Lada, Brovall, Husby sn., Dalarna
Dendrokronologisk undersökning
av Torbjörn Axelson, november 2011

Foto: © Sören Johansson
Ladan från väster, före flytten.
Foto: © Sören Johansson
Ladan från sydöst nov. 2011, efter flytten.
Foto: © Sören Johansson
Detajer från knutkedjorna A-B och A-D

I oktober 2011 fick jag av Sören Johansson i Brovall, Dala-Husby, frågan om jag ville försöka datera en rundtimmerlada, som tidgare stått mitt ute på en åker , och delvis sjunkit ner (se bild), men som nu flyttats ca 150 m norrut från den tidigare platsen (ungefär ) och just fått nytt tak. Ladan är försedd med flyttmärken, och har därför troligen flyttats även tidigare.

Några dagar senare fick jag prov ur fem stockar, fyra ur östra gaveln (prov: Brvl01-04) och ett ur andra bottenstocken i västra gaveln (Brvl05). Fyra av proven var av gran i vilka kunde mätas mellan 68 och 87 årsringar vardera, och ett av tall (Brvl04) med 68 ringar. De fyra första proven (de ur östra gaveln) har alla en tydligt påbörjad yttersta årsring, som gör att man kan konstatera att dessa fyra stockar är från träd fällda ca första halvan av juni. Brvl05 har möjligen en antydan till vårved, och saknar, åtminstone så långt det går att se på det 20 mm tjocka prov jag har tillgång till, tecken på kvarsittande bark, varför även denna stock sannolikt är savbarkad - alltså troligen fälld i maj månad. Den dendrokronologiska undersökningen visar sedan att alla proven med stor sannolikhet är fällda samma år och att de troligen alla är från samma bestånd.1 Det är endast ett av granproven (05) och tallprovet (04) som kan dateras, om än med värden som var för sig är i underkant för att anses säkra. Tillsammans ger de dock en säker datering med yttersta fullständiga årsring för 1817.2 Stockarna till ladan fälldes alltså i omgångar under våren och försommaren 1818.

Ladan är timrad med rundtimmer utan drag, men knutarnas utformning synes mig lite uppsendeveckande, då de har kraftigt snett underhak - som en rännknut, fast på undersidan. På bilderna ser det ut som om det ibland finns och ibland saknas ett litet urtag på ovansidan stocken.3 Hos Arnstberg4 motsvarar beskrivningen snarast Mangskogsknuten (med djupt och snett underhak och ett grunt rakare överhak/betta)5, eller en variant av denna, som han beskriver:

I sydvästra Värmland, Dalsland och Bohuslän finns vid sidan av den vanligare Mangskogsknuten en underhaksknut utan betta av rännknutstyp. Den har ett kraftigt snedväggigt hak på undersidan och en överhalsning som är så djup att den kan ses som ett grunt överhak.
Denna knuttyp hänförs dock till inte bara ett annat geografiskt område, utan också en annan tid "Mot 1700-talets slut blir knuthakets väggar helt eller näst intill vertikala."6 På vilket sätt knutarna i Brovallsladan förhåller sig till timringstraditionen i stort är kanske tillsvidare en olöst fråga.

Noter

Noter

1. De flesta proven har en kraftig tillväxtökning efter ca 1789, som troligen beror på att åtskilliga kringstående träd då fälldes.
2. Datering av granprovet Brvl05 mot swed312 (BjörboGran) t=5.8 (Prop2yrs) och högre med övriga normaliseringsmetoder. Och tallprovet Brvl04 på samma "bästa år" mot referenser från både Dalarna och Stockholmsområdet, är helt oberoende av varandra, varför deras gemensamma årtal är starkt!
3. Man skulle möjligen kunna tänka sig en betta av dubbelkattstyp, med det verkar mindre sannolikt, men kan kanske inte helt uteslutas utan en undersökning på plats.
4. Arnstberg, K-O: Datering av knuttimrade hus i Sverige, Nordiska museet 1976, ISBN 91 7108 128 3, ss. 127-128
5. Mangskogsknuten har sin huvudsakliga utbredning i Värmland, men med spridda belägg från olikahåll i landet, och har troligen sin största popularitet under 1700-talet.
6. ibid.

Korrelationsvärden

Correlations at their offsets between each checked member and all other checked members of the collection Brvl0 (PISY-sample 04 included)
Correlation calculus based on P2Yrs: Proportion of last two years growth
An '*' indicates a very low correlation value though the overlap is not too low (corrCoeff < 0.2 and overlap > 40)
Only overlaps > 20 shown. Sum by stem is ON
"Rest" on a row or a column refers to the rest of the collection (comp. Test towards rest of collection).
Groups are: <CorrCoeff at current offset, T-test value at current offset, Overlap> 


  RestBrvl01mBrvl02mBrvl03mBrvl04aBrvl05m


 Years  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap  CorrTTest Olap



Rest      0.59  6.4   78   0.62  6.3   67   0.44  4.0   69   0.47  4.2   65   0.53  5.5   78



Brvl01m87   0.59  6.4   78    0.55  5.4   67   0.39  3.4   69   0.29  2.4   65   0.45  4.5   78



Brvl02m68   0.62  6.3   67   0.55  5.4   67    0.28  2.4   67   0.53  5.0   65   0.43  3.9   67



Brvl03m70   0.44  4.0   69   0.39  3.4   69   0.28  2.4   67    0.28  2.3   65   0.36  3.1   69



Brvl04a66   0.47  4.2   65   0.29  2.4   65   0.53  5.0   65   0.28  2.3   65    0.31  2.6   65



Brvl05m79   0.53  5.5   78   0.45  4.5   78   0.43  3.9   67   0.36  3.1   69   0.31  2.6   65 
Den inbördes korrelationen mellan proverna, tillsammans med deras gemensamma kontext och fällningsårstid och övrig likhet mellan proven - ungefär likåldriga och gemensam tillväxtökning efter 1789 - gör det mycket sannolikt att de alla är samtida.
Brvl05m compared to the reference swed312: 
--Rel Over  *P2Yrs------  BaPi-------  C84F-  BesIE  (year)           
-year  lap   CorrC TTest  CorrC TTest  CorrC  CorrC                   
  188   78    0.56   5.8   0.61   6.6   0.62   0.63  (1817) (as dated)
Cybis CDendro, Algorithm: P2Yrs: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between best references in PISY-Skandinavien and Brvl04m
datable to 1817 with corr >= 0.40 and with overlap >= 66
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values. 
                    T-  Over
           Corr   Test   lap
all...     0.60   6.06    66   based on 9 members
FlodaSn0   0.57   5.57    66    2005  Floda sn, Dalarna (mainly Björbo) (ej swed305)          PISY
Prostpar   0.54   5.11    66    2005  Prostparken in Svärdsjö, Dalarna                        PISY
SödraDal   0.51   4.78    66    2005  Södra Dalarna                                           PISY
swed302    0.48   4.35    66    1995  NAMDO  1 Naemdoe Stockholm archipelago (Updated 2/2003) PISY
Sissh041   0.48   4.35    66    1883  Sisshammar (T. Andreasson)                              PISY
se007      0.46   4.14    66    1888  Dalarna region (Lunds Universitet, "extraterastrial")   PISY
swed305S   0.45   3.99    66    2002  swed305+Risholn,Leksand+gamla fr Grangärde (17/2 2006)  PISY
GagnefSo   0.42   3.67    66    1831  Gagnef-Djura                                            PISY
Kungsber   0.41   3.57    66    2005  Kungsberg-Järbo-Lumsheden, Gästrikland                  PISY
Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell
2 1 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800 1810 


Brvl0  1 Brovall, Husby sn, Dalarna                          PCAB
Brvl0  2 Sweden       Picea abies        100m  6022N1604E          1731 1817
Brvl0  3 T. Axelson
———— Brvl01a, 1731–1817, + lite ew, Gavel, öster, PCAB
———— Brvl05a, 1739–1817, PCAB.+obetydl ew? 2:a bottenstock väster.
———— Brvl03a, 1748–1817, Pcab + lite ew, Gavel, öster 3
———— Brvl02a, 1750–1817, + lite ew. PCAB. Gavel, öster 2
———— Brvl04a, 1752–1817, PISY + 1/3 ew, Gavel, öster 4
2 1 1760 1770 1780 1790 1800 1810 


Brvl0  1 Brovall, Husby sn, Dalarna                          PISY
Brvl0  2 Sweden       Pinus sylvestris   100m  6022N1604E          1751 1817
Brvl0  3 T. Axelson
———— Brvl04b, 1751–1817,
———— Brvl04m, 1751–1817,
———— Brvl04a, 1752–1817, PISY + 1/3 ew, Gavel Öster 4