Vikingatida vägröjning vid Klackbodmyran, Nås sn
Dendrokronologisk undersökning 2010 – 2019

av Torbjörn Axelson

Sammanfattning

Vid vägen mellan Klackbodarna och Lindesnäs, sydväst om Bysjön i Nås grävdes ett antal stockar upp när en kabel lades ner 2010. Två av dem har mycket välbevarade fällsnitt gjorda med flera olika yxor. Dessa båda och ytterligare fyra stockar har daterats med yttersta årsring i den yngsta och bäst bevarade stocken från sommaren 798 e.Kr. Den kapades med yxa i båda ändar sedan den torkat och barken börjat falla, alltså några år senare. De övriga fem stammarna tolkas som lågor efter fallna torrtallar som stått och eller legat länge i luften innan de hamnade i myren och nedbrytningen hejdades. Mest troligt har alla träden dumpats i myren vid ett och samma tillfälle när en väg (stig) längs myrkanten röjts från korsande lågor under 800-talets första år. Tyvärr saknas helt stratigrafisk data. Genom antagande om hur stockarna bör ha fallit och hur huggen är lagda kan man se att huggarna varit vända åt söder, vilket kanske gör det troligt att de kom norrifrån. De har i så fall antagligen röjt en stig längs Bysjöns västra strand, kanske från Närsjö-Orsala området, där det finns blästerplatser som skulle kunna vara samtida, och upp mot Äskan. Övriga daterade träd är glest fördelade över de följande århundradena, och kan ha hamnat i myren av skilda skäl. I rapporten föreligger en 271 år lång vendeltida ringbreddskollektion för tall (AD 527-797) som förhoppningsvis kan användas som referens för framtida dateringar. Den har daterats med hjälp av referenskronologier från sydöstra Finland och Jämtland och även kontrollerats genom en kompletterande 14C datering.
De provtagna stockarna ligger alla vid det östra vägdiket. Stjärnor markerar daterade stockar – röda vendel/vikingatida (mörkröd 900-tal), grön högmedeltida, blå 1500-tal och turkos 1900-tal. Y markerar de yxkapade och orange ring representerar odaterade stockar.

Bakgrund

I samband med att en starkströmskabel 2010 lades ner längs vägen mot Lindesnäs söder om Klackbodarna, omkring en kilometer sydväst om Bysjöns sydspets, 60.3555, 14.5085 (WGS 84), grävdes ett femtontal subfossila stockar upp. Jag såg det i juni 2010, när arbetet var avslutat. Då sågade jag skivor ur de flesta stockarna, och tog borrprov ur de övriga. Stockarna var i mycket olika skick, någon med rester av bark kvar, medan de flesta uppenbarligen varit döda länge innan de hamnade i myren. Min tanke då var mest att de kanske kunde bidra som referensmaterial, och ge mig lite dendroerfarenhet av subfossilt material. Att två stockar var kapade med yxa fick mig att tro att det mesta nog var relativt sentida, kanske fäbod- eller brukstid, och av måttligt intresse som referensmaterial. Ett antal stockar, och däribland åtminstone en av de huggna, såg emellertid ut att kunna bilda en 271 år lång flytande kronologi, som jag då inte kunde datera. En annan flytande kronologi bestående av endast två träd, visade sig möjlig att datera (1500-tal), men med mycket dåliga värden för delar av tidsspannet, och därmed ointressant som referensmaterial. Endast en stock kunde användas för att stärka referensmaterialet (KLBM11 med ringar för 1076-1277, torrtall, som kanske hamnade i myren under 1300- eller möjligen 1400-talet).

I början av 2019 kom saken i ett nytt läge. Då upptäckte jag nämligen att Björn E. Gunnarssons långa jämtlandskurva finns att tillgå på nätet. Sedan tidigare hade jag tillgång till en Nyslott-kronologi som kan sammanställas av det stora material som Jouko Meriläinen, Markus Lindholm och Mauri Timonen gjort tillgängligt via ITRDB. Tillsammans matchade dessa båda kurvor min flytande kronologi, så att denna kunde dateras med sista ring från sommaren AD 798! Nyslottkurvan ger oftast relativt goda korrelationsvärden mot Dalarna, men sällan tillräckliga för att ensam säkerställa en datering. Så var det också i detta fall (TTest 5.2). Jämtlandskurvan och Nyslottkurvan har sins emellan mycket låg överensstämmelse (TTest=3.4, corr=0.09 över 1448 år), men när de kombineras till en medelkurva, ger denna ett TTestvärde mot Klackbodmyran på upp till 6.7, vilket normalt innebär en säker datering (initialt hade jag osäkrare värden än så). Med denna upptäckt tog jag mig förstås an proverna, som nu legat i min samling nästan nio år, med ny iver, och beställde bl.a en 14C analys av ett prov bestående av trä ur KLBM14 (den yxkapade som dog sommaren 798), från årsringar för AD 655-657 enligt dendrodateringen. Resultatet bekräftar dateringen något. AD 655 motsvarar ungefär 14C-året 1380 BP enligt IntCal13 och 14C-analysen gav 1360 ±35 BP, alltså mindre än 20 år yngre än förväntat och väl inom osäkerhetsintervallet. När 14C analysen beställdes hade jag endast korrelationsvärden som låg på gränsen till säkra vad gällde KLBM14 mot den äldre och odisputabla delen av kronologin. Därefter har fler parallella mätserier tagits fram, som sammantaget ger säkrare matchningar (se tabell nedan).

Provnumreringen från 2010 var tyvärr helt godtycklig och jag saknade då ännu GPS-utrustning och ingen annan geografisk dokumentation gjordes. Denna brist kunde dessbättre nästan helt avhjälpas när jag återvände till platsen bl.a den 28 mars 2019. Då hade snön smält undan såpass att nästan alla stockar var åtkomliga. Jag tog dels borrprov i många stockar, dels fotograferade jag sågsnitten från 2010, och kunde genom okulär jämförelse med foton av de 2010 nytagna proverna och genom jämförelse av årsringsmönstren identifiera stockarna som proven tagits ur, och därmed koordinatsätta dem.
Den dubbelt yxhuggna i juni 2010

En vägröjning under 800-talets första decennium?

Min hypotes är att vi ser spåren efter en vägröjning längs Klackbodmyrens västra myrkant och att denna skedde ett inte alltför stort antal år efter AD 798, antagligen under 800-talets första decennium. Det finns sex stockar som kan dateras med sista ring för sex- eller sjuhundratalen, där alla utom en med stor sannolikhet har stått länge som torrtallar innan de därefter kommit att falla till lågor och legat så under inte obetydlig tid. Minst två av dessa träd är kapade med yxa. Det kan nog inte uteslutas att fler eventuellt kan ha varit det, men de kan vara sönderbrutna av grävskopan, eller ofullständigt bevarade. Huggspåren finns dels i en toppstock med avbruten tillväxt sommaren 798, som verkar ha varit torr, och inte mycket nedbruten, när den kapades. Barken på denna torde delvis ha fallit av, men det ömtåliga kambiet sitter delvis kvar. Inga säkra spår av insekter som fårat eller penetrerat splintveden finns på den undersida som är bevarad. Trädet måste därför rimligen ha fallit när det var färskt, och inte som torraka – en solexponerad nydöd östsida skulle knappast ha lämnats onyttjad av de kambie- och vedgnagande insekterna. Trädet måste därför antas ha stått på fastmarken omedelbart väster om myrmarken och sommaren 798 fallit åt öster mot myren, så att det blev hindersamt för den som ville gå efter myrkanten. Kanske en tromb fällde det? Stocken var 2,85 meter lång och hade kaptas med minst två yxor omväxlande i båda ändar. Om det var samma två som använts i båda ändarna har jag inte kunnat avgöra. Stocken verkar ha legat ganska högt i förhållande till huggarna, då bakkanten på eggen tagit mer än framkanten. Det har också funnits ett mindre, utstickande fläk som bör ha uppstått när kapningen slutförts och den avhuggna stocken fallit ner. Stockarnas rotändar har legat åt väster och om huggarna varit högerhänta har de vid alla tre kapningarna stått norr om respektive stock eftersom det östra (för dem vänstra) snittet är närmast lodrätt, medan det västra (för dem högra) är starkt sluttande. Den andra huggna stocken måste ha varit en gammal låga som först stått som torraka. Splintveden är helt förlorad och ringar finns för åren AD 534-664. För att flyttas behövde den förmodligen bara kapas loss från dess antagligen övervuxna toppände, medan rotänden säkert redan var lös. Båda stockarna måste sedan ha dumpats i myren eftersom de bevarats. Att det skulle ha varit fråga om avverkning för virkesfångst verkar osannolikt både med tanke på virkesval och hur snitten är lagda i det kasserade virket. Att minst sex av de 14 stockarna är ungefär samtida, och att övriga, i den mån de kunnat dateras, är från sins emellan olika tider, skulle kunna bero på att dessa faktiskt dumpats i myren vid ett och samma initiala vägröjningstillfälle, och att stockar därefter hamnat i myren mycket mer sporadiskt. I så fall har inte bara de båda yxhuggna, utan även övriga samtida fyra stockar hamnat i myren p.g.a av en ny vägröjning i början av 800-talet. Det är troligt att man vid kabelgrävningen gick ner till kanske 120 cm under den ursprungliga markytan eftersom kabeln ligger i anslutning till ett vägdike (torven bör ha vuxit med ca 1 mm per år). Stockar som är äldre och därmed ligger djupare, grävdes därmed inte upp, och eventuella äldre röjningsinsatser vet vi således inget om. Om det i stället var en befintlig stig som röjdes, hade den i så fall under längre tid tillåtits förfalla.

Eftersom spåren efter den yxa som använts vid kapningen av torrtallslågan nog inte återfinns på stocken av 798 års träd, och ingen stratigrafisk data finns, kan man kanske inte helt utesluta möjligheten att den huggna torrtallslågan, och kanske någon eller några av de övriga kan ha röjts vid ett tidigare tillfälle under mitten eller senare hälften av 700-talet, och att trädet som föll 798, legat över stigen några år. I så fall var stigen inte särskilt välanvänd. Denna tolkning förefaller mig dock mindre sannolik, än den att det är fråga om en nyröjning efter 798.

Röjarlaget har att döma av de båda huggna stockarna mest troligt alltså gått från norr och söderut (åtminstone är det så de stått vända när de huggit). Frågorna varifrån de utgick och varför de behövde denna väg, kan ge anledning till många spekulationer. Att Nås var eller blev en centralbygd tre eller fyra århundraden senare är välkänt, men hur det såg ut vid 800-talets början är betydligt osäkrare. Närmaste område med relevanta arkeologiska fynd är runt Närsjö, omkring sex km norr om vår fyndplats, längs Bysjöns västra sida. Där finns två 14C-daterade bläst(bruks)platser, Nås 2:1 (AD 604-980, 2σ) och Nås 3:1-2 (AD 664-1021, 2σ). Intervallen är vida, men någon eller båda skulle kunna vara samtida med vägröjningen, och kanske fanns också någon boplats i närheten, även om ingen ännu identifierats. Viss åkermark finns i Närsjö och det anses numera att blästorna som regel legat i någorlunda anslutning till bebyggelse. Någon boplats eller bebyggelse i Orsala, 700 - 1500 meter sydväst om blästorna, och närmare vår fyndplats, känner vi inte till. 1664 finns där en fäbod, och fast bebyggelse från slutet av 1600-talet. Om där också möjligen fanns någon bebyggelse före digerdöden, återstår den i så fall att upptäcka, men kanske kan Sala-namnet i sig indikera ålder? Det torde ha samma betydelse som de i området betydligt vanligare Säl- och Sälje-namnen, alltså fäbod eller (lerigt) slåtterområde, men kanske tillkom namnet vid en äldre tidpunkt än dessa. Förhistorisk tid och medeltid anges som produktiv för namntypen i Svenskt ortnamnslexikon. Några förhistoriska kopplingar till de mer närbelägna Klackbodarna är nog inte kända. Vägröjningen, som denna undersökning gör sannolik, var säkert bara en stig, som förutom att underlätta vandring, säkert kunde användas för ridning och drivning av boskap om så skulle vara aktuellt. Eventuella tyngre transporter får man förmoda gjordes antingen på vinterväg över myren och sjön, eller med båt över Bysjön. Kanske ville man komma åt bete eller grästäkt runt Äskan? Kanske underlätta vid jakt eller fiske? Att det redan från början skulle vara avsett som färdväg till mer avlägsna trakter syns mig långsökt trots det ofta anförda påståendet att Nås socken under medeltid skulle ha gränsat mot Närke.

KLBM14. Välbevarade huggspår i rotänden av det träd som slutade växa mitt i sommaren 798. Den fnasiga ytan indikerar att virket var torrt när det höggs. Stockändarna sågade jag av och tog hem omkring 2013, då jag börjat misstänka att de kanske kunde vara intressanta.



KLBM14. Toppänden är delvis kraftigt vittrad. Spår av två olika yxor kan urskiljas.
KLBM. Kapning i toppänden av den redan då gamla lågan. En enda yxa, men troligen en annan än de som använts för den andra stocken, kan iakttas. De båda stockarna återfanns bara några meter från varandra (tillvaratagen i mars 2019).

När stocken som dog 798 legat på myren, har en del av den legat i luften och därför multnat så att endast en mindre del av undersidans yta är helt oskadd, medan en del där emellan är vittrad. I den multnade veden kunde något enstaka litet cirkelrunt hål efter vedvivel Rhyncolus sp. iakttas, och något grovt spår efter raggbock Tragosoma depsarium. Den senare lever särskilt i tallågor på myrar och t.ex kavelbroar, i virke som är barkfallet och legat något eller flera decenier. Detta visar att stocken hamnat på myren men från början endast på underidan skyddats av torven medan resten av stocken långsamt inneslutits av överväxande mossa. Av detta kan vi dra slutsatsen att Klackbumyra var myr och inte någon sjövik eller åfåra vid 800-talets början. Färsk bör stocken med bark och några grenar ha vägt ca 50 kg, men nu hade den säkert hunnit torka och vägde då antagligen en bit under 40 kg, vilket ett par någorlunda starka personer utan svårighet bör ha kunnat hiva ett par meter ut i blötan. Om vi ponerar att de fallna torrtallarna skulle ha hivats ut i myren AD 805, så saknas 50-141 ringar mellan detta år och den yttersta bevarade i respektive stock, med störst antal för den andra yxkapade, vilket gör att alla därmed kan ses som en samlad grupp.

Träden i järnålderskronologin

Förutom prov 3 och 14 med yxhuggen ingår prov 5, 7, 9 och 15. Dessa verkar alla ha varit torrtallar att döma av den kraftigt vittrade ytan.

Skogshistoria

Fyra av de sex daterade proven kommer från träd som började växa på 520-talet utan särskilt mycket konkurrens. Eftersom de stått nära den antagligen öppna myren, kan man nog inte säkert säga om det fanns gammal skog på platsen på 520-talet eller inte. Träden verkar inte ha varit utsatta för brand, och har dött vid uppskattningsvis mellan ca 180 och 250 års ålder. Efter 536 avtar tillväxten drastiskt, för att återfå en normal tillväxt runt 650.
KLBM05, detalj
KLBM07, detalj
KLBM09, detalj
Att vi har fyra träd med ringar från "fimbulvintern", klimatkrisen från 536, är intressant. 536 års ring är inte exceptionellt smal, men har relativt blek höstved. Från 638 blir ringarna påtagligt smala och återfår bredden först närmare 10 år senare.

Provlista

Prov med rekonstruerade koordinater ordnade från norr till söder.
Så såg de nysågade skivorna av de uppgrävda stockarna ut. Av dessa sågades mindre prov ut, som sedan torkades och slipades. Nr 11 (AD 1076-1277) och 12 (AD 1851-1924) kunde dateras 2010 och 5, 7, 9, och 15 tillsammans med den yxkapade 14 kunde läggas samman till en 271 år lång flytande kronologi som nu kunnat dateras till 527-797. Till denna har senare även prov 3 (yxkapat) kunnat läggas. Prov 1 och 2 är dubbletter, och kan läggas ihop med 4 till en kronologi som daterar de båda träden till 1500-tal. Prov 10 har sannolikt ringar för 727-913, men korrelationsvärdena är för svaga för att ge full visshet. (prov X saknade dendrokronologisk potential och kasserades.)

Noter



Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/

Korrelationsvärden

Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)
Correlations between best available references and KLBM11m
dated to 1277 with corr >= 0,24 and with overlap >= 170 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                          T-  Over  Skel
                 Corr   Test   lap  Chi2
all...           0,48   7,68   201    11   based on 6 members
se007            0,44   6,86   201     6    1888  Dalarna region (Lunds Universitet, "extraterastrial")   PISY
Dal1350-ejKLBM   0,43   6,77   201    17    1542  
JAEMTUA_         0,33   4,52   170     5    1827  Jämtland, historisch/PISY/JAEMTUA2 Mit Daten von Torn.+Tua
5church          0,30   4,51   201    10    1344  5 kyrkor Småland-Östergötland, Löfstrand                PISY
jmt_BG           0,27   3,99   201     7    2006  Jämtland, subfossil, Gunnarsson
Savolinn         0,24   3,49   201     1    2002  Savonlinna-området. Sammanslagna från  ITRDB            PISY


Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)
Correlations between best available references and KLBM12a.pos
dated to 1924 with corr >= 0,46 and with overlap >= 73 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                    T-  Over  Skel
           Corr   Test   lap  Chi2
all...     0,55   5,51    73     8   based on 6 members
SolorNor   0,54   5,34    73    10    1940  Solør, sydöstra. Norge (digitaliserat av Arne Andersson)PISY
SödraDal   0,50   4,84    73     6    2005  Södra Dalarna                                           PISY/SDalar 2 
Grangard   0,50   4,81    73     2    2004  Grangärde, Dalarna                                      PISY/0000   2 
BjörboGr   0,49   4,78    73     7    2004  Swed305 Björbo+Grangärde                                PISY
FlodaSn0   0,47   4,50    73     6    2005  Floda sn, Dalarna (mainly Björbo) (ej swed305)          PISY/FlodaS 2 
fletab2    0,46   4,35    73     9    1954  Flesberg, Numedal  Östlandet, Norway (P Eidem)          PISY/000     2


Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)
Correlations between best available references and
KLBM-1 dated to 1589 with corr >= 0,20 and with overlap >= 209 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                    T-  Over  Skel
           Corr   Test   lap  Chi2
all...     0,34   5,89   265     4   based on 9 members
se007      0,29   4,87   265     5  Dalarna region (Lunds Universitet, "extraterastrial")   PISY
Dal1350    0,28   4,22   209     3  Dalarna, region                                         PISY/000    2 
se005-go   0,26   4,30   265     3  Gotland (Lunds Universitet, "extraterastrial")          PISY/000    2 
swed022w   0,25   4,19   265     5  Gotland (Schweingruber)                                 PISY/842    2 
SödraDal   0,22   3,37   227     3  Södra Dalarna                                           PISY/SDalar 2 
BjörboGr   0,22   3,31   223     3  Swed305 Björbo+Grangärde                                PISY
JutFr-PI   0,21   3,51   261     1  Härbre från Färnäs, Mora                                PISY/JutFr  2 
Älvdalen   0,21   3,43   265     4  Älvdalen, Dalarna                                       PISY/000    2 
GagnefSo   0,20   3,09   227     2  Gagnef-Djura                                            PISY/Gms000 2 




Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)
Correlations between best available references and KLBM10m
dated to 913 with corr >= 0,24 and with overlap >= 70 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                    T-  Over  Skel
           Corr   Test   lap  Chi2
all...     0,38   5,55   186    10   based on 3 members
jmt_BG     0,34   4,60   166     9    2006  Jämtland, subfossil, Gunnarsson
KLBM-2     0,33   2,92    70     9     797  KLBM   1 Klackbymyra, Nås sn                                 PISY/KLBM
Savonlin   0,24   3,29   186     1    2002  Savonlinna-området. Sammanslagna från  ITRDB            PISY/000    2 


Inbördes korrelationer mellan medelvärdeskurvor för proven i "Vendeltidskronologin" från Klackbodmyran.
  RestKLBM03mKLBM05mKLBM07mKLBM09mKLBM14mKLBM15m
Dated:668682732755797721
 Years  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap
Rest      0,44  5,6  134   0,58  8,7  149   0,41  6,3  199   0,42  6,8  220   0,43  6,1  171   0,53  7,3  136
KLBM03m135   0,44  5,6  134    0,45  5,8  134   0,21  2,5  134   0,33  4,0  133   0,28  2,6   84   0,29  2,7   83
KLBM05m156   0,58  8,7  149   0,45  5,8  134    0,38  4,9  149   0,37  4,7  147   0,36  3,8   98   0,44  4,8   97
KLBM07m200   0,41  6,3  199   0,21  2,5  134   0,38  4,9  149    0,29  4,2  197   0,37  4,8  148   0,34  4,1  136
KLBM09m221   0,42  6,8  220   0,33  4,0  133   0,37  4,7  147   0,29  4,2  197    0,31  4,2  171   0,41  5,2  136
KLBM14m214   0,43  6,1  171   0,28  2,6   84   0,36  3,8   98   0,37  4,8  148   0,31  4,2  171    0,42  5,4  136
KLBM15m137   0,53  7,3  136   0,29  2,7   83   0,44  4,8   97   0,34  4,1  136   0,41  5,2  136   0,42  5,4  136 
  RestKLBM03mKLBM05mKLBM07mKLBM09mKLBM14mKLBM15m
MinimumCorr
0,21
0,410,210,360,210,290,280,29
När Jämtlandskurvan och Nyslottkurvan kombineras stiger TT-värdet till det övertygande 6,7 för vår "Vendeltidskronologi"
  Restjamt_guKLBM-2Savonlin
Dated:20067972002
 Years  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap
Rest   *  0,11  4,1 1455   0,38  6,7  270*  0,10  4,0 1447
jamt_gu6892*  0,11  4,1 1455    0,27  4,7  270*  0,09  3,5 1447
KLBM-2271   0,38  6,7  270   0,27  4,7  270    0,30  5,2  262
Savonlin1468*  0,10  4,0 1447*  0,09  3,5 1447   0,30  5,2  262 
  Restjamt_guKLBM-2Savonlin
MinimumCorr
0,09
0,100,090,270,09


Mätdata (ringbredder)

visa som tabell
2 1 0.2 0.1 530 540 550 560 570 580 590 600 610 620 630 640 650 660 670 2 1 0.2 680 690 700 710 720 730 740 750 760 770 780 790 800 810 820 2 1 830 840 850 860 870 880 890 900 910 920

KLBM 1 Klackbumyra, Nås sn PISY KLBM 2 Sweden Pinus sylvestris 230 m 6021N1430E 527 797 KLBM 3 T. Axelson
#### Dateras mot Gunnarssons Jämtland och Savonlinna/Nyslott på ITRDB, 60.35443, 14.50913
———— KLBM03m, 534–668, deTrend=NoDetrend; sumByStem=Yes; Members=KLBM03a+KLBM03b+KLBM03c+KLBM03d+KLBM03ta;
———— KLBM05m, 527–682,
———— KLBM15m, 585–721, deTrend=NoDetrend; sumByStem=Yes; Members=KLBM15a+KLBM15b;
———— KLBM07m, 533–732,
———— KLBM09m, 535–755,
———— KLBM14m, 584–797,
———— KLBM10m, 727–913, Dateringen är sannolik, men inte fullt säkerställd
2 1 0.2 0.1 1080 1090 1100 1110 1120 1130 1140 1150 1160 1170 1180 1190 1200 1210 1220 2 1 1230 1240 1250 1260 1270 1280 1290 1300 1310 1320 1330 1340 1350 1360 1370 2 1 0.2 1380 1390 1400 1410 1420 1430 1440 1450 1460 1470 1480 1490 1500 1510 1520 2 1 0.2 1530 1540 1550 1560 1570 1580 1590

KLBM 1 Klackbymyra, Nås sn PISY KLBM 2 Sweden Pinus sylvestris 230 m 6021N1430E 727 1924 KLBM 3 T. Axelson
———— KLBM11m, 1076–1277,
———— KLBM01a, 1329–1502,
———— KLBM01b, 1356–1512,
———— KLBM04b, 1427–1560,
———— KLBM04a, 1397–1589,
2 1 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920

———— KLBM12a, 1851–1924, stark lukt av kåda, endast splinten grågrön