Daterade stockar enligt färgmarkeringar. Mellersta delarna av väggarna och övre delarna av röstena är från ca 1648, utom vägg B som är utbytt ca 1722. Färgprickarna avser vilken grupp respektive daterad stock tillhör: • 1647/48. • 1721/22 • 1758/59 • 1861/62. Alla stockar i samma grupp antas vara fällda vid samma tidpunkt. P.g.a skavning eller omätbara yttersta ringar har inte alla stockar kunnat dateras med full exakthet, men det saknas oftast skäl att anta någon avvikande datering inom respektive grupp.

Den 25 och 27 juni 2018 besökte jag en lada i Noret, Järna sn, 60.54824, 14.42421 för dendrokronologisk provtagning. Byggnaden har tidigare daterats på prov tagna av Klas-Håkan Landström 1988, men då byggnadshistoriken är komplicerad, tog jag prover ur sammanlagt 19 stockar av vilka två dock tidigare provtagits. Byggnaden var från början (del av) en stuga, som i flera omgångar byggts om för att sluta som ängslada. En frågeställning utöver att klarlägga själva byggnadshistoriken är att försöka kasta ljus över de bilder som målats eller möjligen ritats med rödfärg eller rödkrita med "hällristningsliknande" främst hästmotiv. I det följande betecknas respektive vägg med bokstäverna A-D där A är dörrgaveln, B är långsidan till vänster, C är bakgaveln och D är långsidan till höger. Stockarna numreras nerifrån och upp så att syllstockarna är nummer 1.

Åtminstone följande byggnadsfaser kan urskiljas:

I. Ursprunglig stuga. Det äldsta timret är skavt och bilat talltimmer, som mest troligt fällts vintern 1647/48. Sådant timmer återfinns i de båda gavlarnas (vägg A & C) och i högra långväggens (D) mellersta timmer och övre delen av röstena. Centralt i röste A finns hål efter knutkedja (dubbelkattknutar med sneda hak), som torde härröra från förstun och mjölkkammare som kan antas ha funnits utanför det nuvarande rummet. Nockåsen har inte provtagits men är skavd och tillhör därför med viss sannolikhet denna grupp.

II. Ersatt vägg B. Timret är delvis skavt, men med mindre finess än det ursprungliga, och bilat. Talltimmer fällt 1722/23, alltså 74 år efter att stugan byggts. Kanske har det stått en eldstad mot väggen, som gjort att den ruttnat och stockarna behövt bytas ut. Det välarbetade timret bör tolkas som att bygganden vid detta tillfälle omtimrades som stuga. Genom att jämföra knutskallarna på framsidan och baksidan, kan man se att baksidans skallar är elegant formade och lika dem som tillhör 1600-talstimret, medan framsidans inte är det. Det bör betyda att förstun var intakt, och framsidans knutskallar bildats genom att väggen kapats i ett senare skede. Det ursprungliga timret bör ha bilats senast vid detta tillfälle, men kan också ha varit bilat från början. Möjligen inbillar jag mig att handlaget med bilan skiljer sig något, vilket i så fall kunde tyda på att de ursprungliga stockarna bilades redan från början. En annan tolkning av varför timret byttes är att man timrat om en ursprunglig enkelstuga till en parstuga och velat ha bakväggen av genomgående timmer. Tittar man på stockarna ser de tre stockarna med toppända mot C (B4, B6, B8) faktist alla ut att kunna vara "andrastockar", medan B5 och B7 nog torde vara rotstockar.

Jämförelse av knutskallarna tillhörande vägg D på bak och framsidan, visar att medan baksidans knutskallar är välformade är framsidans tillkomna genom att längre stockar kapats. (obs! syllstocken på vänstra bilden är dold.)

Motsvarande jämförelse på vägg B (fas II), visar att det samma gäller för B som för A och att 1720-talets omtimring alltså innefattade förstun.

III. Höjning med rundtimmer 1750-talet. C10 och C11 är rundtimmerstockar som lagts in mellan väggtimmer och röste (båda fas I) och kan dateras 1758/59. A/C11 är röstmödrarna. Förvirrande är dock att A11 har sista ring från 1753 och verkar vara vinterbarkad utan nämnvärda insektsangrepp, vilket bör utesluta att det är torrträd eller vindfälle - kanske är det en återanvänd stock. A10 provtogs tyvärr aldrig. Att rundtimmer nu används bör betyda att byggnaden fallit i status och kanske inte ens längre står på gårdstunet eller åtminstone inte används som stuga.

IV. Ca 1862 gjordes varv tre och båda mellanåsarna, att döma av huggteknik även B10 och D10, alltså översta stockarna på långsidorna. Flera stockar i timret från fas III är till skillnad från detta timmer ganska svårt rötskadat, varför byggnaden bör ha stått taklös en tid fram till 1862 då den alltså åter sattes i stånd, fast som lada.

V. Av K-H Landströms anteckningar flyttades ladan 1987 ett kort stycke efter ägarbyte. Att döma av Ekonomiska kartan 1970 bör det ha inneburit en flyttning omkring 150 meter åt sydost.¹ I samband därmed byttes vissa stockar ut. Dessa bör vara A2, B1, B2, C1, C2, D2, D11 och kanske A1 och D1. Många men inte alla bär tallrika spår av insekter som lever under barken på nyligen döda, obarkade tallar, främst mindre och större märgborre (Tomicus minor och Tomicus piniperda), vilket torde bero på att vindfällen använts för reparationen. Antagligen tillkom plåttaket samtidigt. Inga prov tagna i dessa stockar.

Byggnadens tidigare placering. Med olika grad av säkerhet kan vi kanske med hjälp av de identifierade byggnadsfaserna även följa dess snart 400-åriga färd genom byn. 1970 stod enligt Ekonomiska kartan vad vi antar är denna byggnad på Noret 5:2. Enligt storskifteskartan 1818 ingick det i Litt D, skifte 3288². Litt D är den gård som nu heter Noret 5:24 (adr: Noret 141) knappt halvannan kilometer eller nästan halv fjärdingsväg när det begav sig, norrut, på andra sidan ån. Med ganska stor sannolikhet kan man därför tänka sig att byggnaden ursprungligen stod på den gårdsplatsen. På Litt D: 3288, alltså det skifte vi tror den stod 1970, finns intressant nog faktiskt också en ensam byggnad markerad. Det är vidare ganska troligt att gården tilldelats detta skifte, trots avståndet, p.g.a stark tidigare anknytning. Om det verkligen är "vår" byggnad som syns på kartan, var den i så fall en parstuga eftersom den är omkring 15 meter lång. Den har i så fall före storskiftet, mest troligt ca 1759 (fas III ovan), flyttats bort från gården för att användas på den relativt långväga åkern. Enligt detta scenario blir det fullt förståeligt att man kompletterat en tidigare vältimrad stuga med föga omsorgsfullt bearbetat timmer - den användningen som skydd för arbetsfolk (och hästar) i samband med arbete på åkern motiverade knappast något finsnickrande. Underhållet blev efter hand tydligen eftersatt, och den tycks ha stått taklös under en inte obetydlig tid. Att den trots det dåliga skicket delvis återanvändes som hölada över hundra år senare, ca 1862, blir också mer begripligt om det var så att den faktiskt redan fanns nära till hands. Hade den krävt långväga transport hade kanaske en ny lada av nytt timmer varit ett mer sannolikt alternativ än flyttning av en så illa medfaren byggnad.

Detalj med en av målningarna på stock C7

Bilderna av främst hästar med ryttare målade med rödfärg, eller möjligen ritade med rödkrita finns endast på ursprungliga stockarna C6-C8 och någon stock på D. I princip gör det att de kan ha gjorts när som helst efter 1648. Ett par saker talar dock för att de är betydligt senare. Det ena är att en stugvägg antagligen skurades med jämna mellanrum, vilket nog borde ha skadat målningen betydligt mer än som nu verkar vara fallet. Inte heller är det enkla och delvis till synes ofärdiga utförandet eller placeringen riktigt vad man väntar sig i en stuga från den tiden. Det andra är att rödfärg och rödkrita blev mycket mindre exklusiva varor när lanthandeln startade i mitten av 1800-talet. Sannolikheten för att de tillkommit någon gång efter att byggnaden blivit omgjord till lada ca 1862 synes därför hög.

Genealogin skulle kunna ge en ytterligare dimension till den byggnadshistoriska utredningen. Av vilka, och i vilka livsskeden skedde ombyggnationerna/flyttningarna? Om förhållandena 1648 torde uppgifterna vara knapphändiga, men vilka som bodde på gården 1722, 1759 och kanske 1861 torde kunna gå att få fram. För 1861 kan det dock antagligen bereda svårighet att avgöra vem det aktuella skiftet tillhörde efter eventuella arvsdelningar. Det vi har är att Anders Israelsson står som ägare för Litt D 1818. På utsidan, mitt ovanför fönstrergluggen på B8, finns inskuret bokstäverna "IA" där I är ett enkelt lodrätt streck. Vilket namn, om något, som därmed avses syns mig dock oklart, men placeringen gör det i alla fall troligt att det ristats i samband med omtimringen ca 1722 och kan eventuellt avse ägaren. Vidare har K-H Landström efter samtal med Nils-Erik Olsson 1987, antecknat "Lindsfolket, senare Tjers Kristian".³

Årsringarna i den äldsta och största gruppen (I) visar att stockar med stor sannolikhet kommer från samma bestånd. Det är tätvuxet talltimmer av omkring 130-åriga träd. De visar alla en tillväxtkollaps 1590, d.v.s ingen höstved bildades det året, och ett antal år efter denna händelse har träden extremt tunna ringar. Virket är skavt och därför saknas oftast yttersta ring. På inget av de prover jag tagit finns någon daterbar vankant. På flera av mina prover finns hela eller delar av 1647 års ring bevarad, men vankant kan inte fastställas. Enligt dateringsrapporten från 1988 föreligger emellertid vankant efter 1647 års ring på Landströms prov ur C4,⁴ vilket betyder att den stocken kommer från ett träd fällt vinterhalvåret 1647/48, ett datum som nog kan anses gälla för hela denna grupp. 14 stockar har daterats i denna grupp: A4(d), A5(d), A8(d), A10*, C4*, C5*, C6*, C7*, C8*, C9*, C12, D4, D5 och D8. De med asterisk markerade är borrade av K-H Landström och daterade av T. Bartholin 1988.

Alla stockarna i grupp II, B4-B8 var redan daterade, och jag tog endast två prov (ur B4 och B6) för att kunna få en egen uppfattning av detta timmer. Det har i huvudsak samma karaktär som det i grupp 1 och tillväxtkollapsen 1590 finns i minst en av dem (B6). De grodde ungefär samtidigt med träden i grupp 1 och skulle t.o.m kunna komma ur samma bestånd som dessa. Eftersom de är mindre nogrant bearbetade med skavjärnet kunde vankant hittas och dessa stockar därmed utan tvekan dateras till vintern 1721-22.

Grupp III är som nämnts tidigare mest problematisk. Den består av ganska frodvuxna tallar som enbart barkats och fått nödtorftigt långdrag. Två av stockarna C10 och C11 dateras entydligt till vintern 1758/59, men en av de motsvarande stockarna på andra sidan, A11, dateras obegripligt nog till 1753/54. Avsaknaden av blånad eller inseksgångar utesluter rimligen att det är fråga om torrtall eller vindfälle, utan stocken måste ha förvarats barkad.

1800-talsstockarna är blockhuggna vid knutarna. Av de fem prov som tagits ur dessa stockar (inklusive två åsar) är fyra av gran och ett av tall. Ett av granproven (A3) omfattar mer än 300 ringar, vilket är sällsynt många. Även de övriga grantimmren är tätvuxna, medan tallstocken (D3) är ganska frodvuxen.

Noter

Korrelationsvärden

                   T-  Over  Skel
          Corr   Test   lap  Chi2
186250    0,32   3,23    91     2    1646  A5, +vv, yttre z:förlorat fragment
186252    0,54   6,66   112    14    1641  A8, vk, y del e kollaps mkt osäk. ev 1641
186253    0,53   6,47   109    23    1646  C12 +vv
186254    0,45   5,60   123    12    1647  D8 skavd & bilad
186255    0,54   6,99   121    15    1645  D5 skavd o bilad
186256    0,69   7,14    58     7    1753  A11 röstmoder, rund
1862507   0,45   4,09    69     1    1861  D3 vk. vinterbarkad
1862508   0,39   4,49   111    17    1646  D4 bilad (skavd?) många urtag
1862509   0,49   4,78    75     7    1758  C10. rund, drag o glugg.rutten i ändar
1862510   0,58   5,33    57    13    1758  C11. röstmoder. rund
1862511   0,57   7,80   130    21    1643  A4(d)
1862514   0,50   8,35   210    26    1722  B4. bilad, ej skavd. (KHL)
1862515   0,33   4,36   160    12    1677  B6, bilad, sämre skavd, ej vk.
1862516   0,48   7,86   203    30    1721  B7. Illa skavd. KHL

Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,1,2,6)
Correlations between each of 15 checked members (=all members) of the collection 18625PISY.fil 
and the rest of the checked members of that collection (excluding samples of the same stem). 
Minimum overlap used when finding best match: 45
                  Member offset to ref-
                  Off Over  P2Yrs------
         Years    set  lap  CorrC TTest

186250      99    359   91   0,59   6,9
186252     144    357  112   0,49   5,9
186253     112    359  109   0,65   8,9
186254     124    358  123   0,52   6,8
186255     123    360  121   0,64   9,0
186256      59    252   58   0,64   6,3
1862507     70    144   69   0,45   4,1
1862508    112    359  111   0,56   7,1
1862509     76    247   75   0,36   3,3
1862510     58    247   57   0,42   3,4
1862511    131    362  130   0,57   7,9
1862514    212    283  210   0,41   6,5
1862515    162    328  160   0,49   7,1
1862516    206    284  203   0,51   8,5

Mean corr. of first column when overlap >= 45 (15 samples): 0,54 Standard deviation interval 0,46 - 0,62
All member offsets are at points of best match!

18625  1 Lada, Noret, Järna sn                               PISY
18625  2 Sweden       Pinus sylvestris    234  6032N1425E          1505 1861
18625  3 T. Axelson
18625   #### 60.54824, 14.42421

18625  1 Lada, Noret, Järna sn                               PCAB
18625  2 Sweden       Picea abies         234  6032N1425E          1551 1861
18625  3 T. Axelson
18625   #### 60.54824, 14.42421