Gavellofthärbre, Skansbacken, Nås sn

Härbret i samband med provtagning i juli 2023.

Den 16 juli 2023 provtog jag ett gavellofthärbre, 60.44386, 14.46893, i Skansbacken, Nås sn. Skans Vicky hade då nyligen hittat en troligen opublicerad dokumentation av främst dörren, som Olle Homman gjort 1926. Härbret ger ett något tillplattat intryck, vilket efter visst funderande nog beror på att minst ett varv genom dörrpartiet tagits bort i senare tid. Numreringen av stockarna till höger om dörren är i oordning och en fattas. Den ursprungliga tröskelstocken är avsågad, för att dörren ska få plats trots att gåtarna måst förkortas. Prov togs i sammanlagt 8 stockar med tillväxtborr, 5mm. Virket var i många fall löst och något svårborrat och inte alldeles lättdaterade - tack vare de relativt många proverna gick det dock. Stockarna är bearbetade med skave, men inte särskilt tätvuxna i ytveden och yttersta bevarande årsring varierar i intervallet 1612-17, och boden kan därmed tidigast vara byggd efter sommaren 1617, men troligare 1618 eller 1619. Det kan inte uteslutas att virke samlats under flera år. Ett prov togs i B-väggens (vänstra långväggens) väggband (översta stocken), som är uppenbart nyare. Den är fälld 1854/55, då antagligen taket lades om, och väggtimret bilades av, men sågningen/sänkningen av dörrpartiet förmodar jag skett senare, då timmersvansar, som tycks ha använts för att kapa tröskelstocken, inte blev vanliga förrän på 1880 eller -90-talen. Kapningen var gjord när Olle Homman dokumenterade dörren 1926. Jag noterar att ett skrank av vertikala brädor ursprungligen funnits. Byggnaden är för närvarande den näst äldsta daterade byggnaden i Nås socken, och bland tiotalet äldsta daterade gavel(loft)härbren i Dalarna.

Vid ett nytt besök 25 juli tog jag en serie bilder av årsringsmönstret på dörrens insida med en lämpligare kamera än jag hade med mig vid första tillfället. Brädorna kommer från olika träd. I den på gångjärnssidan kunde mätas sammanlagt 209 ringar, och den yttersta av dem kan mycket övertygande dateras 1516. Splintvedsgränsen är svår att urskilja, men avslöjas av ett insektsangrepp, som måste ha skett innan stocken blev planka, eftersom hyvelstålet skurit igenom larvgången (någon praktbagge?). Splintveden består troligen av 25 ringar på medelkurvan, vilket ger att trädet mest troligt dött i intervallet 1543 – 1606. Insektsangreppet inne i splintveden tyder emellertid på att det är fråga om en torrtall, och att användningen därför mycket väl kan ha skett upp till några decennier senare. I den andra brädan kan 104 ringar mätas, av vilka den sista med viss svårighet kan dateras 1553. Troligen finns ett fåtal splintvedsringar bevarade, vilket skulle kunna ge ett fällningsdatum mest troligt i intervallet 1589 – 1640, d.v.s förenligt med att dörren är samtida med boden, men en färgskiftning, om den tolkas som splintved, trots att den nog troligare är resultat av anlägget mot gåten, skulle ge ett intervall som ligger före byggnadstiden. Dörren kan vara samtida med boden, även om en datering på upp till nästan 50 år tidigare inte med säkerhet kan uteslutas.

Olle Homman skriver:

Härbret vari denna dörr sitter är byggt på 17- eller 1800talet av ett gammalt rundtimmerhus. Timret är ännu runt bibehållet delvis. Dörrpartiets proportioner påminner mycket om ??? å Born härbre fr. 1593 i Äppelbo. Även här liksom där är ett träkubblås senare ersatt med ett järnlås och beslag fr 1600t. eller 1700 talets början. Spikhålen synas efter det urspr. trälåset, hvars nyckelhål var detsamma som det nuvarande. Dörr och gåtar synas härstamma från huset i dess urspr. skick.
Att dörren avbildats beror dock först och främst på att den är försedd med en ristning som fyller hela bredden av dörrens venstra planka och med ett spetsparti skjuter över på den högra halvan. Mitt i denna stora figur synes en bild av en fot- eller skosula av samma form som de å Ornässtugans ena dörr inskurna.
Då ägaren icke var tillstädes (gården öde) och man icke kunde undersöka det låsta huset med dörren invändigt, var det omöjligt inhämta någonting mer om detsamma
Gångjärn med denna [bild] utsirning högst sällsynta i hela nedre Västerdalarna.²

dörren.

Olle Hommans uppritning 1926.

låset.

Dörren hålls samman med två insidiga narar och tre centimetertjocka dymlingar. Gångjärnen kan vara ursprungliga från bodens tillkomst, medan draglåset alltså ersatt ett tidigare kubblås. Draglåset är inte av den vanliga lima-typen, utan av en alltid osignerad typ, som har paralleller på Zorns gammelgård, men om vilka inte mycket hittills är känt.³ Ristningarna torde vara mer än 100 år yngre än de paralleller Homman såg med Ornäsloftet, såvida de ristningarna är samtida med den byggnaden. De sammanlagt fem liggande "skommaråttorna" kan väl uppfattas som samma form som de korsformade öppningar (trollkors) som ofta finns i bl.a härbren, och i Nås tycks ha varit i levande tradition in emot mitten av 1800-talet. De återstående snarlika teknen |>| och |<| avser har jag inget förslag på. Spikarna med ovala huvuden, korsspikar, kan ses som skyddstecken, och kanske de tre vertikala huggna strecken på det ena gångjärnet har samma funktion (Kristi tre spikar?). Ristningen, vad den nu kan tänkas ha avsett, måste vara gjord innan gångjärnen, som är nedskurna i träet, sattes på plats.

Noter

Korrelationsmönster

Mätdata (ringbredder)

237A   1 Gavellofthärbre, Skansbacken, Nås sn                PISY
237A   2 Sweden       Pinus sylvestris                             1406 1854
237A   3 T.Axelson

237A   1 Gavellofthärbredörr, Skansbacken, Nås sn            PISY
237A   2 Sweden       Pinus sylvestris                             1307 1553
237A   3 T.Axelson
237A    #### CDendro=9.8.1  March 22 2022; licensedTo=Torbjörn Axelson;