Käringsjödammen och Käringbäcken, Floda sn

Dammen efter att rännan rasat, 10 sept 2010.

Käringsjödammen och utloppet av Käringsjön i Käringbäcken, 60.45189, 14.64203, har intresserat mig länge, och jag har tagit prover vid ett flertal tillfällen. Bäckens översta sträckning är helt rak och kan misstänkas inte vara naturlig. Samtidigt är det delvis blockigt och som det nu ser ut olämpligt för flottning, men kanske var rännan uppfylld med nu bortspolat finare material eller överbyggd med någon träränna? En 120 meter lång dammvall sträcker sig 60 meter åt vardera håll från dammen/bäckmynningen. Den måste representera ett stort antal dagsverken vilka man gärna skulle vilja se redovisningen på i någon räkenskapsbok. Om de måttligt stora täktgropar som finns väster om vallen varit tillfyllest, eller om material också hämtats från det omfattande småskaliga grustäktområdet beläget ca 200 m SV om Hovstrandtjärnen kan möjligen avgöras genom jämförelse av fyllnadsmaterialets beskaffenhet. 60 meter nedströms finns ett par otydliga dammvallar och i anslutning till dem en del kopparslagg särskilt på högra/östra sidan. Förutom kopparhyttan, som kanske drevs på 1600-talet och som jag undrar kanske kan ha givit namn åt området ifall "käring" kan ha avsett t.ex suluugn. Senare fanns kanske en kvarn.^{1 2} och till sist alltså en flottningsled.

Jag har med tillväxtborr tagit prover från stockarna i dammen och i några klovor på botten lite längre ner i bäcken vid fyra olika tillfällen. Klovorna nedanför provtog jag omkring 2003, medan prover i anslutning till dammen och timmerrännan togs 2007, 2010 och 2014. Flottningsrännan bröts sönder någon gång mellan provtagningstillfällena 2007 och 2010.

Den ena gruppen består av stockar från den 2010 söndertrasade rännan. De är med ett undantag från omkring förra sekelskiftet. Hit för jag även proverna ur klovor från längre ner i bäcken som torde härröra från någon konstruktion från andra hälften av 1800-talet. Mer om dessa prover längre ner.

Den andra och mest intressanta gruppen består av virken där i huvudsak kärnved med ringar från 1500- och 1600-talen återstår. Proven har hämtats ur de tvärgående stockarna som bar upp rännan, ur skoningen på sidorna av strömfåran och ur en av de 2010 losslitna stockarna. Yngsta ringarna återfinns i prov från stockar i skoningen med yttersta bevarade ring från 1715 (prov KB0004) respektive 1701 (prov KB0021), det ena provet taget 2007 med en del splintved kvar, det andra 2014. Båda har splintvedsgräns omkring 1699 och bör vara fällda under mitten eller andra hälften av 1700-talet (sannolikt fällningsdatum centrerat runt 1760- och 1770-talen). Stock 04 borrade jag 2007 innan rännan rasade. Det passar dåligt mot de övriga stockarna, och verkar ha vuxit under något andra förhållanden än de. Prov KB0021 togs vid lågvattnet 2014. Den tredje undersökta stocken i skoningen (prov KB0020) har sista bevarade ring från 1678, men troligtvis är det innanför ett brandljud efter en brand högsommaren 1679, och splintvedsstatistik är därmed antagligen meningslös. Den kan vara fälld allt mellan ca 1680 och ca 1790.

Av de tre(?) undersökta tvärbottenstockarna innehåller tyvärr bara ett prov någon någorlunda ytlig ved, nämligen prov KB0025 med sista mätta ring 1692. Det är oklart om någon splintved finns. Den kan helt saknas, eller bestå av tre ringar. Ytveden är trasig och jag misstänker att provet är taget genom stocken så att den ytliga veden är från undersidan. Prov KB0024 innehåller bara 64 ringar men är uppenbarligen av samma träd som prov KB0025 (om det är taget i samma eller en annan stock än prov KB0025 är tyvärr lite oklart i dokumentationen). Den tredje stocken (prov KB0023) har också bara den innersta delen bevarad, 65 ringar (1535–1539) och kan antas vara från ett annat men samtida träd (om det är en bottenstock, vilket också är tvetydigt dokumenterat). Med enstaka splintvedsringar bevarade blir fällningstiden för nr KB0025 ca 1740–ca 1801 annars efter ca 1744.

Återstår i gruppen prov KB0014, som togs i en av de lösslitna stockarna som utgjort timmerrännan (de övriga är mycket yngre, se nedan). Det har ringar för åren 1517-1620 i två borrprov, med en tydligt blånad splint i de fyra yngsta ringarna, vilket ger ett sannolikt (90%) dödsår för tallen 1659-1711. Blånaden tolkar jag emellertid som att det är fråga om en torrtall och i så fall kan den antagligen ändå ha använts samtidigt med de andra. Tillsammans bör dessa prov datera dammen/flottningsrännan i spannet ca 1745-1795 med högst sannolikhet att det skett under 1760- eller 1770-talet och att man då i huvudsak använde sig av drygt 250-åriga furor. Skogen runt sjön bör vid den tiden alltså inte ha varit alltför hårt nyttjad sedan tidigare då inga tydliga spår efter avverkningar (friställningar) syns under 15- och 16-hundratalen i något av träden. 1700-talets ringar i splintveden är nästan alla förlorade i de äldre proven, varför de inte säger mycket om skogens utveckling under den tiden.

* Ett troligt brandljud 1679 förrycker antagligen splintvedsstatistiken för prov 20. Splintvedsstatistiken enligt Gjerdrum4 ger ett ganska vitt möjligt fällningsintervall för de äldre stockarna, men centrat omkring 1770.

Stockarna i timmerrännans glidbana var alltså i huvudsak yngre, och bör härröra från en reparation, mest troligt andra delen av 1890-talet, eller något senare. Prov togs dels 2007 i den då ännu intakta rännan och sedan 2010 i de lösa stockarna efter att den brutits sönder. Sammanlagt är fyra yngre stockar provtagna varav två vid båda tillfällena. Yngsta ring är en bara delvis bevarad från 1894. Provet där den finns, Kb0002a, är den bortre radien av två, när stocken genomborrades och borren således trasade ytveden när den bröt igenom stockytan på baksidan. Man kan därför förvänta sig ett fåtal förlorade ringar, men inte mer, och virket är friskt och satt skyddat, varför jag tror att vankant kan ha varit intakt. De övriga proven antingen saknar vankant eller kan bedömas vara torrtallar, men är då förenliga med samma datering.

Några av stockarna är från träd som började växa i mitten av 1700-talet. Fyra träd har ringar för hela 1770-talet, varav två dock är unga och under naturligt starkt avtagnade tillväxt hos fristående träd där man inte kan förvänta sig respons på ytterligare friställning. I de två återstående kan man i den ena se en kraftig tillväxtökning efter 1775 (Kb0001a, ring 88 och Kb0001b, ring 99), som rimligen beror på friställning, och på den andra en mindre påtaglig efter 1773 (1176_2, ring 57)⁵ som förvisso kan ha andra orsaker. En möjlig tolkning är att flottning från Käringsjön kom igång på 1770-talets början och att dammen är från denna tid. Nästa gång man ser en tillväxtökning hos dessa stockar är på 1810-talet, då måhända en ny urhuggning sker i deras närhet, men det är för sent för att de gamla stockarna i konstruktionen ska kunna vara huggna då. Sedan finns ett antal tillväxtvariationer som kan vara avverkningsrelaterade. Tillväxten är mycket mer varierad under 1800-talet än den var under 1500- och 1600-talen. Då vi dock inte vet var träden vuxit och bara återspeglar förhållandena just där de stod är försiktighet i slutsatserna om huggningens omfattning att anbefalla.

De yngre proven innehåller generellt betydligt mer splintved än de äldre, och även om splintvedsstatistiken ger möjlighet till ett senare fällningsdatum, är åren omkring eller strax före 1900 mest troligt. Även då har man delvis använt sig av torrtallar.

Timmerrännans stockar sedda uppifrån i september 2007. Sjön t.v om bilden.

Före raset (2007-09-22).

efter raset (2010-09-10).

Sammanfattning: Utloppet genom damvallen närmast sjön har (hade) en timmerränna och en skoning av stockar som kan dateras till någon gång i perioden 1745-1795 med störst sannolikhet i mitten av perioden. Tecken finns som tyder på skogshuggning under förra hälften till mitten av 1770-talet, som eventuellt kan vara relaterad till dammens och flottledens byggnad.

Äldre verksamhet: Lämningarna efter hyttan och eventuell kvarn torde vara äldre än den daterade flottningsrännan, då de nedre dammarna nog inte är förenliga med flottledens anordningar. Koppsla Lasse från Mossel, som av traditionen utpekas som den som drev kopparhyttan kan nog antingen vara Nämndemannen Lars Olsson, som bl.a står som ägare till den senare s.k Kopplahea söder ut på Heo, 1,5 kilometer norr om Käringsjön i Geometrisk Jordebok 1654. Han gifte sig enligt Elfving 1630 och fick barn fram till åtminstone 1655.⁶ Av protokollet från Floda häradsrätt 24/2 1668 framgår att han då senaste året avlidit och att han varit gift två gånger och fått barn med båda. Änkan heter Anna Larsdotter. Om hyttan nämns inget.⁷ Kanske yngste sonen Lars Larsson född 1655, gift 1676 yngsta barn 1699, dödsår okänt,⁸ också skulle kunna vara en kandidat? Om det är den äldre kan man tänka sig att smältningen kanske kan ha skett på 1630- eller 1640-talet? Hur långt tillbaka tillnamnet Koppsla(g) kan beläggas vet jag inte heller. Själv har jag inte sett det i några äldre urkunder. Sonen/halvbrodern Per Larsson f.1639 återfinns enligt husförhörslängderna i Forsen åren 1669-72, d.v.s efter faderns död. Varken hytta eller någon kvarn vid Käringsjön nämns i 1663-64 års inventering⁹ och bör inte ha varit i drift vid den tidpunkten.

Noter

Korrelationsvärden

Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between samples in kb_old.fil and
SodraDal dated to 2005 with corr >= 0,48 and with overlap >= 63 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                   T-  Over  Skel
          Corr   Test   lap  Chi2
all...    0,71  14,27   198    46   based on 7 members
KB0023a   0,72   8,07    64    11   1535-1599  +>1, tvärstock på vilka de bortspolade låg
KB0024a   0,67   6,98    63    11   1526-1589  tvärstock på vilka de bortspolade låg, yttersta 1,5 ruttna men mätta
KB0025m   0,60   9,66   172    44   1518-1692  tvärstock på vilka de bortspolade låg
Kb0004a   0,58   7,47   113    17   1602-1715  Sidostock, jordfast i västra sidan om dammen. borrad 2007 innan raset
KB0020a   0,55   7,77   139    32   1539-1678  +>4, tillväxtkollaps? året e sista mätta r
Kb0014m   0,50   5,85   103    10   1517-1620  +>4. 2010, i efter raset  lös stock. denna var grövst och mest sliten
KB0021a   0,48   6,05   122    16   1579-1701  +>0, sidostock i dammvallen

Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between samples in kb_18ht.fil and
SodraDal dated to 2005 with corr >= 0,42 and with overlap >= 57 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                   T-  Over  Skel
          Corr   Test   lap  Chi2
all...    0,62   9,97   163    25   based on 6 members
Kb0003m   0,57   7,55   118    20   1760-1878  
1176_1m   0,57   5,10    57     8   1803-1860  Klova i bäcken trol fr timmerränna
Kb0011m   0,56   7,05   110     6   1754-1864  +>0. sp=52, (mossbelupen, nästan helt under vatten 2010)
Kb0002m   0,52   6,46   117    10   1776-1893  Kb0012, sp=17(1850). Stock med tydligt långdrag på ena sidan. (=Kb0002
kb0001m   0,46   5,96   135    13   1739-1874  
1176_2    0,42   4,52   100     0   1730-1830  +>0


Cybis CDendro, Algorithm: P2YrsL: Proportion of last two years growth LIMITED (2,0,T,NoLog,1,2,6)
Correlations between best available references (PISY) and
1176_2.pos dated to 1830 with corr >= 0,41 and with overlap >= 100 
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                    T-  Over  Skel
           Corr   Test   lap  Chi2
all...     0,54   6,31   100     7   based on 9 members
norw018    0,49   5,57   100     7    1913  Southern Trysil, 500m PISY
swed326    0,44   4,86   100     5    1998  Jämtland - Central Scandinavian Mountains, 700 m, 63.12,13.33         
jamt_gu    0,44   4,79   100     7    2006  Jämtland, B Gunnarsson, PISY                                         .
norw016    0,43   4,75   100     9    2004  Gutuli, 6200 01211, 800m, Gutiérrez, PISY                             
swed336    0,43   4,70   100     3    2011  Safsnas, Dalarna
SodraDal   0,42   4,52   100     0    2005  Dalarna söder om Siljan. Sammansatt. (Floda, Grangärde, Gagnef, Svärds
Bingsjo    0,42   4,52   100     1    1859  Bingsjö Dalarna, Klockargårdens storstuga mm (B. Israels, T Axelson) P
FlodaSn0   0,41   4,51   100     0    2005  Floda sn, Dalarna T. A 2006? (annat än swed305, hårt sovrat)          
swed008    0,41   4,51   100     4    1971  ÖSTERSUND (Harlan), PISY                                              

Mätdata (ringbredder)

Kb0    1 Käringbäcken, Floda sn W                            PISY
Kb0    2 Sweden       Pinus sylvestris                             1517 1715
Kb0    3 T.Axelson

Kb0    1 Käringbäcken, Floda sn W                            PISY
Kb0    2 Sweden       Pinus sylvestris                             1730 1893
Kb0    3 T.Axelson