Jons-Olars källarstuga med loftgång

Foto taget 2019.
Ett borrprov (JOLKt1) togs 2002-11-19 ur en tallstock i den ganska märkvärdigt, snett utskjutande källarnedgången på Jons-Olars arstuggu, 60.45999, 14.68605 (WGS 84). En dendrokronologisk analys angav att denna timmerstock höggs vintern 1781-82, men av detta torde man inte kunna dra mer än slutsatsen att det förekom byggnadsverksamhet på gården 1782, vilket i sig är inressant. Det tyder nämligen på att (Jons) Olov Ersson och Anna Nilsdotter (Elfving R29) vid denna tidpunkt redan var i färd med att bygga upp gården. De gifte sig 1780. Ytterligare prov visar dock att den nuvarande stugan är av senare datum. Troligast något av åren närmast efter 1857. Till detta år kan både en timmerstock från källarnedgången (JOLKt3) och en takbjälke av gran i portlidret (JOLKg4) hänföras. En stock i stugväggen ur vilken prov kunde tas inifrån källarnedgången fälldes 1798-99 (JOLKt2). Angående denna vägg kan man notera att den inte varit utsatt för väder och vind, varför stugan och källarnedgången torde vara samtida. Byggnaden är alltså delvis gjord av återanvänt timmer, som av de oanfrätta ytorna och deras enhetliga utseende att döma måste de ha (om)bilats när den nuvarande byggnaden timrades. I övrigt kan noteras att källaren är välvd av naturligt formade stenar, så när som på ett större kluvet granitstycke över ingången, som ger intryck av att vara ditsatt senare. Själva den snett utskjutande källarnedgången är till skillnad från den övriga byggnaden konstruerad med haklaxknutar av en typ som hör det sena 1800-talet och 1900-talets början till. (K-O Arnstberg: Datering av knuttimrade hus i Sverige, Nordiska museet 1976 s. 133, typ J eller K). Om de kan ha använts redan senast 1860, eller om om man gjort om knutarna senare, måhända för att minska storleken av ett hindrande, lågt takutsprång, är svårt att avgöra.

Fyndet av timmer fällt 1781-82 gör alltså min tes om att gårdsplatsen skulle vara identisk med Olof Mattssons (Elfving R6) gamla 1600-talsgårdsplats, från vilken Nils Sakrisson (Elfving R35) torde ha flyttat 1785 eller något år senare, osannolik. Man skulle, om den varit riktig, nämligen knappast ha väntat sig att finna spår av byggnadsverksamhet på gården blott ett fåtal år före de gamla ägarnas avflyttning, men väl från tiden då de nya ägarna ersatt de gamla. Vi skulle alltså ha väntat oss att finna timmer fällt åren efter 1785, men inte 1782. Jons-Olars (Storskiftesgård Q) bör därför hellre antas vara nybyggd åren närmast efter 1780, året då Olov Ersson och Anna Nilsdotter gifter sig. Var Olov Mattssons gamla gårdsplats då istället kan ha varit belägen, måste därmed tillsvidare tyvärr lämnas obesvarat.

Torbjörn Axelson, nov 2002

En jämförelse mellan storskifteskartan och ett nutida flygfoto, visar att byggandernas läge i stort sett är oförändrat. Den undersökta källarstugan är märkt med "K".

Handbacken och Forsens historia

Mätdata (ringbredder)

visa som tabell
2 1 0.2 0.1 1670 1680 1690 1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800 1810 1820 1830 1840 1850

JOLK 1 Building in Bjorbo, central Dalarna PISY . JOLK 2 SWEDEN Scotch pine 200-350M 6028 1441 1667 1857 . JOLK 3 Torbjorn Axelson, Handbacken, Bjorbo, Sweden .
———— JOLKt1, 1667–1781,
———— JOLKt3, 1675–1798,
———— JOLKt2, 1690–1857,
2 1 1790 1800 1810 1820 1830 1840 1850

JOLKg 1 Building in Bjorbo, central Dalarna PCAB . JOLKg 2 SWEDEN Norway spruce 200-350M 6028 1441 1782 1857 . JOLKg 3 Torbjorn Axelson, Handbacken, Bjorbo, Sweden .
———— JOLKg4, 1782–1857,