Torrtallarna vid sjön Tyrens norra ände, Floda sn

Dendrokronologisk undersökning
av Torbjörn Axelson, juli 2011

I området runt Häggbäckens utflöde i Tyren och stigen mot Lövberget finns flera stora torrtallar. Särskilt en är mycket imponerande. Flera av dessa har tydliga brandljud, och några är sotiga. Ur dendrokronologisk synvinkel kan dessa vara intressanta eftersom det visar sig att de i flera fall är näst intill massiva. Tre frågor har jag velat ha svar på:

När växte de?
När/hur ofta brann det i detta område, som ligger på stigen mellan två närbelägna fäbodar (Tyrsberget och Lövberget)
Vilka kritiska år, med extremsmala ringar, eller kollapsad tillväxt förekommer.

Åldern på torrtallar är inte okomplicerad, eftersom den splintved, som fanns då trädet dog ofta kan vara bortvittrad. Om de tynat bort, kan splintveden ha omfattat allt ifrån fyrtio till upp emot eller till och med över hundra smala årsringar. Om man kan säkert avgöra när de började växa beror på om märgen och de innersta ringarna är bevarade, vilket är ovanligt i torrtallar generellt. I de nu undersökta träden finns i några fall dock hela veden kvar.

Ett magnifikt trippelljud högt upp i TyrTR0.
(Klicka på bilden!)

TyrTR0 är magnifik! Tallen levde i 400 år
och har stått död i snart 300!

Dubbelljudet i TyrTR1 daterat till
våren 1703 och sensommaren 1729.

Beskrivning av de enskilda träden

Positionerna för de åtta undersökta träden runt Häggbäckens utflöde i Tyren

TyrTR0 - giganten 60.38847, 14.72403
Omkretsen mäter 1.97 m. Sammanlagt 5 prov är tagna. Innersta mätta ring i prov a taget 80 cm över markytan är från 1336, med 5-10 missade ringar in till märgen (ca 15 mm ifrån märgträff). Trädet bör därför ha börjat växa omkring 1320. Yngsta konstaterade ring har återfunnits i vallningsveden utanför ett brandljud (prov e2) och är från 1709 (möjligen ofullständig). Den vackra ytan som syns på större delen av torrtallen, liksom de grundaste ljuden, utgörs av ringarna från 1703 och åren däromkring, beroende på hur mycket som vittrat på olika ställen.

Bränder: (1356?), 1538?, (1611?) 1637, ca 1703
Tillväxtkollaps: 1614

TyrTR1 60.38889, 14.72522
Torrtallen som har omkrets i brösthöjd på 147 cm är ihålig, med omkring 10 cm bevarad ved (full radie är omkring 23 cm). Det finns ett tydligt (dubbelt ljud) ungefär i brösthöjd på ena sidan. Full splintved är bevarad. Tre prov togs och ringar har mätts för åren 1563-1771, men många, minst 64, extremt tätvuxna ringar finns utanför, varför det kan beräknas att trädet tidigast dog 1835. Den ena branden i dubbelljudet härrör från en brand 1702/03 den andra sensommaren 1729.

Bränder: 1702/03 (troligen försommar 1703), 1729 (sensommar)
Tillväxtkollaps: efter 1686
Absenta eller mikroringar: 1682, 1687, 1709
Mycket tunn höstved: 1614

TyrTR3 60.38928, 14.72539
Torrtall med omkrets i brösthöjd 137 cm. Ihålig. Splintved kvar. Ringar uppmätta 1650-1801 (före ca 1685 möjligen fel). Splintved bevarad, men mycket skör, och därför svårmätt. Trädet dött omkring 1850. Inga absenta ringar eller andra påtagliga avvikelser kan konstateras i de delvis fragmenterade borrproven. 1709 tunnare, men inte uppseendeväckande. Detta träd står högre än de övriga.

TyrTR4 60.38861, 14.72378
Låga. Ihålig. Splintved saknas. Ringar mätta för 1677-1745 i ett endast 43 mm långt prov. Det är tänkbart att den kådrika veden är en respons på branden 1729, men årtalet kan inte säkerställas utifrån provet. Tunna ringar 1708 och 1709 och kraftig och något oregelbunden ring 1710.

TyrTR5 60.38858, 14.72381
Mindre torrtall än de andra. Diameter ca 36 cm. I stort sett massiv, men borrproven blir mycket sköra. Ringar mätta för 1681-1866. Ett tydligt och djupt brandljud finns från 1781 (högsommar) och ett grunt (som "bättrats på" med yxa). Provet i överkanten av detta ljud misslyckades, varför ett prov togs i kanten. Detta prov är dock svårtolkat, men brandljudet är troligast från våren 1816. Yxhugget i det uppfattar jag vara gjort långt i efterhand, och alltså inte orsaken till ljudet.

TyrTR6 60.38889, 14.72344
Kraftig massiv torrtall. Delvis förkolnad, men saknar synliga brandljud. Ett borrprov togs, som visade sig gå igenom ett djupt liggande ljud, som kan dateras till juni 1538.¹ Ringar mättes 1518-37, 1542-1727. Splintveden är delvis bortvittrad.Ringen för 1708 är extremt tunn och för 1709 saknas helt. 1687 är mycket tunn med delvis absent ring för 1688. En minskad tillväxt kan iakttas från 1614.

TyrTR7 60.38828, 14.72336
Stubben efter en mindre, nu fallen torrtall i rismyrområdet väster om de övriga. Ringar mättes för 1809-1884. Trädet bör ha dött omkring 1900, och eftersom det finns ett tydligt sotlager på stubben bör det alltså ha förekommit en brand med okänd utsträckning i området under 1900-talet.

TyrTR9 60.38828, 14.72303
Torrtall i rismyren norr om föregående. Proven är tagna genom grunda brandljud. Ett något djupare finns också, men har tyvärr inte kunnat dateras. Ringar mättes för 1667-1822, men ytterligare omkring 30 söndersmulade ringar kan konstateras i ena provet. Det grunda ljudet bör därför vara från omkring 1850. En mycket kraftig tillväxtökning sker efter 1781 med kulmen 1784 (7.5 gånger förväntad tillväxt). Tillväxtökningen kan vara kopplad till den konstaterade branden sommaren 1781 - om det är den branden som orsakat det odaterade ljudet får vara osagt. En annan ganska kraftig tillväxtökning (4.5 gånger), som sker efter 1758 med kulmen 1763 saknar tillsvidare förklaring. Ringen för 1745 saknas. Ringarna för 1709 och 1688 är mycket tunna.

Resultat

Beträffande åldern på torrtallarna tycks de flesta ha dött under mitten av 1800-talet, och alltså stått döda runt 150 år. De två äldsta, TyrTR0 och tyrTR6, som båda är massiva, och endast har en mindre del splintved bevarad, bör ha stått döda sedan förra hälften av, respektive mitten av, 1700-talet, d.v.s 250-300 år. Att ringar finns bevarade så långt tillbaka som till början av 1300-talet är anmärkningsvärt. Området har med täta mellanrum drabbats av bränder, ([1356?], 1538?, [1611?] 1637, 1703, 1729, 1781, 1816, ca 1850, efter ca 1900). I vissa fall tycks de ha inträffat tidigt på våren, innan någon ved hunnit bildas (1703, 1816) och kan då kanske tänkas vara anlagda i avsikt att förbättra skogsbetet. Den höga brandfrekvensen under 1700-talet och början av 1800-talet torde kunna kopplas samman med fäbodbruket.

Från och med åren 1614, 1687 och 1708 ger nästan alla träd som täcker de aktuella tidsperioderna extremsmala ringar (tillväxtkollapser). I fallet 1708-09 sammanfaller det med svår missväxt² och extremt låga vintertemperaturer (vintern då Karl XII armé frös ihjäl i Ukraina). Vintertemperaturerna bör inte ha nämnvärt påverkat tallarna, men kan det ha varit så kraftig sommarfrost, att den skadade t.o.m tallarna? Det bör noteras att TyrTR3, som står högre än de andra har ganska normala ringar för 1708 och 1709. 1687 anges som nödår.³ Beträffande 1614 saknar jag historiska uppgifter. Det tycks alltså finns en tydlig koppling mellan extremt smala årsringar och missväxt, i flertalet av dessa tallar.

Noter

1. Om skadan på det då ganska lilla trädet verkligen orsakades av brand eller om det är fråga av någon annan typ av skada, kan kanske inte säkert avgöras. I TyrTR0 som är det enda trädet här, som givit värden för år 1538, är denna årsring mycket smal, med tunn höstved, och i vissa fall delvis saknad, vilket skulle kunna indikera brand. Ringen är dock generellt tunn i Dalarna, så någon säker tolkning kan nog inte göras.
2. Ekman 1783 anger 1709 men inte 1708 som missväxtår, se Korrelationen mellan skördeutfall 1683-1780 och årsringsdata
3. ibid.

Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell



TyrTR  1 Dry pines at N end of L. Tyren Fl.parish Dalarna    PISY
TyrTR  2 Sweden       Pinus sylvestris   250m  6023N1443E          1336 1884
TyrTR  3 T.Axelson

———— TyrTR0e, 1345–1637, (Se bild 5.4 MB)
———— TyrTR0d, 1374–1657, (Se bild 3 MB)
———— TyrTR0b, 1380–1700, +>0, vittrad (provet taget i vittrad grund ljudyta) +vittrad (Se bild 8.1 MB)
———— TyrTR0a, 1336–1701, +>1 omätt (Se bild 8.1 MB)
———— TyrTR0c1, 1412–1703, (Se bild 3 MB)
———— TyrTR0e2, 1661–1708, (Se bild 5.4 MB)

———— TyrTR1d, 1580–1702, brand (ljudyta) ca maj 1703 (1702 är fullst) (Se bild 5.4 MB)
———— TyrTR1c, 1577–1729, yttersta lw ofulst. brand juli/augusti (Se bild 0.6 MB)
———— TyrTR1a, 1563–1766, +>25 extremtäta (Se bild 8.1 MB)
———— TyrTR1b, 1582–1771, +>64 år (Se bild 8.1 MB)

———— TyrTr6a, 1518–1727, ljud försommar 1538; TyrTR6a1+TyrTR6a2;
———— TyrTR4a, 1677–1745, +ofullst. Kärnved, trol fram till brand 1746. Möjl brand äv. 1708 (Se bild 6.3 MB)
———— TyrTR3b1, 1650–1749, (Se bild 6.3 MB)
———— TyrTR3a1, 1656–1801, +>60 yttersta oräknade. TyrTR3. (Splintved intakt, men delvis murken, och mycket tät. ringar finns till efter 1865.) (Se bild 6.3 MB)
———— TyrTR9b, 1671–1818, +>31 (Se bild 1.2 MB)
———— TyrTR9a, 1667–1822, (Se bild 1.2 MB)
———— TyrTR7a, 1809–1884, (Se bild 5.4 MB)

———— TyrTR5e2, 1681–1721, (Se bild 5.4 MB)
———— TyrTR5e1, 1724–1775, (Se bild 5.4 MB)
———— TyrTR5c, 1692–1780, y-ring=yttersta fullst före brandljud. Borrad överkant ljud. Brand daterad ca midsommar 1781 (Se bild 5.4 MB)
———— TyrTR5f, 1682–1815, i ljud (vid sidan) brand tidigt 1816 eller 1808. (Se bild 5.4 MB)
———— TyrTR5a, 1691–1826, (Se bild 6.3 MB)
———— TyrTR5d, 1682–1866, (Se bild 5.4 MB)