Skälet till denna sida... (2007-07-03) Efter att ha sysslat med dendrokronologi i flera år, har jag insett att många iakttagelser aldrig blir noterade, och därför aldrig blir annat än flyktiga tankar, också om det just i stunden fanns påtagliga data. Sådana noteringar hoprafsade i något dokument i värsta fall benämnt blott "untitled_5" eller obetydligt bättre, är förlorade. Detta är därför ett försök att på ett anspråkslöst sätt föra dendrokronologiska anteckningar och göra det på ett sådant sätt så att de senare går att återfinna och vid behov hänvisa till.
På Björbos högsta topp (2007-07-03)
Här om dagen var jag uppe på Lejtjärnsberget () i Björbo. Det är högsta punkten i det nära grannskapet. Den sträcker sig upp till 457,5 m och träden där uppe växer alltså 200-250 meter högre än den omgivande skogen. Jag samlade in borrprov från 13 levande tallar. Denna kollektion kommer förhoppningsvis att kunna visa hur mycket en sådan höjdskillnad, när den som i detta fall bara är lokal, kan göra på korrelationsvärden, och kanske också på nederbörd/temperatur-balansen. Materialet måste torka, limmas, slipas, skannas och mätas först... (uppdat 2007-09-03: en första genomgång av detta material är nu klar)
Tills detta blir klart får vi hålla till godo med en bit av en gammal tallstubbe där bara en krans av kådrika "tjärvedsstickor" återstod. Den stod i närheten av de levande träden. Jag tog med mig en sådan "sticka" hem (4cm*4cm), och sågade, slipade och mätte. Som vanligt blev kontrasten dålig p.g.a den myckna tjäran, men jag lyckades i alla fall mäta och datera. Den yttersta ringen var från 1841, och detta bör vara relativt nära vankanten. Stubben bör ha stått där mer än 150 år. De yttersta ringarna ger dock mycket dåliga värden, och kan innehålla fel. Blocket 1704-1809 kan dock med gott resultat jämföras med referenserna:
2007-07-03 22:54:57 Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between BPI020m.wid dated to 1809 and references >70 years overlap and corr >0,3
T- Over
Corr Test lap
all... 0,59 7,3 104
SödraDal 0,57 7,0 104 conglomerate of all available good samples from southern part of Dalarna grown on normal ground
FlodaSn0 0,57 6,9 104 Material from Floda sn, Dalarna, i.e the same area as swed305, but other samples
swed305 0,52 6,2 104 Around Björbo, Dalarna
se007 0,50 5,9 104 Dalarna region, Lunds univ.
Grangard 0,46 5,2 104 Grangärde sn, Södra Dalarna
GagnefSo 0,44 4,9 104 Gagnef (by Bertil Israels)
Prostpar 0,43 4,8 104 Prostparken, Svärdsjö, Dalarna
sotab2 0,43 4,8 104 Solør, Norway
idre 0,39 4,3 104 Idre, norra Dalarna (450-500m)
swed023w 0,39 4,3 104 Jämtland
fletab2 0,35 3,8 104
swed304 0,35 3,2 74 Sisshammar, Sthlm
Bingsjo_ 0,34 3,7 104 Bingsjö, Dalarna
Savolinn 0,33 3,6 104 Savonlinna area, Southeastern Finland
Petmyra 0,33 3,5 104 A peat bog in Björbo
swed008 0,33 3,4 94 Saltsjöbaden, Stockholm
ESVEALAN 0,32 3,4 104 conglomerate of chronologies from Närke, Stockholm, Södermanland, eastern Småland
Estonia 0,30 3,2 104 Estonia
Trots höjden ger provet en träffbild, som geografiskt ligger helt rätt lokalt. Då det gäller värdena mot de mer avlägsna referenserna, ser vi en viss tendens att de nordliga och västliga får bättre värden än de sydliga och ostliga. Återstår då att se om detta mönster också gäller de recenta träden. Dessa kommer att kunna jämföras med träd från platser med känd höjd.
———— BPI020m, 1704–1809, LocationLejtjärnsberget, Björbo EarthCoordN 60º 25' 53", E 14º 43' 42" Elev430m StateSweden SpeciesPISY CommentBlock 32-135 of BPI020. Distanse between a & b <40 mm (Del av gammal stubbe. Möjliga brandspår ca 1740 och 1770) LocationCharacteristicsbarrskog på nordvästsluttning SoilTypemorän ProjectBPI020 Personal_IDT. Axelson DateOfSampling1 juli 2007 Block 32-135 of BPI020. Distanse between a & b <40 mm (Del av gammal stubbe. Möjliga brandspår ca 1740 och 1770)
———— BPI020b, 1704–1840, LocationLejtjärnsberget, Björbo EarthCoordN 60º 25' 53", E 14º 43' 42" Elev430m StateSweden SpeciesPISY Comment(Del av gammal stubbe. Möjliga brandspår ca 1740 och 1770 ) LocationCharacteristicsbarrskog på nordvästsluttning SoilTypemorän ProjectBPI020 Personal_IDT. Axelson DateOfSampling1 juli 2007 (Del av gammal stubbe. Möjliga brandspår ca 1740 och 1770 ) (Se bild 6.1 MB)
———— BPI020a, 1703–1841, LocationLejtjärnsberget, Björbo EarthCoordN 60º 25' 53", E 14º 43' 42" Elev430m StateSweden SpeciesPISY Comment(Del av gammal stubbe. Möjliga brandspår ca 1740 och 1770 ) LocationCharacteristicsbarrskog på nordvästsluttning SoilTypemorän ProjectBPI020 Personal_IDT. Axelson DateOfSampling1 juli 2007 (Del av gammal stubbe. Möjliga brandspår ca 1740 och 1770 ) (Se bild 6.1 MB)
Varför ett prov kan passa bättre mot "fel" referens. (2007-07-04)
Fick idag en fråga om varför en mätserie från en (tall)stock i Djura (ca 2,5 mil nordost om Björbo), daterad till 1839, ger bättre korrelationsvärden mot Solør-kronologin och mot SE007 än mot den mer lokala ITRDB:swed305. Detta är en lätt bearbetning av svaret jag gav:
Det handlar nog inte i första hand om brist i CDendro - man kan justera mekanismen, men skillnaderna brukar bara bli högst marginella. Observera dock att om man använder originalversionen av swed305 ska "sum by stem" inte vara förbockad, eftersom identiteterna är olyckligt utformade. Orsaken är säkert om att swed305 inte var optimal för just denna stock - Swed305 är smal (allt eller nästan allt i den är ju från Björboskogen).
Det finns inget absolut samband mellan närhet och höga korrelationsvärden, utan man hittar inte alltför sällan stockar som passar bättre mot något mer avlägset, än mot de lokala referenserna. Detta hör bl. a samman med att det är en balans mellan nederbörd och temperatur, som avgör tillväxten. I Sverige kan man grovt säga att ju längre åt nordväst man kommer ju mer temperaturbegränsade är kurvorna (positiv temperaturkorrelation), och ju mer åt sydost ju mer nederbördsbegränsade (dessutom finns på barrträden här och söderut ganska stark negativ korrelation mot förra årets sensommartemperatur - på gran är denna effekt mycket stark). Höjden över havet är också viktig. Men det betyder att vi kan hitta träd som vuxit på torra platser som kan vara mer nederbördskänsliga än förväntat, och passar då bättre mot sydligare kurvor, och vi kan hitta sådana som av lokala omständigheter är starkare temperaturbegränsade, och därmed passar lite bättre mot nordligare. (vi hittar också tallar där avsnitt på 10-25 år av patologiska skäl tillsynes ligger ett år fel - ett sjukt träd kan korrelera negativt på temperatur, vilket ger en korrelation mot de friska trädens normalt negativa respons på fjolårstemperaturen)
Eftersom vi i Dalarna har ett ganska labilt läge mellan nederbörd och temperatur, så tycks det behövas ganska lite för att det ska passa dåligt. Slår man ihop ett större material så får man bort mer av de lokala egenheter, och man kan få en kurva som ger pålitliga resultat oftare - de mest labila perioderna blir utslätade. Den mycket lokala kurvan, som swed305, ger ibland dock betydligt bättre värden på lokalt material - men det är lite lotteri i det enskilda fallet. Regeln är alltså att man, om man har flera kurvor tillgängliga, har större chans att hitta rätt passning.
I CDendro kan man effektivt hitta bra passningar mot många referenser, genom att man skapar en kollektion där man lägger medelkurvor av alla sina referensserier (sparade som .wid eller .d12). Sedan väljer man provet som referens! och testar kollektionen med referenser mot detta!
Det är också bra att tänka på att korrelationsvärden inte är linjära, utan att de egentligen ska kvadreras för att bli jämförbara. 0.71 är alltså dubbelt så bra som 0.50. TTest-värdena är ett bra hjälpmedel, eftersom de tar hänsyn både till detta och till längden på överlappningen. TTest bör ligga på omkring 6 eller bättre för att vara rimligt säkert.
Drivit uppströms?! - riskabel proviniensbestämning (2007-07-05)
Vid en kvällspromenad en vårkväll utmed Kvarnsjön nordväst om Björbo, hittade en avhuggen stockända som låg i vattnetbrynet och skvalpade. Den var ca 50 cm lång och drygt 20 cm i diameter och v-formad i ena änden, antagligen därför att trädet fällts med yxa. Andra änden var tvärt avhuggen. Den såg ut att ha legat länge i vattnet. Kanske hade den legat längre ut, men lossnat från botten och drivit in. Jag borrade i den, för att datera och det visade sig att den tillät en något svajig datering till 1868 (PISY), men (över!)tolkar man träffbilden för proviniens så kunde man tro att den hade drivit uppströms mycket långt - särskilt om inte SE007 (dalarnakronologin från Lunds univ) varit tillgänglig. De bästa träffarna pekar nämligen snarast mot mälardalsområdet(!), medan de lokala kurvorna kommer långt ner på listan. I detta fall "räddas" vi dock från att dra sådana förhastade slutsatser av se007 och Solør-kronologierna. Men ofta har man ju inte en sådan mängd kronologier att jämföra med, som vi hade i detta fall. Exemplet kan därför tjäna som en påminnelse om att man inte kan dra proviniensslutsatser om man inte har väldigt mycket bättre korrelations och TTest värden än jag hade denna gång.
2007-06-26 19:43:34 Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between BjKvs01a _BLOCKOF.pos dated to 1868 and 19 references
T- Over
Corr Test lap
all... 0,58 5,7 66
BratPISY 0,54 5,2 66 Mälardalen*
se007 0,50 4,6 66 Dalarna from Lund univ. (Extraterastrial)
ESVEALAN 0,46 4,2 66 Southeast Sweden (mainland)**
sotab2 0,46 4,1 66 Solør
Sdrmanla 0,45 4,1 66
Estonia 0,45 4,1 66
Savolinn 0,43 3,9 66 Savonlinna, South-east Finland
kaptensu 0,42 3,7 66 A house in Stockholm archipelago
Prostpar 0,42 3,7 66 Svärdsjö
swed016 0,42 3,7 66 Värmland
Sissh041 0,37 3,2 66 Sisshammar, Stockholm
Petmyra 0,37 3,2 66 Peat bog in Björbo
swed308S 0,37 3,0 60 Saltsjöbaden, Sthlm
swed302 0,36 3,1 66 Nämdö, Stockholm Archipelago
Grangard 0,36 3,0 66 Grangärde, Dalarna
FlodaSn0 0,38 3,3 66
BjörboGr 0,35 3,0 66
SödraDal 0,35 3,0 66
fletab2 0,35 3,0 66
*A "washed" version of The PISY Chronology published by Bråthen in "Dated wood from Gotland and diocese of Skara"
**Conglomerate of chronologies from Närke, Stockholm, Södermanland, eastern Småland
———— BjKvs01a, 1801–1868, Locationlösfynd i Kvarnsjön, Björbo Elev230-340m StateSweden SpeciesPISY Interpretationca 1870 CommentNära marken. Extremsmala ringar nära märg borttagna. Personal_IDT. Axelson DateOfSampling5 maj 2007 Nära marken. Extremsmala ringar nära märg borttagna. (Se bild 0.5 MB)
Temperature vs Precipitation as limiting factor (2007-07-07)
There are two most important impacts on tree ring growth in Sweden (as anywhere): Temperature and precipitation. The annual growth, measurable in the tree rings, is the result of the complex relation between temperature and moisture of the growth season, but to complicate the pattern, often also a negative correlation to the temperature of the preceding summer. In cold and/or wet areas temperature will be the major limitation while in dry and warm areas the moisture will be. In the southern half of Sweden the south east coast area will be the most dry and the mountain area in the northwest the coldest.
There are good PISY chronologies available from the Island of Gotland in the Baltic sea (ITRDB:swed022w and an even stronger one: "Project Extraterastrial" from Lunds university:SE005 (available in a excel-document on there site). This collection is to some extent based on the same samples as swed022w, but with a lot of other recent tree samples included. From the northwest area we have ITRDB:swed023w and ITRDB:swed008 from the county of Jämtland. Those could be joint together with my collection from Idre (very northern Dalarna), to a regional collection of the North west. Those two chronologies could be expected being as much precipitation and temperature sensitive as we can get in this area. My question which I would like to figure out, is how far it may be possibly to use the temperature signal from the NW-chronology in the baltic coast area and the precipitation signal in the opposite direction. Fortunately there are monthly mean temperature data and monthly precipitation data available for Sveg in northwest and for Visby on the island of Gotland, at the "Nordklim" database. Let us have a look on them:
Correlations Sveg to Visby 1890-2001 (using a d13/-1 normalization*)
May June July August Sept. May-July
Precipitation: 0,40 0,35 0,42 0,15 0,39 0,40
Temperature: 0,80 0,77 0,82 0,81 0,80
Temperature: May June July August Sept.
Sveg mean 7,5 12,4 14,8 12,6 8,1
Stdv 1,6 1,7 1,5 1,4 1,3
Sveg mean+1 stdv 9,1 14,1 16,3 14,0 9,4
Visby mean-1 stdv 8,8 12,5 15,2 14,8 11,0
Visby mean 9,3 13,8 16,6 16,1 12,2
Stdv 1,5 1,3 1,4 1,3 1,2
Precipitation:
Sveg mean 47 66 86 78 58
Stdv 24 32 40 37 33
Sveg mean-1 stdv 23 34 46 41
Visby mean+1 stdv 48 52 85 89
Visby mean 29 33 50 57 51
Stdv 19 19 35 32 27
*i.e current year value divided with the sum of previous, current and preceding years values.
According to this table we can say that temperature correlation between the two areas are very high, while precipitation correlation rate is much lower. The temperature on Gotland is higher than in Sveg during the whole period May-September, but in the early summer the differences are less than one standarddeviation: I.e not so few of the coldest early summers on Gotland will be colder than the warmest summers in Sveg. During the late summer period the difference is bigger and the temperature ranges are clearly separated.
So from a tree ring perspective we can expect that the temperature during the period the trees producing earlywood the temperature range of the two areas are often overlapping although they during the late-wood period rarely overlaps.
The Precipitation differs in the opposite way. During the whole period there are more rain in Sveg than in Visby, in june twice as much, in september almost the same, but still they are separated less than one standard deviation so a wet Gotland summer month may be more wet than the same month a dry summer in Sveg another year.
But not temperature alone nor precipitation alone gives the growth rate for a singel summer or part of a summer, but the relation between them. Unfortunately monthly mean values only, are available, and they are not fully sufficient - especially not according to precipitation (there may have been 29 days of drought in the beginning of the month but a thunderstorm the last day, filling up the mean rate in a few hours - but for the trees it was still a very dry month...)
Next step is trying to find a formula combining the precipitation and the temperature data in a way as close to the tree growth as possible.
To compare the meteorological data and the tree rings in the best way we would have use for separated early wood and late wood measurements. Unfortunately there is a lack of such data, and it is a rather time wasting thing to do that measuring job, even if mechanisms for it is present in the CooRecoorder. But maybe I have to do it on my Idre material and probably alson on my Öland collection (ITRDB:swed313) -or I may use the Saltsjöbaden (swed308) chronology, there early and late wood measurements are available. Swed308 (Saltsjöbaden, Stockholm) and swed313 (Rälla, Öland) are correlating very well indeed.
To predict the growth rate it is necessary to find which one of temperature (T) or precipitation (P) is the limiting one. This "limitation border", or the line along which the two factors are balancing each other could be described as a graph, there P is a function of T. Above the border represented of the graph T is limiting (and value of P is irrelevant), below P is limiting and T value irrelevant.
What could we expect such a graph looks like?
1. The temerature of "no growth" is higer than 0°C so we need to subtract the T values with a constant (t0).
2. We need a constant for the corespondence between "°C" and "mm" (k).
3. The graph is surely not linear. When T increases P have to increase even more to compensate for the increasing evaporation. So we have to power T to x.
The function describing the optimal T/P rate would then be:
P=k*(T-t0)^x or T=t0+(P/k)^(1/x)
I am sure the value of t0 could be find some were (even if it has to be modified because it is monthly mean temp values and not the temperatures experienced by the tree - and the standard deviations are unknown...). Finding out a reasonably value for k and x will be really tricky indeed - but while values of Visby normally seems giving P- sensitivity and Sveg almost always seems to give T-sensitivity in the tree ring pattern, there may at least be possible to make some not totally lost approximation for k and x I hope!
...but that is a project for another day.... Alf Bråthen's Pine Chronology for Mälardalen (2007-07-23)
In his book "Dated wood from Gotland and diocese of Skara" (1995, ISBN 87-87270-75-7), Alf Bråthen published an originally Russian reference chronology of pine from Mälardalen 1083-1992. Unfortunately it contains errors. The oldest part is erroneously dated 9 years too early, but there seems to also be some other unreliable parts. By comparing the chronology towards a mean of all available relevant (good) PISY chronologies, we can identify problematic parts of this chronology, and make up a "washed" version. (See block-analysis result below). Guided by this analyze I have identified four bad blocks to be removed (and one to be redated). The bad blocks are:
Removing those blocks and keeping the rest - the oldest redated - gives corr=0.63.
There may still perhaps be problematic or even erroneous dated samples hide in the mean, but there are also correct samples enough making this washed version useful as a reference for the area. Here it is: BratPISY-rev.rwl
BratP 1 Mälardalen area PISY
BratP 2 Sweden Scotch Pine 30m 5930N1730E 1083 1992
BratP 3 Alf Bråthen
BratP #### Alf Bråthen: "Reference chronology of pine from Mälardalen" in: Dated Wood from Gotland and the diocese of Skara, 1995 ISBN87-87270-75-7
———— BratPISY, 1083–1992,
En gammal torrtall ("skorsten") vid Bumyran, Björbo (2007-08-27, uppdat 2 sept)
En gammal "skorsten" (ihålig högstubbe)står i myrkanten nära vägen vid Bumyran söder om Björbo (). I augusti 2007 tog jag två borrprover med tillväxtborr 11 cm respektive 6 cm långa. De innehåller 175 ringar (1472-1648) respektive 146 ringar (1512-1658), tillsammans alltså 185 ringar. Stubben mäter dock 180 cm i omkrets strax ovan brösthöjd, vilket ger en diameter på ca 60 cm, men är alltså ihålig. Korrelationen mot referenserna var som väntat ganska dålig eftersom det är fråga om en tall som vuxit på myrmark, och någon myrtallreferens med täckning för denna period finns inte. Yttersta ring dateras dock övertygande till 1658 genom att detta årtal kommer upp som bästa kandidat mot nästan alla av regionens tallreferenser. Se tabell nedan. Avsnittet 1478-1636 passar dock bättre och ger ett TTest=6,17 och corr=0,44 mot medel av de två lokala referenserna swed305 och FlodaSn. I provet med den yngsta veden syns ytterligare minst 12 ringar. Trädet dog därför tidigast på 1670-talet, men då ytan verkar kraftigt vittrad kan det även ha skett några decennier senare, dock knappast så mycket som 100 år utan snarare mindre än 50 år. Trädet dog således åtminstone före 1770-talet, men antagligen snarare under tidigt 1700-tal. Den yta som nu syns och som alltså bildades under 1600-talets andra hälft, visar på ett redan då mycket gammalt träd - uppskattnigsvis 300-500 år, vilket innebär att det säkert stått där åtminstone sedan digerdödens dagar - kanske redan på 1100-talet, även om det kanske är mindre troligt. I minst 650 år har det i alla fall stått där. Den sotiga ytan visar att minst en brand gått över området under de kanske 300 år som trädet varit en torrtall. Vid något tillfälle har man av något skäl huggit och sågat i det.
På samma myr fast längre åt väster finns ett skogbevuxet myrområde, med många gamla stubbrester. Om de nutida tallarna på platsen passar rimligt mot Petmyra, så borde prover i de gamla stubbarna samlas in för att ge en längre myrtallkronologi (tillsammans med BPI21). Några av de växande tallarna och några stubbar bör därför i en första omgång undersökas. Få se när tiden medger...
2007-08-26 21:41:49 Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between available references and BPI21m.d12 (mean of two samples)
dated to 1658 with corr >= 0,24 and with overlap >= 186
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
T- Over
Corr Test lap
all... 0,37 5,42 186 based on 8 members
SödraDal 0,36 5,19 186 SDalar 1 Södra Dalarna (conglomerat) PISY
swed305 0,34 4,98 186 0000 1 Bjorbo, Dalarna PISY
FlodaSn0 0,34 4,92 186 FlodaS 1 Floda sn, Dalarna (mainly Björbo) PISY
GagnefSo 0,31 4,35 186 Gms000 1 Gagnef-Djura PISY
Grangard 0,30 4,28 186 0000 1 Grangärde, Dalarna PISY
se007 0,28 3,91 186 Dalarna Region (Lund univ) PISY
Bingsjo_ 0,26 3,72 186 BingKg 1 Bingsjö Dalarna, Klockargårdens storstuga PISY
BratPISY 0,24 3,28 186 BratP 1 Mälardalen area PISY
BPI21 1 "Skorsten" i myrkant, Bumyran, Björbo PISY
BPI21 2 Sweden Scotch pine 325m 6025N1445E 1472 1658
BPI21 3 T Axelson
BPI21 #### Lat: N 60º 24' 55.26" Long: E 14º 45' 4.48"
———— BPI21b, 1472–1648,
———— BPI21a, 1512–1658,
Lejtjärnsbergets tallar - klart åtskiljbara korrelationsmönster mellan sluttning och topp (2007-09-03) (forts. av På Björbos högsta topp...)
Beträffande Lejtjärnsbergets ( i Björbo) levande tallar ser man relativt tydlig skillnad mellan dem som växer på sluttningen över 400 m (BPI001-007.rwl) och dem som växer på toppen (BPI008-013.rwl). Toppen utgörs av ett ca 200 m gånger 500 m stort område, med relativt jämn mark. Tallarna från toppen (omkring Kaplakojan) visar sig passa bäst mot tallar i Säfsnäs, ett område som i sin helhet är beläget på ca 300 m och högre. Korrelationen mot sjö- och myrpåverkade tallarna på 200 m nivån i närområdet, sjunker kraftigt när man kommer upp på toppen jämfört med sluttningen. Korrelationen med Idre är obetydligt högre för toppbeståndet än för sluttningsbestånden och låglandet nedanför, medan korrelationen mellan grangärdekronologierna och toppbeståndet är påtagligt lågt. Kan också noteras att toppbeståndet generellt ger lägre korrelationer än sluttningen mot flertalet kronologier. Korrelationen mellan de båda grupperna är 0,73 och TTest=13,3. Vilket innebär att för toppbeståndet är detta den högsta korrelationen av alla, medan sluttningsbeståndet passar något bättre mot det nedanför liggande låglandet än mot toppen trots den till synes obetydliga höjdskillnaden av mindre än 50 meter. En möjlig tolkning är att högplatån klimatmässigt blir isolerad från den omkringliggande terrängen medan bergssluttningarnas klimat i stor utsträckning påverkas av klimatet nedanför. Bilden från det tidigare studerade stubbprovet, som hittades i sluttningsområdet, överensstämmer väl med bilden av de växande tallarna i sluttningsområdet, som har god passning mot närområdets normala tallreferenser
Om man jämför toppkollektionens träd var för sig, mot nutida PISY-kurvor med TTest>5 (se tabell D nedan) framgår att de flesta träd på toppen av Lejtjärnsberget nätt och jämt skulle låta sig säkert dateras med TTest>6, och nästan genomgående då endast mot Säfsnäsmaterial, medan det lokala materialet från "normal" höjd (200-300m) i allmänhet ger TTestvärden under 6. Detta torde innebära att träd vuxna exempelvis på toppen av Lejtjärnsberget, om det vore odaterat och från en tidsperiod utan denna mängd referenskurvor, troligen inte skulle kunna dateras säkert eller att en felaktig proviniens skulle förmodas. Serier från ett område som detta som är betydligt kortare än de i detta fall ca 150 år - säg bara 100 år eller mindre - torde blott sällan alls låta sig dateras.
Jämförelsen med klimatdata återstår att göra...
TABELL A
2007-09-01 19:17:45 Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between available references in PISYrec.fil and
BPI0.d12 (BPI001-007) Northwest sloup of Leitjärnsberget. elev=around 425m
dated to 2006 with corr >= 0,44 and with overlap >= 150
Results sorted according do decreasing correlation coefficient values.
T- Over
Corr Test lap
all... 0,78 16,49 177 based on 13 members
LaglandV 0,75 14,55 170 Lågland väster om Mejdåsen. 220-240 m PISY
sfsnPISY 0,70 12,31 156 SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg) PISY
Grang-hö 0,67 11,97 176 0000 1 Grangärde, Dalarna PISY
THTJ 0,67 11,87 174 Hartjärnsreservatet (from swed305) PISY
FrbergPI 0,65 10,65 154 Fredriksberg.
swed016 0,65 10,45 150
Petmyra 0,60 9,96 174 PM 1 Petmyra (bogg), Björbo, Dalarna PISY
Frosaras 0,53 7,67 156 Frösaråsen (bogg)
Mal-kors 0,49 7,32 176 Strandtallar med rötter som har kontakt med sjöarna Malingarna (Mal) respektive Björken (korss) i Gra
Swed307A 0,48 7,22 176 Askersund
Prostpar 0,48 7,19 177 PRP 1 Prostparken in Svärdsjö, Dalarna PISY
swed309- 0,45 6,57 175 Aneby, Småland (Bredesta/Lysing) PISY
idre 0,44 6,54 176 Around Idre, Dalarna PISY
TABELL B
2007-09-01 19:25:38 Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between available references in PISYrec.fil and
BPI0.d12 (BPI008-013) On the top of Leitjärnsberget, around Kapplakojan. Plain ground 455 m a.s.l.
dated to 2006 with corr >= 0,42 and with overlap >= 133
Results sorted according do decreasing correlation coefficient values.
T- Over
Corr Test lap
all... 0,67 11,27 160 based on 9 members
sfsnPISY 0,65 10,75 156 SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
FrbergPI 0,61 9,44 154 Fredriksberg.
THTJ 0,55 8,15 157 Hartjärnsreservatet (d.v.s sydsidan av Lejtjärnsberget)
LaglandV 0,54 8,02 160 Lågland väster om Mejdåsen. 220-240 m
Frosaras 0,47 6,61 156 Frösaråsen (bogg)
idre 0,46 6,58 159 Around Idre, Dalarna
swed016 0,45 5,78 133
Grang-hö 0,43 5,90 159 0000 1 Grangärde, Dalarna PISY
Petmyra 0,42 5,84 157 PM 1 Petmyra (bogg), Björbo, Dalarna PISY
TABELL C
2007-09-01 19:34:42 Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between available references and LaglandVastMejdås.wid
dated to 2005 with corr >= 0,41 and with overlap >= 143
Results sorted according do decreasing correlation coefficient values.
T- Over
Corr Test lap
all... 0,80 17,00 170 based on 13 members
Grang-hö 0,75 14,75 169 Grangärde, Dalarna (höjder) PISY
Mal-kors 0,69 12,20 169 Strandtallar med rötter som har kontakt med sjöarna Malingarna resp Björken i Grangärde
Petmyra 0,66 11,23 167 Petmyra (bogg), Björbo, Dalarna PISY
sfsnPISY 0,65 10,74 156 SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
swed016 0,64 9,77 143
FrbergPI 0,61 9,39 154 Fredriksberg.
THTJ 0,57 8,85 167 Hartjärnsreservatet
Swed307A 0,52 7,79 169 Askersund
swed309- 0,51 7,62 168 Aneby, Småland (Bredesta/Lysing)
Frosaras 0,51 7,28 156 Frösaråsen (bogg)
Prostpar 0,47 6,98 170 Prostparken in Svärdsjö, Dalarna PISY
idre 0,45 6,59 169 Around Idre, Dalarna
swed308- 0,41 5,84 168 Saltsjobaden PISY
TABELL D
T- Over
Corr Test lap
BPI013ab:
sfsnPISY 0,49 6,21 127 SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
FrbergPI 0,46 5,74 127 Fredriksberg.
THTJ 0,44 5,45 125 Hartjärnsreservatet
BPI012ab:
swed016 0,45 5,55 124 Glaskogen, Värmland
LaglandV 0,44 5,87 147 Lågland väster om Mejdåsen. 220-240 m
sfsnPISY 0,43 5,79 147 SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
FrbergPI 0,41 5,44 147 Fredriksberg.
BPI011b:
sfsnPISY 0,45 6,25 154 SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
THTJ 0,41 5,55 152 Hartjärnsreservatet
FrbergPI 0,41 5,54 154 Fredriksberg.
BPI010ab:
sfsnPISY 0,55 8,26 156 SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
FrbergPI 0,50 7,14 154 Fredriksberg.
THTJ 0,47 6,66 157 Hartjärnsreservatet
LaglandV 0,47 6,67 160 Lågland väster om Mejdåsen. 220-240 m
Frosaras 0,40 5,42 156 Frösaråsen (bogg)
BPI009ab:
sfsnPISY 0,51 7,01 145 SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
FrbergPI 0,50 6,84 145 Fredriksberg.
BPI008ab:
sfsnPISY 0,47 6,50 154 SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
THTJ 0,42 5,65 152 Hartjärnsreservatet
LaglandV 0,41 5,64 155 Lågland väster om Mejdåsen. 220-240 m
FrbergPI 0,40 5,44 154 Fredriksberg.
idre 0,38 5,08 154 Around Idre, Dalarna
BPI020 1 Lejtjärnsberget, Björbo (NordVästsluttning) PISY
BPI020 2 Sweden Scotch Pine 430m 6026N1444E 1828 2006
BPI020 3 T. Axelson
BPI020 #### provdatum=1 juli 2007; Jordtyp=morän;
Gubh02. Veden bildad utanför brandljud som uppkom ca 1621 (nedre kanten)
På södra delen av Gubbholmen, d.v.s området mellan Petmyran och Igeltjärnsmyran söder om Handbacken i Björbo, finns ganska många till synes mycket gamla stubbar, av vilka endast återstår en krans av kådrik ved. Dessa finns bl.a på de två låga backar med äldre, relativt glesa tallbestånd, som ligger omedelbart söder om Käringsjövägen. (Ungefärligen ) Jag sågade skivor ur ett par av dessa stubbar samt ur stubbdelar, som brutits sönder och lagts upp som vedföråd vid ett älgpass. I tre av dessa fragment kunde mätbara årsringar dateras till 1663-1752 (Gubh01), 1625-1736 (Gubh03), 1680-1762 (Gubh04). Det är endast den kådfyllda splintveden som har kunnat bevaras, och någon säkerhet angående hur mycket ytved, som kan ha vittrat bort, är svårt att säkert veta.
Gubh03 består av den ved som bildats omedelbart utanför ett brandljud. Ringar för 1624 och 1623 syns, men det kan finnas ytterligare ringar här. Branden kan därför ha inträffat 1622 eller ett fåtal år dessförinnan. Om det också brunnit senare kan inte konstateras utifrån de fåtal prov som samlats in och analyserats.
Prov togs också ur ett antal levande tallar på samma plats. Ringar finns i flera av dessa träd tillbaka till omkring 1830 (i brösthöjd). De kan därför antas ha grott runt 1820. De gamla träden kan vid den tiden antas vara borta, och har därför troligen fällts främst under perioden 1770-1820. Det som inte går att avgöra är under hur lång tidsperiod man plockat träd ur detta bestånd. Man kan ju ha fällt en del av träden före 1762, om än inte just Gubh04. Det är också fullt möjligt att man huggit dem som torrtallar för att exempelvis flotta dem till Falu gruva.
Ytterligare prov ur stubbar bör sökas. Främst då sådana som kan ge mer kunskap om platsens brandhistorik.
Gubh 1 Gubbholmen, Käringsjöv. öst Igeltjärnarna, Björbo PISY
Gubh 2 Sweden Scotch Pine 230M 6026N1460E 1625 2005
Gubh 3 Torbjörn Axelson
Gubh #### Gubh01-04: Kådrika stubbar på torr mark. Insamling i september 2005
Gubh #### Gubh11-15: Levande träd. Borrprover insamlade sept 2005
Gubh #### Gubh16: Borrprov ur torrtall
En gammal torrtall ("skorsten") vid Bumyran, Björbo (2007-08-27, uppdat 2 sept)