Byggnadsrester vid Lövens myra, Floda

Rester av byggnader vid Rävholn/Lövens myra, Floda sn
Dendrokronologisk undersökning
av Torbjörn Axelson, juli 2011

Resterna av Lövens stuga på Rävholn öster om Fänntjärn (ca 1762). Väggen där dörren har
varit har delvis sågats bort, antagligen för att avlägsna de tuktade stenarna från den öppna spisen.

Den 30 juni 2011 begav jag mig till Lövens myra, där det vid Rävholen ännu finns rester av en stuga och ett par uthus¹. På grund av att vägen blev något längre än beräknat och en individrik insektsfaunas livliga uppvaktning, blev besöket lite kortare och mindre systematiskt än önskvärt. Jag begav mig därför dit igen den 3 juli för kompletterande provtagning och fotografering. Sammanlagt togs med tillväxtborr 16 prov för dendrokronologisk datering i stugan (60.51667, 14.84972) och två prov ur ett uthus, kanske lada, ett stycke öster om stugan, 60.51694, 14.85111.

Proven ur stugan togs i stockarna i gaveln till höger när man gått in i stugan: D3b-D7b (höger om förnstret) och D7a (vänster om fönstret), A3a-A7a, d.v.s i väggen med ingången, i hörnet mot D-gaveln. Prov togs även i väggen till "mjölkkammaren", till höger om dörren (F3b-F5b) och två prov togs ur de plankor om fungerar som knutbrädor på D-stockarnas knutar på C-väggen. Av proven ur A- och D-väggarna kan alla dateras till cirka 1760, med en intressant variation bland de som kan dateras exakt:

D7a ~försommar 1760	D7b ~höst 1761 (möjl vinter 61/62)	A7a ~högsommar 1759
	D6b ca 1760	A6a ~högsommar 1760
	D5b ca 1760	A5a ~högsommar 1759
	D4b ~sensommar 1760	A4a ca 1760
	D3b ~försommar 1760	A3a vinter 1761/62

Det visar sig alltså att man huggit och samlat virke till stugan under två somrar(!) och hösten/vintern det tredje året. Eftersom det inte syns någon blånad i splintveden på någon av dessa stockar, och det inte heller finns något insektsgnag på vankanterna, så måste man ha barkat stockarna i det närmaste omedelbart, och sedan lagrat dem torrt. Eftersom timret inte är ordnat efter ålder, så kan det uteslutas att själva timringen påbörjats innan alla stockarna var fällda. Stugan kan därför inte ha timrats tidigare än hösten 1761, kanske 1762.

"Knutbrädorna" med okänd funktion

De båda knutbrädorna är av samma träd, och fällda under högsommaren, troligen 1760, men dateringen är mycket svag, och en bland flera möjliga, men passar på detta år mot flera av de andra proven från stugan. På vankanten finns spår efter Blåhjon, Callidium violaceum, som endast angriper obarkat torrlagrat barrvirke, och man kan se på gångarna att angreppet skett efter att stocken kluvits, men innan den bilats slät på utsidan (och barkats). Det är osäkert om det finns några kläckhål, men väl puppkammare inne i veden (som genomskurits vid bilningen). Eftersom larvutvecklingen vanligen är tvåårig, och den angriper enbart torrt trä, bör angreppet ha skett tidigast 1761. Då förpuppningen sker i slutat av maj eller början av juni påföljande år, bör plankan således ha bilats färdig tidigast försommaren 1762. Å andra sidan låg dock knappast virket obarkat mer än något enstaka år, eftersom angreppen annars säkert hade varit mer omfattande.² Om dateringen 1760 stämmer bör plankorna ha satts upp tidigast sommaren 1762, och kanske inte senare än 1763 eller -64. Plankorna är fästa med kraftiga, handsmidda spikar, runt vilka finns ganska djupa urtag, troligen tillkomna när spikarna skulle dras ut i samband med nertimring. Om dateringen stämmer, har alltså knutbrädorna satts upp i samband med byggnationen, vilket då tagit minst tre år från att man började fälla och bearbeta de första stockarna sommaren 1759.

Prov togs också i tre stockar i väggen till "mjölkkammaren". De togs i vägg F som utgår från gavel B, till höger om dörren (F3b-F5b). Dessa tre korta stockbitar är från olika träd fällda sommaren 1844. Ändarna på dessa väggar är förankrade i ytterväggarna endast genom rektangulära urtag. Teoretiskt bör de alltså möjligen ha kunnat sättas upp utan att stugan timrats ned, men hur de verkligen gjort kan jag inte avgöra - kanske är det ändå troligare att stugan timrats om 1844? Spisen, som nu är raserad, bör ha satts upp efter att "mjölkkammaren" timrats. Enligt FMIS fanns vid inventering 2004(?) en öppen spis av tuktade stenar.³ (Det är antagligen för att avlägsna dessa som stora delar av vägg A ganska nyligen sågats bort). Kvarlämnat är med kil kluvna stenar av granit. Klining tycks ha använts för att släta ut stockskarvarna, men inte på de bilade ytorna. Små fragment av tidningspapper (med antikva bokstäver, d.v.s sent 1800-tal eller senare) kunde iakttas på något ställe, och torde ha använts som tapet/dragskydd. Knutarna är mycket välgjorda och har sneda hak men rektangulära skallar, och är av en typ som inte ofta ses i Floda socken. De är av dubbelhakstyp utan katt. Stugan lär vara "Lövens gubbes" föräldrahem, flyttad till platsen,⁴ (kanske på 1860-talet - men några dendrokronologiska indicier för en sådan flyttning finns dock ej).

Stugan är 6,0 m (inre mått) och de långa stockarna inklusive knut 60 cm längre, d.v.s 6,6 m. Gavlarna är 4,9 m (inre) och gavelstockarna hela längd således 4,5 meter. Mjölkkammarens längd är halva gavelns, och bredden är 1,8 m (vägg F).

Knutkedjan i hörn A-B avbildad från tre håll.

Återstoden av uthuset från 1867

Prov ur uthuset (lada?), som är beläget kanske 50 meter öster om stugan (och skymt därifrån), är byggt av bilade stockar med ordentliga långdrag, och gåtspåren är av stjärttyp. Knutarna har raka hak och är av den vanliga 1800-talstypen. Byggnaden är alltså välgjord, men nu nästan helt nedruttnad. Två borrprov togs i stockarna A4 (Lvns11) och A5 (Lvns12), den förra av tall, den senare av gran. Granprovet har yttersta ring (troligen fullständig) från 1866 och tallprovet har yttersta ring från sommaren 1867. Byggnaden tycks alltså vara uppförd under 1800-talets värsta nödårsperiod!

I Blåklockan (Floda Hembygdsförenings tidskrift) återfinns följande berättelse om denna plats. Tyvärr vet jag inte vilket nummer eller årgång.

EN SPÖKHISTORIA

"Det var en ljus vårmorgon just i dagbräckningen, då skymningen ännu inte riktigt givit vika. Ett par ungdomar hade begivit sig bort till en avsides liggande myråker. Vid ena sidan av åkern står en gammal stuga och framför denna en ladugård. Strax bakom den syns resterna av en koja, som bebotts av den man, som en gång odlat upp myren, och det var på 1860-talet . Den gamla stugan hade varit odlarens barndomshem. I denna hade de båda sagesmännen nyss kokat sitt kaffe och druckit och gjorde sig färdiga att gå hem. De gick ut, och medan den ene höll på att krångla med låset, vände den andre sig om och tog ett par steg ut på gårdsplanen. I detsamma fick han se en lång gammal man med käpp komma linkande, och gammalmodigt klädd var han. Den andre, som just då var färdig med låset, fick även se honom, och hur han långsamt linkade iväg bakom ladugården.

Avståndet fram till den egendomliga synen var omkring fem meter från den plats iakttagarna stod. Gången var fuIlkomligt ljudlös. Det syntes som om fötterna inte riktigt rörde vid marken. Ansiktsdragen var liksom utsuddade. Däremot syntes en sådan detalj som skjortkragen. Den var dubbelvikt och sammanknäppt som dylika gammalmodiga kragar brukar vara. Likaså syntes jacka och byxor. På huvudet bars en slokhatt.

Båda förstod, att de hade något övernaturligt väsen framför sig och kände sig genomilas av en egendomlig känsla.

Nu är att märka, att de, som såg denna syn, aldrig sett mannen i verkligheten, men deras beskrivning stämmer precis in på den man, som en gång odlat denna myr. Mannen dog 1912. Sista gången han besökte sin kära myr, yttrade han: 'Om ni låter det växa buskar efter dikesrenarna, och inte, bättre sköter om den åker, som jag ägnat hela mitt liv åt, kommer jag tillbaka.' - Gubben kom tillbaka, och det var en tidig vårmorgon år 1941".

Ete.

Genealogisk kontext och tolkning

"Lövens Gubbe" identifieras⁵ som (Bäck) Lars Andersson 1835-1912. Han gifte sig den 15 oktober 1858, 23 år gammal med Britta Ersdotter från Syrholen, som drygt två månader senare födde en dotter, som förmodligen dog späd. De fick tre barn till, 1861, -64 och -67 som alla gifte sig.⁶ Stugan ska ha varit Lars Anderssons barndomshem. Han växte upp som enda barnet med sin mor, Britta Jansdotter (1793-1866) i Bäckbyn, som blev änka när Lars var endast två månader. Själv var hon då 42 och nygift.⁷ De bor kvar i hennes föräldrahem tillsammans med morfar och mormor Jan Andersson (1761-1840) och Brita Larsdotter (1766-1837) så länge de lever. De har sex barn som når vuxen ålder, men Britta är den enda som blir kvar i Bäckbyn.⁸ Vid storskiftet står Jan Andersson för gården Bäckbyn litt. Bb,⁹ 60.50483, 14.83503 (Lissforsvägen 41). Det bör alltså ha varit där som stugan stod och "Lövens gubbe" växte upp - liksom hans mor och morfar gjort.

Vem som byggde stugan och varför stugan byggdes under flera år, 1759-62, är inte uppenbart, men med hjälp av Storskifteskartan och Elfvings släktregister är följande tolkning den jag finner troligast: På Storskifteskartan finns två "sammanflätade" gårdar, litt. B och litt. C. Litt C finns ännu kvar, Lissforsvägen 33, medan B, som låg straxt norr därom 60.50629, 14.83351 - troligen delade de uthus - nu är öde. Denna gårdsbildning kan härledas åtminstone tillbaka till Olov Esbjörnsson (1649), som 1684 gifte sig med Brita Ersdotter (1660-1732). Sönerna, Erik Olsson (1684-1767) och Per Olsson (1689-1768) blir kvar på gården. Eriks sonson¹⁰ Erik Olsson, står vid storskiftet för litt. C och Pers sonson¹¹ (drängen) Erik Olsson (1780-1872) på litt. B. Per Olsson har emellertid också en annan, äldre son, Anders Persson (1723-1784), vars son Jan Andersson (Lövens gubbes farfar) står för litt. Bb vid storskiftet. Tolkningen av "lövens stuga" kan då vara att Anders Persson i samband med att lillebror Olov gifter sig 1758, och får barn året därpå, börjar bygga på en helt ny gård. Själv har de då fyra barn, den äldsta 7 år, i livet. Jan hinner födas 1761 innan den nya stugan är timrad på den nya gårdsplatsen. Efter att de flyttat till den nya platsen får de ytterligare fyra barn, men alla dör - en som fyraåring, de andra späda. Det blir den yngste överlevande, Jan Andersson (1761-1840) som blir kvar på gården. Han får med hustrun Brita Larsdotter (1766-1837) sex barn som når vuxen ålder, men bara Brita 1793-1866 (lövens gubbes mor) blir kvar i Bäckbyn.¹² Vintern efter mor Brita Jansdotters död (hon dör 11 juni 1866, 73 år gammal - Lars är då 31 år och har efter åtta års äktenskap minst två små barn i livet)¹³, huggs timret till det daterade uthuset på Rävholn. När huset från Bäckbyn flyttades är inte säkert. I Släktboken placerar Elfving "Bäck Lars Andersson" ("Lövens gubbe") i Syrholen (E 159) i anslutning till svågern Mases Erik Ersson (deras farfar Erik Ersson 1756-1824¹⁴ står för Storskiftesgård litt. K i Syrholn)¹⁵. Men hur mycket de bodde där och/eller i Bäckbyn kan man nog inte veta utifrån Elfving, men Brita kunde väl knappast sköta gården själv! Det faktum att det är först efter hennes död, som Rävholn/Lövens myra torde ha blivit en någorlunda permanent bosättning, så är det kanske troligt att de fram till dess har stor del i driften av gården i Bäckbyn, vars jord dock förmodligen (sämjo)delats i så många remsor efter storskiftet - den var liten redan då - att den inte längre kunde erbjuda några ljusare framtidsutsikter. Eller hade kanske Brita bott kvar på nåder, och jorden/gården efter hennes död tillföll (något av) hennes syskon(barn)? I vilket fall som helst flyttade Lars med Brita och barnen till Rävholn och tog (så småningom?) med sig stugan.

Noter

Noter

1. Se FMIS Floda 421 (Övrig kulturhistorisk lämning)
2. Bengt Ehnström: Insektsgnag i bark och ved, Artdatabanken SLU 2002, s. 275
3. FMIS Floda 421
4. Enligt mejl från Leif Lundin 2011-03-12
5. Leif Lundin, muntl.
6. Elfving: Floda Sockens Släktbok, Floda hembygdsförening 1966, s. 240, E159
7. Elfving s. 253, F21
8. Elfving s. 253, F16
9. Storskifte 1812, Lantmäterimyndigheternas arkiv, 20-FLO-14:1:1 blad A, beskrivning p.2 (sid 1 och 10 i djvu-filen)
10. Elfving s. 251-53 (Bäckbyn), Erik Olsson, F7 - Olov Ersson (1722) F12 - Erik Olsson (1758-1826) F15
11. Elfving s. 251-53 (Bäckbyn), Per Olsson, F6 - Olov Persson 1733-1785, F11 - Erik Olsson 1780-1872 (gift 1825 och alltså ännu "dräng" vid storskiftet), F19
12. Elfving s. 253, F16
13. Elfving s. 253: F21, s. 240: E159
14. Elfving ss.232-240 Syrholen, posterna E158, E159, E110, E78
15. Storskifte 1812, Lantmäterimyndigheternas arkiv, 20-FLO-17:2 blad B, beskrivning p.2 (sid 2 och 8 i djvu-filen)

Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell



Lvns   1 Lövens myra, Dala-Floda (Cottage)                   PISY
Lvns   2 Sweden       Pinus sylvestris    200  6031N1451E          1443 1844
Lvns   3 T. Axelson
Lvns    #### Remains of cottage, 60º31'0"N, 14º50'59"E (probably not original place)

———— Lvns01a, 1443–1707, D5, +>42 (Se bild 5.1 MB)
———— Lvns03a, 1535–1741, D6, +>10 (Se bild 5.1 MB)
———— Lvns25a, 1676–1756, A4a, ej vk, prov skadat (flera ringar saknas) (Se bild 5.6 MB)
———— Lvns28a, 1653–1758, A7a, +(full)ew (Se bild 4.2 MB)
———— Lvns26a, 1692–1758, A5a, +full ew+påbörjad lw (Se bild 5.6 MB)
———— Lvns22a, 1681–1759, D3b, +lite ew (Se bild 5.6 MB)
———— Lvns21a, 1710–1759, +ew. knutbräda, yttre. (mycket osäker datering) (Se bild 5.6 MB)
———— Lvns20a, 1717–1759, + vårved. Knutbräda D-stockars knutar på C-vägg, inre. (mycket osäker datering) (Se bild 5.6 MB)
———— Lvns23a, 1685–1760, D7a +lite ew (Se bild 5.6 MB)
———— Lvns02a, 1686–1760, D4, högsommarfällt detta år (yttersta mätta ring är ofullständig med endast lite lw) (Se bild 5.1 MB)
———— Lvns27a, 1704–1760, A6a, +ew (Se bild 4.2 MB)
———— Lvns04a, 1674–1761, D7b, yttersta rin möjl ofullst. (omätt del pga röta. tjurved ring 64-71, utifrån räknat. Något osäker dat.) omätt del pga röta. tjurved innerst. något osäker (alt 1759) (Se bild 5.1 MB)
———— Lvns24a, 1680–1761, A3a (vk, fullst) (Se bild 5.6 MB)
———— Lvns30a, 1715–1843, F3b, +trasig ew (Se bild 4.2 MB)
———— Lvns29a, 1730–1843, F4b, +ew (Se bild 4.2 MB)
———— Lvns31a, 1736–1844, F5b, vk (ofullst lw?) (Se bild 4.2 MB)



Lvns   1 Lövens myra, Dala-Floda (barn)                      PISY
Lvns   2 Sweden       Pinus sylvestris    200  6031N1451E          1709 1867
Lvns   3 T. Axelson
Lvns    #### Lvns1...: Remains of barn, 60º31'1"N, 14º51'3"E

———— Lvns11a, 1709–1867, A4a, möjl sommarfällt (1867) (Se bild 5.1 MB)



Lvns   1 Lövens myra, Dala-Floda                             PCAB
Lvns   2 Sweden       Picea abies         200  6031N1451E          1663 1866
Lvns   3 T. Axelson
Lvns    #### Lvns1...: Remains of barn, 60º31'1"N, 14º51'3"E

———— Lvns12a, 1663–1866, PCAB (Se bild 5.1 MB)