Ängsladan på Björnmyran


Resterna av ladan på björnmyran hösten 2002

Resterna av en gammal ängslada på Björnmyran, ca 250 m söder om korsningen nya buvägen/flintgruvevägen, Handbacken i Björbo, 60.44860, 14.69208 (WGS 84), finns fortfarande kvar (hösten 2002) (aug. 2010: finns kvar, men har sjunkit ihop och minst ett varv har kollapsat), även om det mesta av timret är helt ruttet. Jag samlade därför 2002-10-29 in borrprov för dendrokronologisk analys ur de flesta (kanske alla) stockar där det ännu var möjligt (9 st). Dessa prov visar att timret fällts efter sommaren 1762. Samtliga prov kommer från tallstockar ca 15 cm tjocka och 100-150 år (utom ett prov, med bara ca 60 årsringar). Beståndet de kommer ifrån har vuxit långsamt. Värt att nämna är att beståndet troligen drabbades av något parasitangrepp 1685 och/eller 1686, som gör att proven har mycket smala eller helt saknar mätbara årsringar för något eller några år på 1680-talet.

Proven av vilka de flesta redovisas nedan, är tagna med tillväxtborr på följande sätt:


vägg stock (nedifrån) beteckning år eller ålder
västra gaveln 4 (BJMLR1) ca 60 år (odaterat)
  5 BJMLR2 1664-1761*
  6 BJMLR3 1653-1762
  7 BJMLR4 1663-1758 (tynande)
  8 BJMLR5 1610-1762
södra långsidan 5 BJMLR6 1634-1761*
  6 BJMLR7 1633-1762
  7 (BJMLR8) ca 110 år (odaterat)
  8 BJMLR9 1652-1762

* Att 1762 års ringar saknas på två av proven, kan väl bero på avskavning. Timret var i dåligt skick.

Byggnadstekniska iakttagelser:
Byggnaden är en ängslada av obarkat (av insektsgångarna i träytan att döma) tallrundtimmer. med en diameter av omkring 15 cm. Knutarna enkla rundknutar. Dörren är placerad mitt på östra gaveln. Gåtspår saknas. Timret är istället sammanfäst med genomgående dymling (av ene?). Hålen tycks vara borrade underifrån efter att ett ca 2 cm djupt förhugg gjorts tvärs över var och en av stockarna. Tak och röste är försvunna.

Märkningar:
Timret är uppmärkt med rödkrita på för ändamålet släthuggna platser (endast siffra, nerifrån och upp, anges), vilket tyder på att ladan inte står på sin ursprungliga plats. När märkningen gjordes torde barken emellertid ännu ha suttit kvar, eftersom det annars varit överflödigt att hugga fram en skrivbar yta.

Ett namnchiffer, E E S (Erik Ersson), kan ännu läsas på södra långsidans 9:onde stock ca 70 cm från västra hörnet. Av stilen att döma är det gjort på 1800-talet. "E" är rakt skuret och "S" med mycket svaga böjar, så att det snarast är ett något krokigt lodrätt sträck. Att det är sekundärt framgår också av att det är skuret på ett ställe där maskarna ritat gångar under barken på det färska virket.

I början av 1970-talet antecknade Gunnar Andersson i den då ännu upprättstående, men förfallande ladan årtalet 1763 (alltså byggnadsåret, nu dendrokronologiskt bekräftat), samt "AAS" (Spegelvänt "S"), "EAS" (rätvinkligt "E", samtliga tre "A" med nedvinklad tvärslå) och ett enstaka "P".

Det finns åtminstone två möjligheter att placera namnen. Om de är ursprungliga och ladan inte är flyttad från någon annan by, så är de båda männen inte bröder. På den gård som vid storskiftet får litt. Pa (vid vägen straxt öster om Pärs bäck) finns enligt husförhörslängden en Anders Andersson (född 1719 död 1767, vars änka i efterföljande längd kallas "Willingens änka"). Någon Erik Andersson i rätt ålder hittar vi inte mer än på litt. V (innanför Jons Lasses). Denne Erik Andersson (f.1739) är ogift och bor kvar hos sin bror).

En annan möjlighet är att dessa namnchiffer är sekundära, av stilen att döma dock från 1700-talet. De kan i så fall vara gjorda av Erik Anderssons söner, nämligen sedemera skolläraren Anders Andersson Villing (f.1749) och hans bror Erik Andersson (f.1760). som båda förblev ogifta och bodde på gården. Denna möjlighet synes dock mindre sannolik än den förra.

Någon Björnmyra eller liknande finns för övrigt inte upptagen bland Erik Anderssons slogar i Revboken 1765, vilket kan antyda att ladans placeringen inte är ursprunglig. Vi vet dock inte säkert att beteckningen "Björnmyran" redan då användes om denna plats. Om inte kanske platsen i verkligheten döljer sig bakom något av de andra namnen i förteckningen.

Torbjörn Axelson, november 2002


Handbacken och Forsens historia



Mätdata (ringbredder)

visa som tabell
2 1 0.2 0.1 1620 1630 1640 1650 1660 1670 1680 1690 1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760

00000 1 A rutten hay barn, Bjornmyran, Handbacken, Bjorbo PISY . 0000 2 SWEDEN Scotch pine 200-350M 6027 1442 1610 1762 . 0000 3 Torbjorn Axelson, Bjorbo, Sweden .
———— BJMLR4, 1663–1758,
———— BJMLR6, 1634–1761,
———— BJMLR2, 1664–1761,
———— BJMLR5, 1610–1762,
———— BJMLR7, 1633–1762,
———— BJMLR9, 1652–1762,
———— BJMLR3, 1653–1762,