Parhärbret till vänster och stallet till höger, aug. 2021
Den 23 augusti 2021 besökte jag Vålsveden i Risåsa för att undersöka några byggnader, bland dem de med ett portlider förbundna parhärbret och stallet, 60.41452, 14.8454. Byggnaderna har endast åsar och takbeklädnaden gemensam, och avståndet mellan väggarna är 2,3 meter. Båda byggnaderna har i efterhand höjts med fyra varv vardera, och man har då låtit stallets långsidesstockar fortsätta så långt de räckt och lämnat ändarna obearbetade. De har dock inte räckt ända till härbresknuten. Båda bodarna är lika breda, 2,85 m (inre bredd). Den lika bredden och höjden på båda byggnaderna såväl före som efter höjningen, tyder på att de stått på samma sätt från början, men då inga sammanbindande stockar förutom åsarna (ej undersökta) är gemensamma, återstår en viss osäkerhet om detta.
Parboden eller härbret
De båda kammrarna är vardera 2,2 meter breda. Knutarna är raka blockknutar som bär spår efter såg. En äldre (1700-tal?), uppenbart återanvänd dörr finns. Prov (tillväxtborr, 5 mm) togs i den bakre långväggen, i stockarna C7, C8, C10, C11 och C12, där C11 är det gamla väggbandet och C12 är ett höjningsvarv. De tre första är av gran, varav två kan dateras säkert med yttersta ring från 1871 respektive 1872. Även C11 (tall) har yttersta ring från 1871. C8 verkar vara en torrgran, med yttersta bevarade ring från 1869. Den ursprungliga timringen kan ha ägt rum tidigast vintern 1872/73, men boden bör ha stått färdig något senare - eventuellt upptimrad på annan plats och nertagen innan bilning och slutlig uppsättning. Tyvärr glömde jag notera eventuella flyttmärken och bilhuggens riktning.
Höjningsvarvet C12, av tall, visade sig ge mycket svaga korrelationsvärden mot de vanliga referenerna. Om man antar att det är samtida med höjningsvarven i stallet, och man lägger samman med ett av proven därifrån - korrelationen dem emellan är svag, men trolig sett till kontexten och det visuella intrycket av kurvorna - kan medelkurvan dateras säkert mot myrtallskronologier med sista ring 1906. Höjningen av båda byggnaderna kan därför förmodas vara gjorda ca 1907. (ett andra prov i stallets höjningsvirke, kan dock inte dateras).
Stallet
Hörnet AB i stallet. Det ursprungliga timret från efter 1873 och det återanvända grånat och det nya från 1906 trägult.
Till höger eller öster om härbret finns stallet under samma tak. Timret nedanför höjningsvarven är grånat på insidan och stommen bör därför ha stått taklös något år efter upptimringen med ursprungligt bilat timmer. Knutarna bär delvis spår efter såg. Längden är inuti 3,8 meter. I stallet togs sammanlagt 8 borrprov, varav två i höjningsvarven, se ovan. Stallet har två dörrar, den ena mot portlidret, vilken fick mig att välja att kalla denna gavel för A, varvid stallets A-vägg således vätter mot härbrets D-vägg, vilket blir lite förvirrande när samma rapport nu handlar om båda byggnaderna. Prov togs i gaveln mot portlidret, till höger om dörren i stockarna Ad5, Ad6, Ad7, A8, A9 (med tydliga spår efter återanvändning) och B10, samt i höjningsvarven A13 och A14. Två av de provtagna stockarna visar sig vara återanvända, A9 med yttersta ring 1834 och B10 med yttersta ring 1773). Tre stockar, Ad6, Ad7 och A8 har alla yttersta årsring från 1873. Stallet verkar alltså vara upptimrat året efter parboden, och man har förmodligen bilat timmret redan från början och kombinerat det med en del återanvänt. Främst i portlidret (vägg A) finns en hel del inskuret klotter, främst initialer från 1900-tal, men också tre runtecken på en stock (Ad7 fälld 1873/74).
Runor
Runorna kol, kanske Katthols Olof Larsson (f.1916) med runor hämtade från Läsebok för folkskolan.
Tre runtecken, se bild, finns ristade i stock Ad7, och måste ha ristats efter 1873, troligen inte före ca 1875. När jag såg dem associareade jag genast till det folkliga runintresset under slutet av 1800-talet, främst i Hälsingland, men med ett nedslag i Floda, som har uppmärksammats i samband med den berömda Kensingtonstenen i Minesota.1 Det som uppmärksammats i Floda består i ett ark daterat 16 april 1885, där en Edward Larsson i Floda bl.a beskriver två runrader, där den ena har vissa likheter med Kensingtonrunorna.2 Jag förmodar att Edward Larsson är den som hos Elfving (Floda Släktbok) står under Sunnanbyn K 125, född i Husby 1867 (Borns station väster om Hofors). Modern, Kristina Västling, född i Nås, är änka efter banmästaren Lars Larsson d. 1874. Hon kommer till Floda med sina tre barn efter makens död och bor först hos sin svåger, Pernils Olov Larsson.34 men flyttar uppenbarligen till Sunnanbyn senast 1883.5 Edward lämnar Floda för Umeå stad i oktober 1893.6 (efter mer sökande visar det sig både Edwards levnadsöde och hans runor beskrivna i ertiklar från 2003!7 Pernills är annars en släkt i Tallriset, som har en grannbua till Vålsveden i Risåsa, från vilka andra skrivit upp sig i lidret. Hur Pernills i Holsåker är släkt med dem i Tallriset har jag dock inte klart för mig och inte heller var i Sunnanbyn de senare bodde. Det är alltså rimligt, men inte klarlagt, att Edvard haft anknytning och ärende till något buställe i Höglinda/Risåsa under den tid han intresserde sig för runor. Men sedan jag rapporterat detta fynd till Magnus Källström på Riksantikvarieämbetet, som läste ut dem som k o l, vilket jag skam till sägandes inte själv insåg, kan man notera att någon sådan o-runa inte finns hos Edward Larsson. Den finns däremot i vissa utgåvor av Läsebok för folkskolan (1911-1951).8 Den ende med initialerna K O L som passar på platsen efter 1873 är Katthols Olof Larsson född 1916 och son på gården till vilken Vålsveden hörde. Han har dessutom på åtskilliga andra ställen i fäboden skrivit upp sig med initialerna KOLS, och man kan därför starkt misstänka att han under sin folkskoletid, d.v.s åren omkring 1927 har ristat runorna, som därmed med största sannolikhet helt saknar samband med Edward Larssons runor.
Denna
och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på
taxelson.se/dendro/obj/
Korrelationsvärden och mätdata
Granstockarna:
Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between samples in 218FB_PCAB.fil and
DalarPC dated to 2005 with corr >= 0,38 and with overlap >= 84
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
T- Over Skel
Corr Test lap Chi2
all... 0,55 7,00 114 23 based on 4 members
218FB0 0,61 7,07 86 6 1785-1871 PCAB
218FB1 0,51 5,43 84 12 1785-1869 C8, ej vk? grånad. PCAB
218FB2 0,50 5,64 97 6 1775-1872 C10, PCAB
218FA3 0,38 4,30 114 3 1759-1873 Stall-Ad7 (runor), PCAB
Gamla tallstockarna:
Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between samples in 218FA_PISY.fil and
SodraDal dated to 2005 with corr >= 0,50 and with overlap >= 41
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
T- Over Skel
Corr Test lap Chi2
all... 0,66 12,86 217 28 based on 5 members
218FA0 0,62 7,02 83 28 1751-1834 A9 (flera urtag, återanvänd), blånad
218FA1 0,60 8,08 117 15 1656-1773 B10
218FA2 0,57 4,83 51 16 1822-1873 A8
218FA4 0,51 3,73 41 1 1832-1873 Ad6
218FB4 0,50 5,20 81 5 1789-1871 parbod C11 (gamla VB), PISY
Höjningsvarven, sannolikt av myrtallar:
Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between best available references (PISY) and
218FAB_myr (mean of 2) dated to 1906 with corr >= 0,48 and with overlap >= 59
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
T- Over Skel
Corr Test lap Chi2
all... 0,68 6,92 59 9 based on 6 members
ord309 0,62 5,96 59 3 Löten og Romedal, Ording, A, PISY(myr), 60.78, 11.37/Norge Fur
Slsfl_PI 0,58 5,33 59 4 Sälsfloten Björbo, Dalarna, bog-pines, T. Axelson, PISY
fletab2 0,51 4,47 59 7 Flesberg, Numedal Östlandet, Norway (P Eidem 1959), PISY
Petmyra 0,49 4,27 59 5 Petmyra (bogg), Björbo, Dalarna (Axelson, T), PISY
SolorNor 0,49 4,20 59 2 Solør, sydöstra. Norge (P. Eidem, digitaliserat av Arne Andersson), PI
Sfsn_PI 0,48 4,16 59 2 Säfsnäs socken, Dalarna, T.Axelson 2009, PISY