Den 13 november 2018 besökte jag Anderslarsgården i Sunnansjö (Kvarngärde), 60.21914, 14.96271, för att med tillväxtborr ta prover som med dendrokronologisk analys skulle kunna kasta ljus över om denna byggnad är uppförd av timret från Grangärde förra prostgård, som enligt sockenstämmoprotokollen såldes till bergsmännen Christopher Pehrsson i Grytänge och Pehr Olsson i Kvarngärde. Enligt tradition är det denna Anders Lars huvudbyggnad som byggdes upp av detta timmer.

År 1795 d 3 maji, som var 4de Söndagen efter Påsk, sammantredde efter Gudstjenstens slut Capellsboerne i Bänkarne närmare Choret, då dem gafs vid handen, det, vid den i prostgården den 1ste nästförledne eller Valborgsmässodagen hållna auktion på gamla characters byggningen därstädes, bergsmannen i grytänge Christopher Pehrsson å egna och Bergsmannen Pehr Olssons i Qvangärdt wägnar givit högsta anbudet med Twåhundrade Sextiotvå Rdr i Riksgälds sedlar därunder inbegripne de Etthundrade Stockar ordinarie byggnadstimmer på Prästbordets skog, som blifwit anslagne till fyllnad för en igjenom från sågning bristande wägg samt för några af röta angripne stockar; hwarefter de tillspordes om de med detta anbud, som war trettioåtta Riksdaler under det värde, hvartill förberörde byggning den 1sta sidstledne April blifvit skattad, vara nöjde? Då de förklarade, at som ingen budit högre, och den anbudna summan thente till lindring för dem i bygnadsafgiften, då däremot den gamla Byggningen, oförsåld, kunde föga var dem till någon nytta, de för sin del ej vore däremot, at bemälte pehr Ohlsson och Christopher Pehrsson mot erläggande af anbudna 262 Rdr blefve ägare af samma byggning. (Grangärde kyrkoarkiv: Sockenstämmorprotokoll s. 97)

Efter ytterligare förhandlingar blev den 17 maj beslutat att något nytt byggnadstimmer inte skulle medfölja och i stället sänktes priset till 200 riksdaler.

Den gamla prästgården var i ett plan och mätte 8,3 meter på bredden och omkring 25 meter på längden och var 17 varv hög. Anderslarsgården har samma bredd, men är bara 15 meter lång, men i två plan.¹ Ägarnas uppfattning var att den östra delen av byggnaden (kök och angränsande rum) torde vara en ursprunglig del av byggnaden som byggts till med hjälp av prostgårdstimret på 1790-talet.

Jag tog sammanlagt 12 prov med tillväxtborr ur olika stockar på vinden och i väggen till trappan upp till vinden.² De daterbara 8 proven fördelar sig i två grupper: 4 prov har yttersta ring från 1721 och ytterligare ett prov med skadad vankant och yttersta bevarade årsring från 1713, är troligen samtida. Alla prov i denna grupp är av tall och alla utom ett är tätvuxna. Samtliga är tagna i bilat väggtimmer i röstena, i stödväggen som är timrad som ett röste i mitten av vinden, och i väggen intill trappan som leder upp till vinden. I en andra grupp, med yttersta ring från 1795, återfinns tre prov, två av tall och ett av gran. Två är rundtimmer i trossbotten och det tredje väggtimmer i västra röstet. Detta timmer är av lägre kvalité än det i den förra gruppen. Av de odaterade proven, är det möjligt att det skadade tätvuxna provet från väggen vid vindstrappan hör till gruppen "1721", medan de tre korta odaterade, som hämtats dels i en ås i spånet (...2),³ dels ett i vardera röste med 41 respektive 47 ringar där det ena är gran och det andra tall. Dateringarna till 1795/96 ger stöd för prostgårdstimmerhypotesen, då virket alltså fälldes vinterhalvåret efter försäljningen. Inget på vinden tydde för övrigt på på att den skulle vara skarvad, utan allt är väl sammanhållet och av prydligt och välbevarat timmer som till stor del verkade vara återanvänt och hela vinden kan därmed antas vara byggd samtidigt omkring 1796.⁴ Om köket och angränsande rum är ursprungligt, och därmed av annat timmer har inte kunnat undersökas, men den vägg på andra våningen vid vilken trappan upp till vinden leder, är av det förmodade prostgårdstimret, varför den gamla stugan, om den är bevarad, bara torde omfatta delar av nedre plan.

Denna undersökning visar att den undersökta delen av huset är byggd ca 1796, vilket ger stöd åt hypotesen att det äldre högklassiga timret verkligen är från gamla prostgårdsbyggnaden, vilken därmed bör ha varit byggd åren efter 1721. I kyrkokassas räkenskaper finns tyvärr inga utgifter, som kan kopplas till prostgårdsbygget, redovisade de åren, men det kan ha förts i en särskild byggnadskassa. Förhoppningsvis finns något i visitationsprotokollen som bekräftar byggnationen, vilket dock kräver en resa till Landsarkivet i Uppsala för att kunna utrönas.

Uppdatering 2018-12-04

Anderslarsgården runt förra sekelskiftet, med timret synligt och pärt på taket.

I ett visitationsprotokoll⁵ från 1715 noteras att prästgården är rutten:

5to När Kiörckian blifwer något bättre repareradt så förestältes församblingens Ledamöter at betänkia den nödiga bygnad som Kiörkoherdegården betavfs, hwilken mycket förfallen och under ruttnad befantz.

Efterspordes, huru Prästgårdens och prästbordet här hållas wid macht, och hanterade blifve, här förmärkte man, at Prästgården til husen och taken lika som til föranna befinnas nog äländiga och förlorade; men allmogen uhrsäcktade sig dermed, at de för den nödiga Kyrkiobygnaden eij kunat hinna med,⁶ eller åstadkomma; dock lofades af dem, at de med detsamma allesammans förbättra ville

Prästgården skall ha varit 17 varv hög. Anderslarsgården verkar ha något över 20 varv att döma av bilden på huset innan det brädfodrades. De tio meter Anderslarsgården är kortare än prästgården var, bör ha räckt till att höja den dessa omkring 5 varv. Av bilden framgår inget som tyder på att köksdelen skulle vara av annat timmer än resten av byggnaden, men det kan nog inte säkert uteslutas förrän timmer i den delen av byggnaden någon gång eventuellt blir tillgänglig för dendrokronologisk analys.

Mätdata (ringbredder)

18B132 1 Anderslarsgården, mangårdsbyggnad, Sunnansjö        PCAB
18B132 2 Sweden       Picea abies              6013N1457E          1731 1795
18B132 3 T. Axelson

18B132 1 Anderslarsgården, mangårdsbyggnad, Sunnansjö        PISY
18B132 2 Sweden       Pinus sylvestris         6013N1457E          1467 1795
18B132 3 T. Axelson