Bengtsåsen, Nås sn

JavaScript är tyvärr avaktiverat på din webbläsare och därför kan denna sida endast visas i denna utarmade form.

Bengtsåsen, Nås sn
Dendrokronologisk undersökning
av Torbjörn Axelson, oktober 2018

Bengtsåsen från nordost oktober 2018. De båda uthusen i förgrunden och till vänster har undersökts, medan timret i stugan hitom "kolarkojan" bedömdes inte längre vara möjligt att borra/datera
Den 15 oktober 2018 besökte jag Bengtsåsen väster om Rösjön i sydligaste delen av Nås socken för att söka efter möjligen dendrokronologiskt daterbara byggnadsrester. På platsen finns timmerrester av tre byggnader, men prov kunde bara tas ur de båda uthusen (de östra byggnaderna). Alla provtagna stockar, sammanlagt sju stycken, är av tall.

Knut A-D i det norra uthuset.
Samma knutkedja innifrån, med gåten lutad mot väggen.
Det norra uthuset, 60.24884, 14.2452, mäter 4.3 m × 2.6 m (inre mått). Timret är bilat och knutarna är de på 1800-talet vanliga dubbelhaksknutarna, men i vissa fall sågade. Långdragen har tätats med mossa. Byggnaden är mycket förfallen, och särskilt den norra delen (vägg C) är nästan helt försvunnen. En gåt som suttit i södra gaveln (vägg A) finns kvar. Gåtspåren är något valhänt utformade stjärtgåtspår, men den bevarade gåten är likväl konvex (rundad). Byggnaden verkar ha haft dörr också på den norra sidan att döma av de gåtspår som syns i de kvarvarande stockresterna. Prov togs endast ur två stockar: A6(d) (prov: 18A1520) och A5(d), båda av tall. Det förra kan dateras med yttersta ofullständig (kanske troligare vittrad än sommarfälld?) ring från 1840,¹ och det andra med yttersta ring från 1870 med viss reservation för att trädet var tynande och någon ytterligare mycket smal ring skulle kunna finnas i det yttersta partiet. Resultatet visar att återanvänt timmer använts och att byggnadshistorien är mer komplicerad än vad som kan klargöras med endast dessa båda prov. Möjligen skulle fler prov kunna tas, men det måste i så fall göras tämligen skyndsamt. Underökningen visar dock att byggnaden i sin sista form kan ha uppförts tidigast 1871 och att timmer från en byggnad från 1840-talet då återanvändes.

Det södra uthuset från söder med det norra i bakgrunden. I stockarna i vägg D mot A-hörnet är fortfarande friska på insidan.
Samma från norr. Lägg märke till droppnäsorna på den översta stocken i respektive långsida.
Det södra uthuset, 60.24866, 14.2454, har dörren åt norr(!) och mäter 3.7 m × 3.4 m (inre mått). Timret är bilat och knutarna de vanliga. På stocken D8 finns en fin droppnäsa, och den stocken bör därför ha varit den översta på långsidan. Vid timringen har en 22 mm navare som krävt förhugg (d.v.s skedborr) använts. Prov togs ur D7, D6, D5 och D3. Yttersta bevarade ring är från 1844, 1845, 1845 respektive 1848, men virket är något vittrat och i vissa fall tätvuxet, varför det är vanskligt att dra några ytterliga slutsatser utifrån denna spridning än att timret till byggnaden fällts tidigast vintern 1848/49 och byggnaden timrats tidigast 1849 eller åren närmast därefter.

Brandljud

Prov togs också i det omfattande brandljudet som finns i stocken D4 i det södra uthuset. Provet togs i kanten på övervallningen och ordentligt förbi märgen för att få ett tillräckligt långt oskadat prov att jämföra med. Tyvärr är bilden inte helt enkel att tolka: En spricka mellan 1750 och 1751 års ringar är nog sekundär. Själva branden torde ha inträffat 1753, uppskattningsvis i omkring mitten av juni. Trädet var vid denna tid omkring 12 cm i diameter och cirka 50 år gammalt. Detta träd, liksom de flesta andra undersökta från Bengtsåsen, hade fått en kraftigt minskande tillväxt efter 1738, när också referenskurvorna viker neråt, men nedgången i bengtsåsträden blir ovanligt kraftig. Först efter 1749 vänder tillväxtkurvan uppåt igen. Om branden sker försommaren 1753, vilket är den tolkning jag alltså stannar för, har branden skett under en tid då den kan vara naturlig, oavsiktlig eller möjligen anlagd för att förbättra betet, men knappast en svedjebränning så sent på året. Om brandens omfattning, som kan ha vari helt obetydlig, kan inga slutsatser dras utifrån detta enda vittne. Att trädet började växa mycket bättre ett par år före branden kan alltså antagligen förklaras klimatologiskt och behöver inte bero på någon utglesning av beståndet. Brandljudet ger således knappast grund för några särskilt intressanta skogshistoriska reflexioner.

Skannad bild av brandljudskanten (t.v). Den stora sprickan som ligger i gränsen mellan 1750 och 1751 års ringar representerar nog inte branden, utan en försvagning i veden förorsakad av värmen. Branden representeras istället av den påbörjade vårveden (något vittrad) till vänster om 1752 års kraftiga senvedsring, alltså uppskatningsvis omkring mitten av juni 1753.

Mikroskop behövdes för att reda ut de tunna ringarna i den grummliga, kådmättade veden innanför brandljudet. Överst syns ved från den oskadda sidan av trädet, allra nederst en avskuren flisa i genomlysning i samma förstoring, som nog stöder att sprickan är sekundär. Själva brandkanten är inte med på dessa bilder.

Noter

1. Dateringen sker med något otillfredsställande korrelationsvärden, men bör kunna anses säker då den stöds av de geografiskt närmaste referenskurorna, se tabell.

Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/

Korrelationsvärden

Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)
Correlations between best references and 18A1520
datable to 1839 with corr >= 0,41 and with overlap >= 87 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values. 
The Overhang shows the implied extension of the year range from that match. 
                  T-    Over Off-  Over  Skel
           Corr   Test   lap  set  hang  Chi2
all...     0,50   5,39    87 -172 +-993     7   based on 7 members
se007      0,50   5,37    87  -49 +-871     9   Dalarna region (Lunds Universitet, "extraterastrial")   PISY
SödraDal   0,48   5,05    87 -166 +-557    10   Södra Dalarna                                           PISY/SDalar 2 
Sfsn-PIS   0,48   5,03    87 -165 +-411     6   Säfsnäs socken, Dalarna                                 PISY/Sfsn   2 
Grangard   0,48   5,00    87 -165 +-520     7   Grangärde, Dalarna                                      PISY/0000   2 
BjörboGr   0,45   4,62    87 -165 +-552     3   Swed305 Björbo+Grangärde                                PISY
FlodaSn0   0,44   4,57    87 -166 +-514     7   Floda sn, Dalarna (mainly Björbo) (ej swed305)          PISY/FlodaS 2 
swed305    0,41   4,16    87 -163 +-465     4   Björbo, Dalarna                                         PISY/0000   2 


Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)
Correlations between each of 8 checked members of the collection 18A152
and the reference SödraDal (P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)) dated to 2005 
First column group is based on dating of the collection to 2005. (Offsets are relative to reference.) 
Minimum overlap used when finding best match: 45

                  Member offset to ref---------------------------------------------------------------------------
                  Off Over  P2Yrs------  BaPi-------  C84F-------  BesIE------  MeanSF-----  GLK--  Skel- P2YrsL-
         Years    set  lap  CorrC TTest  CorrC TTest  CorrC TTest  CorrC TTest  CorrC TTest    GLK   Chi2  CorrC 
all...     302      0  166   0,55   8,5   0,56   8,7   0,57   8,9   0,54   8,2   0,56   8,5   0,67   25,3   0,55 
18A1520     88    166   87   0,48   5,0   0,48   5,0   0,39   3,9   0,32   3,0   0,42   4,2   0,72   10,1   0,48 
18A1521    167    135  165   0,44   6,3   0,40   5,6   0,44   6,3   0,34   4,6   0,41   5,6   0,60    5,9   0,42 
18A1522    129    160  128   0,58   7,9   0,58   7,9   0,57   7,8   0,55   7,2   0,57   7,7   0,68   16,3   0,58 
18A1523    137    160  135   0,33   4,0   0,32   3,8   0,34   4,2   0,34   4,1   0,33   4,0   0,57    3,5   0,34 
18A1524    119    157  118   0,58   7,7   0,56   7,3   0,61   8,3   0,61   8,2   0,59   7,8   0,69   16,1   0,59 
18A1525    135    161  134   0,55   7,6   0,57   7,8   0,60   8,6   0,59   8,4   0,58   8,1   0,73   26,9   0,55 
18A1526a    44    253   43   0,42   3,0   0,40   2,7   0,36   2,5   0,36   2,4   0,39   2,6   0,60    1,0   0,42 
18A1526b    68    229   67   0,46   4,2   0,45   4,0   0,42   3,7   0,57   5,5   0,47   4,3   0,66   11,2   0,54 
Mean corr. of first column when overlap >= 45 (7 samples): 0,50 Standard deviation interval 0,41 - 0,58

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell



18A152 1 Bengtsåsen, Nås sn                                  PISY
18A152 2 Sweden       Pinus sylvestris   455m  6014N1414E          1704 1870
18A152 3 T Axelson

———— 18A1526a, 1709–1752, Tid för brandskadan är något osäker. Antagligen försommaren 1753 CalcRadius=Yes; Radius=46,535; PithCoordinates=115.930,13.420; (Se bild 2.2 MB)
———— 18A1526b, 1709–1776, D4 (ej vk) (Se bild 2.2 MB)
———— 18A1520, 1752–1839, Norra: A6d +ofullst (Se bild 5.8 MB)
———— 18A1525, 1710–1844, D3 (Se bild 5.8 MB)
———— 18A1523, 1709–1845, D6. +? oklar yta (Se bild 5.8 MB)
———— 18A1522, 1717–1845, Södra: D7. +ofullst (fragment) (Se bild 5.8 MB)
———— 18A1524, 1730–1848, D5 (Se bild 5.8 MB)
———— 18A1521, 1704–1870, Norra: A5d (Se bild 5.8 MB)