Kavelbroar i Handbackenområdet

Att borra med tillväxtborr i kavelbroar (s.k jettbroar) för att datera dem dendrokronologisk är svårare än att borra i timmerbyggnader, inte bara därför att virket är blött, och proven måste torkas innan de kan behandlas. Det mest problematiska är att vankanten endast återfinns på undersidan av kaveln (eller klovan), och den kan man normalt inte se. Enda möjligheten är därför att borra igenom stocken, så att borren kommer ut på undersidan. Tyvärr får man då sällan med sig vankanten, och det är dessutom ofta svårt att avgöra hur mycket av det yttersta träet som saknas. Om sedan virket är tätvuxet, så måste dateringen naturligtvis bli betydligt sämre än den som kan uppnås när det är fråga om torra konstruktioner. Man kan också förvänta sig att nya kavlar lagts till vid behov, varför bron också kan vara äldre än de yngsta dateringarna. Ett relativt stort antal prov är därför nödvändiga, och dateringens noggrannhet kan inte bli mer än på något eller några decennier när.


Morkullos bro
Belägen sydöst om Hovstrandstjärnen, ganska nära bilvägen (60.45729, 14.65409 (WGS 84)). Som kavlar används delvis klovor. I vissa fall verkar kavlarna vara hårt slitna - möjligen avbilade. Delvis ligger kavlarna nerbäddade ca 20 cm i mossan. Nio användbara prov har tagits ur vad som visade sig vara 5 träd (årtalen avser yngsta uppmätta ring):

1: MorkB12 (1801) MorkB25 (1811) MorkB31 (1806)
2: MorkB13 (1802)
3: MorkB14 (1788 +ca 6 mycket smala -> 1794)
4: MorkB21 (1799) MorkB22 (1803) MorkB23 (1803)
5: MorkB24 (1802)

MorkB25 (1811) torde nå till, eller mycket nära, vankant. Man kan på detta prov se att de yttersta 3-4 millimetrarna av provet är lätt brunfärgat av humus eller rost, en motsvarande mindre färgning kan iaktas på MorkB12 och MorkB31. Något motsvarande synns ej på MorkB21-23, men däremot på MorkB13 och MorkB14. Om avståndet till vankanten uppskattas utifrån detta, och hänsyn tas till ringtätheten, är det rimligt att alla proven kommer från träd fällda ca 1810. Detta tyder på att bron i huvudsak är utlaggd något eller några år efter 1811 - kanske i samband med Storskiftet 1813. Bron består endast av ett lager kavlar, vilka alla eller huvuddelen torde vara utlaggda vid samma tid.


Gubbholmsbron
Belägen straxt söder om Lissel Järnblästtjärnen. Består av tämligen smala kavlar. Tillräckliga prov för säker datering saknas ännu.


Hartjärnsbron
Bron över myren söder om Hartjärnsbäcken på stigen mellan Handbacken och Tyrsberget (60.40983, 14.73057 (WGS 84)).
Bron, ca 5 m öster om den nutida spången, är ingen egentlig kavelbro, utan består av mestadels långa och grova klovor lagda i brons riktning - oftast 4 i bredd. Dessa vilar på glest liggande kavlar.

Daterbara prov togs dels ur de fyra klovor som ligger i mitten av myren, dels i en lös kavel i vattnet nära södra stranden. Klovorna kan konstateras vara framställda av två olika träd - de mittersta ett träd, och de båda yttre ett träd. De mittersta klovorna är tyvärr mycket tätvuxna (HtjKB11a, HtjKB11b, HtjKB12a) med mer än fem ringar per millimeter i det yttersta partiet, vilket gör det svårt att fastställa fällningsår med någon större noggrannhet. Nu ser man dock att proven ur denna stock slutar mycket nära ytan, då de två yttersta millimetrarna ved är så kraftigt svärtad, att ringarna där endast kan anas, men inte mätas. På det prov från dessa klovor med den yngsta mätta ringen (HtjKB12a, 1790), kan man urskilja ytterligare 8-10 sådana svartnade ringar, d.v.s fram till ca 1800. Trädet är därför troligast fällt någon gång mellan 1799-1825 utifrån uppskattningen att upp till 2,5 mm trä saknas på det prov som når ut längst ut mot vankanten.

Den yttersta mätta ringen från de båda yttre klovorna är från 1853, men då båda tillgängliga prov (HtjKB21, HtjKB22) dessvärre är avslitna kan det saknas upp till ca 10 år (d.v.s högst 1 cm ved).

I provet från den lösa kaveln (HtjKB32a) kan kanske 3-5 mm ved vara bortvittrad, vilket betyder ca 10-15 år. Den yngsta mätta ringen är från 1837. Det antyder att denna kavel troligen, (men kanske inte alldeles säkert) , är några år äldre än de yngre klovorna.

Utifrån dessa prov kan antas att bron anlades under tidigt 1800-tal, och sedan förbättrades efter hand. Återstår dock att undersöka huruvida de underliggande kavlarna är utlagda samtidigt med de äldre klovorna, eller om de möjligen utgör resterna av en äldre egentlig kavelbro.

Vägen torde kunna vara äldre än bron, då det bör ha varit fullt möjligt att gå en omväg kring denna ganska lilla myr.



Mätdata (ringbredder)

visa som tabell
2 1 0.2 0.1 1530 1540 1550 1560 1570 1580 1590 1600 1610 1620 1630 1640 1650 1660 1670 1680 1690 2 1 0.2 0.1 1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860

HtjKB 1 Marskland bridge 1.5 km north Tyrsberget, Björbo PISY . HtjKB 2 SWEDEN Scotch pine 300M 6025 1444 1523 1853 . HtjKB 3 Torbjorn Axelson, Handbacken, Bjorbo, Sweden .
———— HtjKB11b, 1542–1760,
———— HtjKB11a, 1523–1777,
———— HtjKB12a, 1555–1790,
———— HtjKB32a, 1764–1837,
———— HtjKB22, 1698–1839,
———— HtjKB21, 1697–1853,
2 1 0.2 0.1 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800 1810

MorkB 1 Morkullos bro 2 km west Forsen, Björbo PISY . MorkB 2 SWEDEN Scotch pine 300M 6027 1440 1714 1811 . MorkB 3 Torbjorn Axelson, Handbacken, Bjorbo, Sweden .
———— MorkB14, 1730–1788,
———— MorkB21, 1749–1799,
———— MorkB12, 1717–1801,
———— MorkB13, 1739–1802,
———— MorkB24, 1749–1802,
———— MorkB23, 1726–1803,
———— MorkB22, 1746–1803,
———— MorkB31, 1714–1806,
———— MorkB25, 1717–1811,