Skiva av tall i Ljustorps hembygdsförening, Medelpad

Dendrokronologisk undersökning

av Torbjörn Axelson, dec 2022 och febr 2023

© foto: Gunnar Berglund

Trissan var uppsatt på Ljustorps hembygdsgård 2006-04-29, och där hängde den också i januari 2023.

Återfann en CD-skiva jag fick mig tillsänd av Gunnar Berglund 2008 och som bl.a innehåller bilder av den skiva av en rekordgammal tall som fälldes 1930 och som finns i Ljustorps hembygdsförenings ägo. När det begav sig tror jag inte vi lyckades verifiera mätningarna, men nu kunde jag faktiskt mäta om en stor del av skivans ringar på dessa foton. Kalibreringen av fotona är ganska grov då någon måttstock inte inkluderats på de tre bilderna från vilka årsringarna mätts. Skivans diameter skall emellertid vara knappt en meter i diameter och på en översiktsbild finns ett inplastat blad med information, som jag därför bedömer vara i A4-format. Med detta ark som mått gick det att via ett annat foto i "mellanupplösning" bestämma upplösningen på respektive mätfoto till 586 dpi (yttersta), 608 dpi (mellan) och 624 dpi (innersta). P.g.a måttreferensens osäkerhet och bildernas parallax är dessa värden blott ungefärliga, men ger dels rimligt jämförbara värden från olika sektionerna och dels absoluta värden i åtminstone rätt storleksordning.

Med undantag för ett avsnitt om 29 ringar under 1400-talets förra hälft, kan jag mäta en serie för åren 1374-1834. Mätserien korrelerar i huvudsak väl med flera referensserier jag har tillgång till. Bäst mot en kurva för till stockholmstrakten exporterat norrlandsvirke, men den räcker inte hela vägen,1 vilket däremot Gunnarssons ultralånga jämtlandskurva gör, men med lägre värden.2. Den äldsta delen dateras bättre med hjälp av Schweingrubers Jämtland historisch (PISY only)3 och dalakronologier. De yttersta nästan hundra ringarna är gyttriga och går inte ens att räkna på de tillgängliga bilderna. Under 1400-talets omätta tidsavsnitt har trädet först vuxit tynande (måhända kvävts av förbiväxande granar?) och har sedan sannolikt brunnit, med kraftig urglesning som följd. Tyvärr är ytan vid den förmodade brandskadan otydlig och branden kan inte dateras närmare än till 1430- eller 1440-talen. De omkring tio (9-11) innersta ringarna, som ser ut att härröra från trädets plantstadium visar att skivan är tagen nära marken, men de är oregelbundna och delvis svårtolkade. Utifrån mätningarna kan alltså inte fällningsår fastställas och inte heller kan jag fastställa splintvedsgränsen, men 95 år efter 1834 är fullt rimligt och den historiska uppgiften om 1930 finns väl inga skäl att ifrågasätta? Märgen är bildad 1363-1365, och groddåret ett fåtal år dessförinnan eftersom skivan torde vara från nära marken. Detta resultat är nästan helt i enlighet med det som tidigare undersökningar kommit fram till, och som redovisas på informationstavlan (trädets födelsetid sägs där vara omkring 1365, men jag skulle snarare säga ca 1360).

Kanske det bara är ett sammanträffande att groddåret tidsmässigt ligger just som digerdöden under 1350-talet antagligen också i Ljustorp kraftigt reducerat befolkningen, och ett tidigare nyttjande av skogen kanske upphört eller drastiskt minskat. Branden på 1430- eller -40-talet skulle i så fall mycket väl kunna ha samband med ett återupptaget skogsbetesbruk. Tallen hade då en diameter vid basen på ca nio cm under bark - kanske något liknande i brösthöjd med bark. Det var alltså inget stort träd vid den tiden. Efter branden tycks tallen i alla fall ha levt utan svårare konkurrens åtminstone en bra bit in på 1800-talet. Man kan eventuellt ana åtminstone någon senare brand i form av kådfyllnad och något ojämn tillväxt. I januari 2023 fick jag av Olof Ulander kompletterande bilder av trissan, och jag kan på dessa urskilja två märken på ringarna från omkring 1482 och 1703, som kanske är spår av bränder, men ingendera är så tydlig att andra orsaker kan uteslutas.

Etikett på trissan. De uppgivna 552 årsringarna visar sig vara ca 564 (1929-1365), men alla är inte urskiljbara. Skillnaden illustrerar hur vanskligt det är att med blott räkning av ringarna i ett träd fastställa dess ålder.
Berättelsen om trissan är att trädet fälldes av Bertil Staf i Lövberg 1930 på en plats som kallas Rödjesjöåsen som ska ha varit prästskog. Avverkningen sätts i samband med bygget av den väg som nu utgör kronvägsleden. Genom skogvaktare Viktor Gälldin i Lagfors blev trissan tillvaratagen och skickades till Skogshögskolan för att undersökas. På etiketten står "Skogshögskolans samlingar" och "gåva den 5.7 1933 av Jägmästare H[ubert] Öquist".4 Skivan återfanns av hembygdsföreningens folk långt senare hos Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och kunde återföras till Ljustorp och kan sedan dess beskådas på hembygdsgården.5 Kanhända kom den dit år 2000 då den på hösten det året uppmärksammades i Sundsvalls tidning.6 På skivan finns dateringar angivna 1450, 1500, 1600 och 1700, med trippelstreck, samt streck var 10:de år och dubbelstreck vart 50:de, som jag kunde konstatera vara korrekta, och fick senare veta att dateringen gjorts av Mats Niklasson på SLU, då i Umeå, som kände igen sina märken. Dateringen skedde strax innan skivan återfördes till Ljustorp.

Namnet Rödjesjöåsen saknas tyvärr på Lantmäteriets karta. Det finns dock på ett registerkort hos Ortnamnsregistret som placerar det söder om Röjessjön7 Nordsluttningen av Lidbackberget ner mot sjön kallas också lokalt Röjeåsen,8 vilket torde avse samma plats. Det är därför troligt att växtplatsen kan ha varit inte alltför långt från leden på kanske uppemot 250 m över havet, kanske runt positionen 62.628, 17.228. En höglänt nordsluttning skulle nog passa väl med korrelationsmönstret. Området ligger knappt halvannan kilometer från prästfäboden, men om området på 1400-talet nyttjats därifrån eller från någon annan fäbod eller inte alls är svårare att veta. Att döma av flygfotot verkar en stor del av området vara tämligen magert, vilket gynnar en långsam tillväxt som kan vara länge.

Noter

1. Lars-Åke Larsson: NorrlandTradedPISY
2. Björn E. Gunnarson: Jämtland tree-ring chronology, Sweden, sample depth and RCS index data, Bolin Centre for Climat Research, Stockholm University
3. På http://hermes.wsl.ch/dendro/public/sites/tucson/JAEMTUA_190_PISY_R.tuc fanns tidigare en uppgift om att de 14 proven 940160, 940183 - 940193, 940222, 940824 i ITRDB: swed023w.rwl är gran. Den här använda referensen är därför itrdb-versionen med dessa prov borttagna.
4. Hubert Öquist 1900-1986, var äldste son till konstnäten Simeon Öquist och benämns i dennes memoarer som Jägmästare.
5. Ljustorps Hembygdsförening: Tallskiva
6. Torbjörn Elverheim: Historien speglad i en gammal tall, Sundsvalls tidning 2000-11-11. Artikeln förutsätter att skivan kommit "hem". I artikeln finns en odaterad bild där skivan tillfälligt ligger på ett bord utomhus, som kan antas ha varit relativt nytagen när artikeln publicerades.
7. Rödjesjöåsen, berg, Institutet för språk och folkminnen rörande Ljustorps socken : Medelpads östra domsagas tingslag: Västernorrlands län.
8. Olof Ulander pers. kom.

Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/

Korrelationsvärden

Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between best available references (PISY) and
Lj565m dated to 1834 with corr >= 0,37 and with overlap >= 216 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                    T-  Over  Skel
           Corr   Test   lap  Chi2
all...     0,49  11,50   430    27   based on 8 members
Norrland   0,50   9,74   291    22  Norrland (traded wood, trol Indalsälvens/Ljungans avromr) L-Å Larsson,
Muddus     0,47   9,10   302    14  MUDDAS NATIONAL PARK, HARLAN, JONNSON, swed002+004+006, PISY          
swed326    0,46   7,64   216    21  Jämtland - Central Scandinavian Mountains, 700 m, 63.12,13.33         
norw016    0,43   9,29   383    15  Gutuli, 6200 01211, 800m, Gutiérrez, PISY                             
jamt_gu    0,41   9,22   430    25  Jämtland, B Gunnarsson, PISY                                         .
norw018    0,40   7,71   309    16  Southern Trysil, 500m PISY
idre       0,37   5,94   221    13  Idre, Dalarna, (T. Axelson 2005), PISY/Idr    2 Sweden       Scotch Pi
JAEMTUA_   0,37   8,15   423    19  JAEMTUA1 Jämtland, historisch (Schweingruber) PISY only/PISY/JAEMTUA2 


Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between best available references (PISY) and
Lj565cd_C (innermost part) dated to 1421 with corr >= 0,47 and with overlap >= 47 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                    T-  Over  Skel
           Corr   Test   lap  Chi2
all...     0,65   5,74    47     8   based on 6 members
JAEMTUA_   0,56   4,55    47     3  JAEMTUA1 Jämtland, historisch (Schweingruber) PISY only/PISY/JAEMTUA2 
Älvdalen   0,56   4,54    47     8  Älvdalen, Dalarna, PISY (B. Israels, T. Axelson), 400 m, PISY         
se007      0,53   4,22    47     7  Dalarna region (Bartholin, proj extraterastrial)   PISY               
Alvd21     0,50   3,83    47     4  Block of Alvd21
Vrena      0,48   3,65    47    12  Vrena klockstapel, Södermanland, Israels, B, 58.8602, 16.7005         
SodraDal   0,47   3,57    47     9  Dalarna söder om Siljan. Sammansatt. (Floda, Grangärde, Gagnef, Svärds

Strong red means high corr, white means zero corr or less. The rings are intended to cover most of the area in which the samples of the chronology are collected. A big ring chronology is not necessarily stronger than a small ring one, just including samples from a wider area.
Yngre delen, 1452-1834 passar mot främst inlandet och höglänta och norrut (T-signal) men mycket dåligt mot näraliggande kustnära referenser.

Strong red means high corr, white means zero corr or less. The rings are intended to cover most of the area in which the samples of the chronology are collected. A big ring chronology is not necessarily stronger than a small ring one, just including samples from a wider area.
Äldsta delen, före 1421 har bara 47 ringar men passar mycket bra mot Jämtland och Dalarna och söderut (P-signal), vilket kan vara väntat för ett mindre träd utan djupa rötter.

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell
2 1 0.2 1380 1390 1400 1410 1420 1430 1440 1450 1460 1470 1480 1490 1500 1510 1520 1530 1540 1550 1560 1570 1580 1590 1600 1610 2 1 0.2 0.1 1620 1630 1640 1650 1660 1670 1680 1690 1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800 1810 1820 1830 1840

Lj565 1 Tallskiva från Rödjesjöåsen, Ljustorps hbf, MedelpadPISY Lj565 2 Sweden Pinus sylvestris 1374 1834 Lj565 3 Gunnar Berglund (foto&idé), T. Axelson
———— Lj565cd, 1374–1525, +9-12 innersta omätta (Se bild 0.7 MB)
———— Lj565b, 1486–1612, (Se bild 0.5 MB)
———— Lj565a, 1604–1834, (Se bild 0.4 MB)
———— jamt_gu, 1374–1838, Jämtland, B Gunnarsson, PISY
———— Norrland, 1543–1838, Norrland (traded wood, trol Indalsälvens/Ljungans avromr) L-Å Larsson, PISY .