis inget att göra.

Området på Lantmäteriets karta och ägogränser 1972.

Ortofoto omkring 1960 - innan insektsangreppet.

Ortofoto omkring 1975. Proverna markerade, numrerade från söder.

Provtagningsmetoden

Prov 4 just utsågat ur stubben.

Fyra prov togs genom att först med krita markera två parallella linjer på stubbarna. Jag började smalare, men fem centimeter mellan linjerna visade sig ge bäst resultat. Stubbarna var avverkade med skördare, och var således släta utan fällkil eller bryt. Jag ställde in sågen med 30° lutning och tillräckligt djup för att sågskären skule korsa varandra något i botten och sågade längs linjerna. Vid några tillfällen stannade sågen, och jag fick vara snabb att släppa strömbrytaren för att inte korssluta batteriet, och sedan starta om. På detta sätt erhöll jag ett liksidigt v-prov ur varje stubbe. Då stubbarna var något över fem år gamla (fällda 2018 enligt ovan), var proven sköra, med många sprickor och både röta i splintveden och angrepp av strimmig barkbock (Asemum striatum (L.)). Proven stabiliserades därför omdelbart med målartejp och slogs in i omslagspapper. De fick sedan ligga att torka så över vintern, men någon vecka i rumstemperatur hade antagligen varit tillräckligt. Fem år är nog nära gränsen för hur gamla stubbar man kan provta på detta sätt och rädda splintveden.³

Hållaren tom. Gängstången är här onödigt lång.

skyddspapper och list ilagd. Listen ska bestrykas med lim innan provdelarna läggs på.

Provdelarna är sammanlaggda i skåran. När locket satts över med tvingar kan kan gängstången skruvas in och spänna ihop provet.

Jag byggde en hållare för att kunna limma ihop proven på ett kontrollerat sätt. Denna hållare tillverkades av en 65 mm × 50 mm × 700 mm stor bit av en planka, ur vilket sågades ett likadant v-spår som i stubbarna. Den utsågade trekantlisten lades tillbaka i spåret och 6,5 mm genomgående hål borrades vid varje 50 mm 20 mm från ovankanten. Av trekantlisten kunde sedan mothållsklossar kapas. I änden gjorde jag en något högre trekantkloss av björk med dels tvärgående hål som på övriga klossar, dels ett längsgående centralt hål för en M6 gängstång och ett mötande vertikalt 10 mm hål där en M6 sargsprint sattes för att genomlöpas av nämnda gängstång. Gängstången, som fullt inskruvad sticker in ca sju cm i v-spåret, böjdes i änden, till ett simpelt handtag. Denna kloss, liksom en fast kloss i andra änden skruvas med M5 eller M6 gängstänger i passande längder och vingmuttrar. En lös 5 cm kloss av trekantlisten försedd med ett grunt hål som fångar gängstångens ände placeras i rännan och en annan kloss (10 cm) skruvas på lämpligt ställe, så att provet lagom får plats mellan dessa båda klossar. Ett papper läggs i rännan för att skydda mot limspill, och en 5 × 20 mm träribba av samma längd som provet stryks flödigt med vitlim och läggs på papperet i rännan varefter de med lim sammanplockade provdelarna läggs mot denna. Ett bräde sätts över och fästs ganska löst med tvingar. Sedan trycks provet samman genom att gängstången vevas tills lämpligt tryck erhållits. Den påtvingade lockbrädan hindrar provet från att brytas uppåt när det sammanpressas av gängstången. Provet får sitta så över natten. För den fortsatta bearbetningen prövade jag olika metoder. Den mest välbevarade veden visar sig återfinnas några mm under stubbens yta. Ovanför denna är sågkedjans grova yta kraftigt svartnad, och djupare ner är splintveden rutten. I några fall sågade jag med bordscirkelsågen bort de översta ca fyra mm före slipning, men det visade sig yra en del splitter, och i något fall förlorades delar av ett alltför ruttet prov. Bäst resultat gav den något omständliga metoden, att efter den första limningen med grovt slipband ta ner sågkedjeytan och sedan limma den en andra gång, nu med ovansidan mot en 5 mm tjock ribba lika bred som provet och efter torkning såga denna på bordsklingan till ca 6 mm tjocklek och sedan finslipa. Provet inklusive den ca 5 mm tjocka listen blir då något över en cm tjockt och mycket stabilt.

Noter

Korrelationsmönster

Cybis CDendro (March 22 2022), Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between each of 8 checked members (=all members) of the collection 23AF.fil 
and the rest of the members of that collection Minimum overlap used when finding best match: 50
Jump to End-of-report
                Member offset to ref--------------------------------------------------------------------------------  
.          .    Off Over  P2Yrs -----  BaPi ------  C84F ------  BesIE -----  MeanSF ----  GLK--  Skel- P2YrsL ---**  
Member Years    set  lap  CorrC TTest  CorrC TTest  CorrC TTest  CorrC TTest  CorrC TTest    GLK   Chi2  CorrC TTest  
23AF1a   148      1  145   0,53   7,5   0,50   7,0   0,47   6,4   0,48   6,5   0,50   6,8   0,70   13,0   0,58   8,5  
23AF1b    57     91   56   0,51   4,3   0,48   3,9   0,43   3,5   0,39   3,0   0,45   3,6   0,77    6,9   0,57   5,1  
23AF2a   160      1  158   0,47   6,6   0,41   5,6   0,41   5,6   0,47   6,5   0,44   6,1   0,69   14,9   0,46   6,5  
23AF2b   139     23  136   0,41   5,3   0,37   4,6   0,36   4,4   0,42   5,3   0,39   4,9   0,65   12,0   0,44   5,7  
23AF3a   134      1  133   0,62   9,1   0,62   9,1   0,61   8,8   0,62   9,0   0,62   9,0   0,68    7,7   0,61   8,8  
23AF3b   134      1  133   0,58   8,2   0,67  10,3   0,63   9,2   0,54   7,2   0,60   8,6   0,65   27,2   0,56   7,8  
23AF4a   138      0  136   0,56   7,7   0,59   8,4   0,53   7,3   0,52   7,0   0,55   7,5   0,68   16,8   0,54   7,3  
23AF4b   110     24  106   0,56   6,8   0,59   7,4   0,52   6,2   0,52   6,0   0,55   6,5   0,61   16,5   0,56   6,8  
Mean corr. of first column when overlap >= 50 (8 samples): 0,54 Standard deviation interval 0,48 - 0,59
All member offsets are at points of best match!
-End of report-


Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between samples in 23AF.fil and
FlodaSn0 dated to 2005 with corr >= 0,24 and with overlap >= 56 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                  T-  Over  Skel
         Corr   Test   lap  Chi2
all...   0,49   6,71   148    11   based on 8 members
23AF1a   0,40   5,03   133    10   1870-2017  brandljud hög/sensommar 1905
23AF1b   0,24   1,85    56    10   1871-1927  
23AF2a   0,41   5,35   146     9   1858-2017  
23AF2b   0,48   6,40   137    25   1857-1995  
23AF3a   0,50   6,23   121     9   1884-2017  brandljud (försommar?) 1905
23AF3b   0,34   3,96   121     5   1884-2017  
23AF4a   0,39   4,63   124     6   1881-2018  sommarfälld?
23AF4b   0,28   2,95   106    14   1885-1994  brandljud sommar 1905

Mätdata (ringbredder)

23AF   1 Segeltjärnsbrändo, Floda sn W                       PISY
23AF   2 Swedene                         260m                      1857 2018
23AF   3 T.Axelson