Parbod, Haga, Nås sn

Dendrokronologisk undersökning

av Torbjörn Axelson, april 2021

Mellanväggen är timrad
Baksidan. Boden har höjts med fyra varv under röstet, som har vänts 180°

Den 7 april 2021 tog jag fem borrprover (tillväxtborr, 5 mm) i väggtimer i den delvis in- och ihopbyggda parboden på "Jons" i Haga, 60.43751, 14.47961 (WGS 84), Nås socken. Den 11 april tog jag ytterligare fem prover i syllar och golvtiljor. Väggtimmerproverna är samtliga av omkring 100-åriga tallar. Timret är skavt och jag valde åsar mellan skavdragen på stockar inte alltför tätvuxna. Helt eller delvis bevarad yttersta ring är i flera fall från 1585, vilket gör att timret sannolikt fälldes 1585/86 och timringen bör ha skett ca 1586.

De kompletterande proverna togs främst för att utesluta att det kan vara fråga om en överdel av en loftbod. Både golvtiljorna och syllen under C är samtida med väggtimmret, medan de tvärgående syllarna som ligger an mot grundstenarna är från ca 1692. De finns inga spår på tiljornas undersidor som ger någon som helst antydan till att dessa skulle ha kunnat vara innertak och C-väggens syllstock är också just en tydlig syllstock, grövre än väggtimret och utan långdrag.

Boden, som mäter 9,4 × 6,4 m knutarna inräknade, inre bredd 4,5 m, är höjd i senare tid och dess överdel helt omgjord, men röstena ser ut att vara av ursprungligt timmer, men troligen vänt. Baktill på vänstra röstet (B) finns tomma knuthål ovanför de fyra höjningsvarven, som torde ligga i liv med framväggen om röstet roteras. Det finns tre åsar, men om någon av dem är ursprunglig har inte undersökts. Mellanväggen är timrad, vilket är mer arbetskrävande än den vanliga lösningen med en infälld vägg mellan spår i en gemensam gåt och bakväggen1 och den högra kammaren har nu ett sentida innertak, medan den vänstra därmed går upp till nock och har därmed ett loft upp över den högra kammaren. Jag kan emellertid inte se några urtag för något ursprungligt innertak, och det är möjligt att mellanväggen från början haft röste, eller att det möjligen varit öppet mellan kamrarna. Gavlarna har utskjutande knutar som stänger yttersidorna på gången, vilket blir vanligt på härbren och parbodar först under 1600-talet, men syns på loftgången på loftbodar under 1500-talet. Man kan se kraftig saltpåverkan i den högra kammaren, men nästan ingen i den vänstra, där det istället finns urtag som kan tolkas som en tidigare sädesbinge. Den högra kammaren har således använts för förvaring av saltade varor medan den vänstra troligen använts till spannmål. I högra änden av gången finns en liten kammare. Om den är ursprungligt eller inte, har ej undersökts.

Som skyddstecken över dörrarna är kors teknade med någon slags blek rödfärg (symbol för offerlammets/Kristi skyddande blod?). Jag tror mig kunna räkna tre kors över den vänstra och fem eller sju över den högra.

Båda dörrarna är försedda med helsmidda, dekorerade fällbomslås, Vilket är exklusivt vid tiden. Låstypen finns från sent 1400-tal, men associeras då främst med högreståndsmiljöer, som slott och likande. Finns dock på Ornäsloftet (ca 1504) och på en bod i Blyberg från ca 1630. Två sådana lås på denna bod är nog anmärkningsvärt.2

Var boden ursprungligen stått är svårt att veta, men uppenbarligen på en mycket välbärgad gård. Den har inte använts för trösknig, utan gården bör ha haft en separat trösklada. Ca 1692 timrades den om och fick nya syllar. Om den då också flyttades vet vi inte. Enligt ägaren ska den ha kommit från i närheten av kyrkan, eventuellt tillhörigt någon juridisk person eller möjligen präst. Kammaren till höger i gången kallas Henriks kammare, och skall syfta på denne. Fram till någon gång omkring förra sekelskiftet ska den ha haft ett loft, som då skall ha tagits bort vid ett arvsskifte.

Uppdatering

För att försöka skapa klarhet i detta har jag tagit ett antal prover i det nya timret på flera ställen i boden (väggtimmer, högra söstet, takås och mellantakbjälke). Det visar sig att alla dessa stockar är av träd fällda vintern 1891/92, och ingen blånad eller insektangerpp syns någonstans, varför det nya taket måste ha kommit på plats innan våren 1892 hunnit särskilt långt. Ett ursprungligt röste finns kvar. Resultatet ger dessvärre ingen ledning om huruvida loftet kan ha varit ursprungligt eller tillagt på 1800-talet. En genealogisk genomgång ger ett möjligt senario:

Enligt ägarens berättelse ska en gosse född på 1870-talet som barn ha dragit lott om vem som skulle ha över respektive underdelen. Gossen ska sedemera ha blivit bonde på gården. En undersökning av släkten ger vid handen att Anders Andersson (f.1873) bör ha varit den som dragit lotten sedan hans morfar Hag Jon Larsson (f 1794), efter vilken gården har sitt namn under 1800-talet, avlidit 1877 och lottningen bör då ha varit mellan Anders mor Brita Jonsdotter (1833) gift med Anders Larsson (f 1824) och hennes syster Anna Jonsdotter (f. 1827) gift med Halvar Persson (f. 1826), som båda fortsätter att bo på gården. I november 1891 tillträder Annas son Per Halvarsson (f. 1857) tillsammans med sin hustru Karin Halvarsdotter (f. 1860) hennes föräldragård i Närsjö. Om han då får med sig föräldrarnas del av loftboden till den nya gården blir bodens nya tak och överdel från 1891/92 begriplig. En förhoppning är därför att det möjligen skulle kunna gå att finna något timmer från boden på gården där, men det återstår att se!

Framifrån ser byggnaden mycket anspråkslös ut.
Kors har tecknats minst tre gånger över vänstra dörren (övre bilden) och nog fem eller sju gånger över den högra (nedre bilden) med någon "blodliknande" färg.
Det ena av de två vid tiden exklusiva fällbomslåsen, med dekorationer
Dörrblad
Tvärsyllen under mellanväggen från ca 1692. Syllen som bär golvtiljorna och tiljorna är ursprungliga. Tiljorna under högra kammaren (bortre) är starkt saltpåverkade, medan de närmaste (vänstra kammaren) inte är det.
Hornglugg på högra kammarens baksida. Insidan var inte möjlig att fotografera.

1. Konstruktionen med infälld mellanvägg finns exempelvis på parboden i Skålö från ca 1555 (19B05.php) och parboden i Holsåker från ca 1642 (19928.php). Timrad mellanvägg finns bl.a på en parbod på Dössbergets hembygdsgård i Bjursås från ca 1595 (20629B.php)
2. Mattias Helje, muntl.

Denna och andra dendrokronologiska studier av T. Axelson återfinns på taxelson.se/dendro/obj/



Korrelationer och mätvärden


Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between samples in 214G.fil and
SodraDal dated to 2005 with corr >= 0,31 and with overlap >= 76 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                  T-  Over  Skel
         Corr   Test   lap  Chi2
all...   0,61  13,39   312    59   based on 10 members
214G03   0,56   5,78    76    10   1489-1565  +>16 (trasigt prov)
214G01   0,53   5,47    78    14   1507-1585  
214G02   0,51   5,58    89     8   1495-1584  +skavd
214G05   0,51   7,13   145    17   1538-1684  Syll B (ej vk)
214G04   0,50   5,64    99    20   1485-1584  +skavd
214G08   0,43   6,64   194    12   1391-1585  Syll C
214G00   0,43   4,07    77     1   1507-1584  +ofullst (skavd)
214G09   0,39   6,03   200    26   1379-1579  Tilja B9 +vittrad?
214G06   0,35   4,97   183    12   1401-1584  Tilja B2, +ofullst
214G07   0,31   4,83   223     3   1468-1691  Syll E, +vittrad?

Mätdata (ringbredder)

visa mätdata som tabell
2 1 0.2 0.1 1380 1390 1400 1410 1420 1430 1440 1450 1460 1470 1480 1490 1500 1510 1520 1530 2 1 0.2 1540 1550 1560 1570 1580 1590 1600 1610 1620 1630 1640 1650 1660 1670 1680 1690

214G 1 Parbod, Jons, Haga, Nås sn W PISY 214G 2 Sweden Pinus sylvestris 240m 6026N1428E 1379 1691 214G 3 T Axelson
———— 214G03, 1489–1565, väggtimmer, +>16 (trasigt prov)
———— 214G09, 1379–1579, Tilja B9 +saltvittrad
———— 214G10, 1512–1582, Röste
———— 214G06, 1401–1584, Tilja B2, +ofullst
———— 214G04, 1485–1584, väggtimmer, +skavd
———— 214G02, 1495–1584, väggtimmer, +skavd
———— 214G11, 1501–1584, röste
———— 214G00, 1507–1584, väggtimmer, +ofullst (skavd)
———— 214G08, 1391–1585, Syll C
———— 214G01, 1507–1585, väggtimmer
———— 214G05, 1538–1684, Syll B (ej vk)
———— 214G07, 1468–1691, Syll E, +vittrad?
2 1 0.2 0.1 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890

214G 1 Parbod? - nytt timmer, Hagjons, Haga, Nås sn W PISY 214G 2 Sweden Pinus sylvestris 240m 6026N1428E 1801 1891 214G 3 T Axelson
———— 214G15, 1801–1891, i röste D
———— 214G17, 1811–1891, mellantakås B1
———— 214G12, 1814–1891, B_ - ny stock
———— 214G18, 1831–1891, C_ understa nya
———— 214G13, 1833–1891, B_ ny stock
———— 214G16b, 1858–1891, i röste D
2 1 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890

214G 1 Parbod? - nytt timmer, Hagjons, Haga, Nås sn W PCAB 214G 2 Sweden Picea abies 240m 6026N1428E 1827 1891 214G 3 T Axelson
———— 214G19, 1830–1890, C_ nytt väggtimmer PCAB (ytan skadad)
———— 214G14, 1827–1891, takås C, PCAB