Floda tre Sockenstugor - en historik

Den sockenstuga som nu står på kyrkvallen vid Floda kyrka är åtminstone den tredje sockenstugan som funnits vid Floda kyrka.

Sockenstuga I (sent 1600-tal – 1765 ca)

Det äldsta belägg jag kunnat finna för en Sockenstuga i Floda är från 1703. Det utgörs av dateringen på ett brev, som är undertecknat i Floda sochnestufva d. 7 junii 1703. Det finns i domkapitlets arkiv, och som avskrift i Floda kyrkoarkiv (Floda kyrkoarkiv O I a:1 pag 27.). Ett något senare belägg för sockenstugan finns från 1728, då det i huvudet till ett bevarat protokoll står: "Pro Memoria på hwad proponerat och responderat blifwit i Floda Sochnestufwa A-o 1728 Dca Sexagesima d. 25: Febr:" (Floda kyrkoarkiv C: 1 fol. 47). Då det i det visserligen sparsamma materialet från 1600-talet inte tycks finnas något belägg för sockenstuga, bör det inte vara alltför djärvt gissat att den första sockenstugan i Floda byggdes något av de sista decennierna av 1600-talet, eller senast våren 1703.

I inventariet från 1745 finns den noterad: "En Sochnestufwa gammal och nog skrasslig" (Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 42), och i Generalvisitationsberättelsen (d.v.s protokollet för biskopsvisitationen) från 9 juni 1764 står mera utförligt:
28. Socknestufwan, som är aldeles nedröth skall med första i stånd sättas, hwilket Församlingen med första låfwade at efter förmåga lägga Handen wid, då de nästa winterföre wille nödwändiga materialier därtill framskaffa.
29. Så wäl denna gamla Socknestufwan som några andra Hus för nära bygde till Kyrkan måste enligt lag bortflyttas som fara utaf eldSwåda, och blifwer i morgon tillfälle at utse stället hwarest Sochnestufwan kan beqwämligast sättas. Dessutom kunna om så skulle behöfwas Kronobetiente anlitas, at tilhålla ägarna af de öfwriga husen at dem ofördröjligen bortflytta. (Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 20, §§ 28 och 29).

Sockenstuga II (1765ca – 1850)

Vid inventeringen vid samma visitation, den 11 juni 1764 antecknades:
1 mo: Öfwerlades om stället till Socknestufwans längre bortflyttande ifrån Kyrkan, och anmodades Pastor at med någon jord-ägare ÖfverensKomma om utbyte af så stort stycke jord, som till bygnings-plats, på det ställe som bäst pröfwades för Socknestufwan behöfdes, emot et jämngott stycke af Kiyrkans grund eller jord, hwilkas råstenar nu utwistes. Med Kiyrkohärbergets flyttning skulle lika föranstaltas, och med de öfriga på Kyrkans grund äfwen belägne bodarne förfaras på sätt som det i går hålne Protocollet § 29. innehåller." (Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 24)

Tyvärr finns inga räkenskaper eller protokoll för Sockenstugans byggande mig veterligt bevarade. Den bekostas nämligen inte av kyrkokassan, och beslutas inte av sockenstämman, utan av socknemännen själva, men att nybyggnationen verkligen blev av, vittnar nästa generalvisitationsprotokoll från 1770, då det konstateras: "15. Sedan sidsta Gen: Visitation hade nu Församlingen upbygdt en ny wacker Sochnestufwa" (Floda kyrkoarkiv N I:1 pag 7 §15) och i inventariet från samma tillfälle d. 22 juni 1770: "1 sochnestufwa til nyes bygd, med wind öfwer." (Floda kyrkoarkiv N I:1 ). Var denna sockenstuga verkligen placerades, vet jag inte, men uppgift om detta bör återfinnas på Storskifteskartan från början av 1800-talet. Troligt är ändå att den låg på samma plats som den nuvarande, som ju ligger s.a.s på granntomten, vilket stämmer ganska väl med uppgifterna i protokollet från 1764. Eftersom vi inte vet var den första sockenstugan låg, vet vi inte heller huruvida dess avstånd till kyrkan kan ha påverkats av kyrkans utvidgning på 1720-30 talen.

En ny Sockenstuga blev alltså byggd 1765 eller åren därefter. I den hölls tidvis, åtminstone på 1770-talet, skola, vilket bl.a syns av sockenstämmoprotokollet den 9 december 1770 där det med anledning av visitationen konstateras att "15. den ene g. ziffertaflan, är tagen til Scholan i sochnestufwan at där brukas". Men det uppstod också vissa komplikationer med sockenstugan som skolhus: 1774 d.20 nov klagas det i ett annat sockenstämmoprotokoll: "Ännu beswärade sig Kkoherden öfwer en del tröge föräldrar, som intet låta påskina nogot alfvare at hålla sina Barn i Scholan. I Biörbo, och i Hagen, woro Scholorne tämel braft(?) i gång, men icke så med Barnen i Forsgärde, Sunnanby, Tallriset, Kkobyn, Holsåkern, Hka borde hållas at gå uti Sochnestufwan. Sochnestufwan befants wara bofällig til muren, samt sålunda farlig at elda uti, hwartil kom, at alla Bränwins kärlen lågo på låftet, cur man intet kunde nyttia detta åhr, el. winter Sochenstufwan til Scholarum i det omtaltes förden skull, at Schola mästaren Tunström skulle flyttia än hit, än thit, til de Byar hvarest barn funnos, som borde gå i Scholan. I Syrholn wistades han nu och hade 8. el. 10. Barn. The andra Byarne förmantes at koma sin emellan öfwerens om Rum, och sedan göra sin Skyldighet, så framt de wilja undgå 2:nes S-mts pligt, efter Wilskmars p. 41: sat. Lit. F. (a).(b) (c) sedan de flere g-r blifwit warnade. Eljest nödgas man tingstäma dem."

Sockenstuga III (1850 – )

Att den nuvarande Sockenstugan (för närvarande pastorsexpedition) på kyrkvallen inte är den som byggdes på 1760-talet, vittnar redan byggnadsstilen och timmerknutarna, som är av 1800-talstyp. Närmare besked om när den byggdes kunde jag erhålla genom en (amatörmässig) dendrokronologisk (d.v.s årsringsbaserad) åldersbestämning av några virken på dess vind. Denna undersökning visade att virket var fällt vintern 1849-50, och av spridningen i årsringsmönstret mellan de olika proven att döma, troligen vuxet i skilda bestånd. Vi kan härav våga den förmodan att den nuvarande sockenstugan timrades 1850 och virket höggs och framkördes på föregående vinterföre, av de olika rotarna, på sedvanligt sätt. Något entydigt vittnesbörd om detta bygge har jag tyvärr inte kunna finna i sockenstämmoprotokoll eller kykoräkenskaperna, men efter skolhusbranden i februari 1849 diskuterades på en sockenstämma (4 mars 1849 §1) om att som ersättning för det nedbrunna skolhuset istället bygga ett nytt, kombinerat skolhus och sockenstuga, vid kyrkan. Av detta blev nu ingenting, utan man beslöt sedermera att bygga upp det nedbrunna skolhuset på Kamholn igen, och man körde fram virket redan på vårvintern 1849 och byggde under sommaren. Det faktum att sockenstugan fanns med i diskussionen visar dock att det 1849 fanns en önskan och ett behov att ersätta den då drygt 80 år gamla byggnaden, vilket man alltså av årsringsbestämningen att döma också gjorde, redan året därpå, alltså 1850.
När sockenstugan på 1970-talet rustades upp, gjorde Gunnar Zetterkvist en omfattande dokumentation av huset.

Torbjörn Axelson
augusti 2002

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell



T23    1 Sockenstugan Dala-Floda, Avsågade bärlinor, PISY    
T23    2                                                           1701 1849
T23    3 Torbjörn Axelson

———— T230a, 1701–1838, ngt blånad YearsToPith=5-20; WaldKante=N (tynande); (Se bild 0.4 MB)
———— T24a, 1708–1849, ngt blånad WaldKante=Y; Sapwood=73; (Se bild 0.8 MB)
———— T232, 1772–1849, YearsToPith=2-7; WaldKante=Y; Sapwood=44; (Se bild 1.6 MB)
———— T233m, 1779–1849, WaldKante=Y; Sapwood=45; YearsToPith=1; T233a+T233b;