Huvudsida - Några daterade objekt - Nytt


Dendrokronologiska noteringar av Torbjörn Axelson


Skälet till denna sida... (2007-07-03)
Efter att ha sysslat med dendrokronologi i flera år, har jag insett att många iakttagelser aldrig blir noterade, och därför aldrig blir annat än flyktiga tankar, också om det just i stunden fanns påtagliga data. Sådana noteringar hoprafsade i något dokument i värsta fall benämnt blott "untitled_5" eller obetydligt bättre, är förlorade. Detta är därför ett försök att på ett anspråkslöst sätt föra dendrokronologiska anteckningar och göra det på ett sådant sätt så att de senare går att återfinna och vid behov hänvisa till.
På Björbos högsta topp (2007-07-03)
Här om dagen var jag uppe på Lejtjärnsberget () i Björbo. Det är högsta punkten i det nära grannskapet. Den sträcker sig upp till 457,5 m och träden där uppe växer alltså 200-250 meter högre än den omgivande skogen. Jag samlade in borrprov från 13 levande tallar. Denna kollektion kommer förhoppningsvis att kunna visa hur mycket en sådan höjdskillnad, när den som i detta fall bara är lokal, kan göra på korrelationsvärden, och kanske också på nederbörd/temperatur-balansen. Materialet måste torka, limmas, slipas, skannas och mätas först... (uppdat 2007-09-03: en första genomgång av detta material är nu klar)

Tills detta blir klart får vi hålla till godo med en bit av en gammal tallstubbe där bara en krans av kådrika "tjärvedsstickor" återstod. Den stod i närheten av de levande träden. Jag tog med mig en sådan "sticka" hem (4cm*4cm), och sågade, slipade och mätte. Som vanligt blev kontrasten dålig p.g.a den myckna tjäran, men jag lyckades i alla fall mäta och datera. Den yttersta ringen var från 1841, och detta bör vara relativt nära vankanten. Stubben bör ha stått där mer än 150 år. De yttersta ringarna ger dock mycket dåliga värden, och kan innehålla fel. Blocket 1704-1809 kan dock med gott resultat jämföras med referenserna:
2007-07-03  22:54:57   Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between BPI020m.wid dated to 1809 and references >70 years overlap and corr >0,3
              T-   Over 
         Corr Test  lap 
all...   0,59  7,3  104 
SödraDal 0,57  7,0  104  conglomerate of all available good samples from southern part of Dalarna grown on normal ground
FlodaSn0 0,57  6,9  104  Material from Floda sn, Dalarna, i.e the same area as swed305, but other samples
swed305  0,52  6,2  104  Around Björbo, Dalarna
se007    0,50  5,9  104  Dalarna region, Lunds univ.
Grangard 0,46  5,2  104  Grangärde sn, Södra Dalarna
GagnefSo 0,44  4,9  104  Gagnef (by Bertil Israels)
Prostpar 0,43  4,8  104  Prostparken, Svärdsjö, Dalarna
sotab2   0,43  4,8  104  Solør, Norway
idre     0,39  4,3  104  Idre, norra Dalarna (450-500m)
swed023w 0,39  4,3  104  Jämtland
fletab2  0,35  3,8  104 
swed304  0,35  3,2   74  Sisshammar, Sthlm
Bingsjo_ 0,34  3,7  104  Bingsjö, Dalarna
Savolinn 0,33  3,6  104  Savonlinna area, Southeastern Finland
Petmyra  0,33  3,5  104  A peat bog in Björbo 
swed008  0,33  3,4   94  Saltsjöbaden, Stockholm
ESVEALAN 0,32  3,4  104  conglomerate of chronologies from Närke, Stockholm, Södermanland, eastern Småland
Estonia  0,30  3,2  104  Estonia
Trots höjden ger provet en träffbild, som geografiskt ligger helt rätt lokalt. Då det gäller värdena mot de mer avlägsna referenserna, ser vi en viss tendens att de nordliga och västliga får bättre värden än de sydliga och ostliga. Återstår då att se om detta mönster också gäller de recenta träden. Dessa kommer att kunna jämföras med träd från platser med känd höjd.
Header:
keycode=BPI020a
DateEnd=1841
LENGTH=138
Location=Lejtjärnsberget, Björbo 
EarthCoord=N 60º 25' 53", E 14º 43' 42"
Elev=430m
State=Sweden 
Species=PISY
Comment=(Del av gammal stubbe. Möjliga brandspår ca 1740 och 1770 )
LocationCharacteristics=barrskog på nordvästsluttning
SoilType=morän
Project=BPI020
Personal_ID=T. Axelson 
DateOfSampling=1 juli 2007
DATA:Tree
45 54 53 26 14 37 32 41 44 33 
35 43 51 25 24 50 44 42 25 29 
40 40 55 57 57 52 34 35 32 41 
22 8 18 17 10 13 9 16 19 15 
21 11 14 31 26 25 34 97 100 73 
77 55 38 29 40 37 41 39 41 43 
47 46 27 20 36 32 15 21 29 13 
12 36 44 68 51 45 53 45 26 34 
36 27 26 40 25 23 44 30 46 38 
37 34 33 33 32 22 38 24 16 16 
14 14 20 13 7 22 23 20 21 21 
14 14 7 18 27 16 13 14 14 26 
27 28 13 11 15 15 19 13 13 22 
11 11 16 18 23 22 21    

Header:
keycode=BPI020b
DateEnd=1840
LENGTH=136
Location=Lejtjärnsberget, Björbo 
EarthCoord=N 60º 25' 53", E 14º 43' 42"
Elev=430m
State=Sweden 
Species=PISY
Comment=(Del av gammal stubbe. Möjliga brandspår ca 1740 och 1770 )
LocationCharacteristics=barrskog på nordvästsluttning
SoilType=morän
Project=BPI020
Personal_ID=T. Axelson 
DateOfSampling=1 juli 2007
DATA:Tree
44 54 48 26 14 35 27 44 45 35 
35 42 47 24 22 52 49 43 37 32 
40 29 44 57 57 48 33 31 37 58 
21 24 25 23 19 12 2 20 33 28 
34 31 41 38 37 11 29 82 74 46 
55 38 28 28 35 30 40 47 42 35 
38 33 21 14 18 21 11 9 10 18 
16 24 37 46 37 29 32 36 28 38 
35 29 32 46 45 23 46 38 37 34 
27 29 27 29 29 21 23 19 9 15 
15 16 21 20 25 24 20 14 16 21 
3 23 6 7 13 22 25 22 24 22 
9 19 20 10 14 10 19 23 4 15 
16 18 20 18 19 23     

Header:
keycode=BPI020m
DateEnd=1809
LENGTH=105
Location=Lejtjärnsberget, Björbo 
EarthCoord=N 60º 25' 53", E 14º 43' 42"
Elev=430m
State=Sweden 
Species=PISY
Comment=Block 32-135 of BPI020. Distanse between a & b <40 mm (Del av gammal stubbe. Möjliga brandspår ca 1740 och 1770)
LocationCharacteristics=barrskog på nordvästsluttning
SoilType=morän
Project=BPI020
Personal_ID=T. Axelson 
DateOfSampling=1 juli 2007
DATA:Tree
45 54 50 26 14 36 29 42 45 34 
35 43 49 25 23 51 46 43 31 30 
40 34 49 57 57 50 34 33 34 50 
22 16 21 20 14 13 6 18 26 22 
27 21 27 35 32 18 31 89 87 60 
66 46 33 28 37 33 40 43 41 39 
43 40 24 17 27 26 13 15 20 16 
14 30 41 57 44 37 43 41 27 36 
35 28 29 43 35 23 45 34 41 36 
32 32 30 31 31 22 31 21 12 15 
15 15 20 17 16      

Varför ett prov kan passa bättre mot "fel" referens. (2007-07-04)

Fick idag en fråga om varför en mätserie från en (tall)stock i Djura (ca 2,5 mil nordost om Björbo), daterad till 1839, ger bättre korrelationsvärden mot Solør-kronologin och mot SE007 än mot den mer lokala ITRDB:swed305. Detta är en lätt bearbetning av svaret jag gav:

Det handlar nog inte i första hand om brist i CDendro - man kan justera mekanismen, men skillnaderna brukar bara bli högst marginella. Observera dock att om man använder originalversionen av swed305 ska "sum by stem" inte vara förbockad, eftersom identiteterna är olyckligt utformade. Orsaken är säkert om att swed305 inte var optimal för just denna stock - Swed305 är smal (allt eller nästan allt i den är ju från Björboskogen).

Det finns inget absolut samband mellan närhet och höga korrelationsvärden, utan man hittar inte alltför sällan stockar som passar bättre mot något mer avlägset, än mot de lokala referenserna. Detta hör bl. a samman med att det är en balans mellan nederbörd och temperatur, som avgör tillväxten. I Sverige kan man grovt säga att ju längre åt nordväst man kommer ju mer temperaturbegränsade är kurvorna (positiv temperaturkorrelation), och ju mer åt sydost ju mer nederbördsbegränsade (dessutom finns på barrträden här och söderut ganska stark negativ korrelation mot förra årets sensommartemperatur - på gran är denna effekt mycket stark). Höjden över havet är också viktig. Men det betyder att vi kan hitta träd som vuxit på torra platser som kan vara mer nederbördskänsliga än förväntat, och passar då bättre mot sydligare kurvor, och vi kan hitta sådana som av lokala omständigheter är starkare temperaturbegränsade, och därmed passar lite bättre mot nordligare. (vi hittar också tallar där avsnitt på 10-25 år av patologiska skäl tillsynes ligger ett år fel - ett sjukt träd kan korrelera negativt på temperatur, vilket ger en korrelation mot de friska trädens normalt negativa respons på fjolårstemperaturen)

Eftersom vi i Dalarna har ett ganska labilt läge mellan nederbörd och temperatur, så tycks det behövas ganska lite för att det ska passa dåligt. Slår man ihop ett större material så får man bort mer av de lokala egenheter, och man kan få en kurva som ger pålitliga resultat oftare - de mest labila perioderna blir utslätade. Den mycket lokala kurvan, som swed305, ger ibland dock betydligt bättre värden på lokalt material - men det är lite lotteri i det enskilda fallet. Regeln är alltså att man, om man har flera kurvor tillgängliga, har större chans att hitta rätt passning.

I CDendro kan man effektivt hitta bra passningar mot många referenser, genom att man skapar en kollektion där man lägger medelkurvor av alla sina referensserier (sparade som .wid eller .d12). Sedan väljer man provet som referens! och testar kollektionen med referenser mot detta!

Det är också bra att tänka på att korrelationsvärden inte är linjära, utan att de egentligen ska kvadreras för att bli jämförbara. 0.71 är alltså dubbelt så bra som 0.50. TTest-värdena är ett bra hjälpmedel, eftersom de tar hänsyn både till detta och till längden på överlappningen. TTest bör ligga på omkring 6 eller bättre för att vara rimligt säkert.
Drivit uppströms?! - riskabel proviniensbestämning (2007-07-05)

Vid en kvällspromenad en vårkväll utmed Kvarnsjön nordväst om Björbo, hittade en avhuggen stockända som låg i vattnetbrynet och skvalpade. Den var ca 50 cm lång och drygt 20 cm i diameter och v-formad i ena änden, antagligen därför att trädet fällts med yxa. Andra änden var tvärt avhuggen. Den såg ut att ha legat länge i vattnet. Kanske hade den legat längre ut, men lossnat från botten och drivit in. Jag borrade i den, för att datera och det visade sig att den tillät en något svajig datering till 1868 (PISY), men (över!)tolkar man träffbilden för proviniens så kunde man tro att den hade drivit uppströms mycket långt - särskilt om inte SE007 (dalarnakronologin från Lunds univ) varit tillgänglig. De bästa träffarna pekar nämligen snarast mot mälardalsområdet(!), medan de lokala kurvorna kommer långt ner på listan. I detta fall "räddas" vi dock från att dra sådana förhastade slutsatser av se007 och Solør-kronologierna. Men ofta har man ju inte en sådan mängd kronologier att jämföra med, som vi hade i detta fall. Exemplet kan därför tjäna som en påminnelse om att man inte kan dra proviniensslutsatser om man inte har väldigt mycket bättre korrelations och TTest värden än jag hade denna gång.

2007-06-26  19:43:34   Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between BjKvs01a _BLOCKOF.pos  dated to 1868 and 19 references
                 T-   Over 
           Corr Test  lap 
all...     0,58  5,7   66 
BratPISY   0,54  5,2   66 Mälardalen* 
se007      0,50  4,6   66 Dalarna from Lund univ. (Extraterastrial)
ESVEALAN   0,46  4,2   66 Southeast Sweden (mainland)**
sotab2     0,46  4,1   66 Solør
Sdrmanla   0,45  4,1   66 
Estonia    0,45  4,1   66 
Savolinn   0,43  3,9   66 Savonlinna, South-east Finland
kaptensu   0,42  3,7   66 A house in Stockholm archipelago
Prostpar   0,42  3,7   66 Svärdsjö
swed016    0,42  3,7   66 Värmland
Sissh041   0,37  3,2   66 Sisshammar, Stockholm
Petmyra    0,37  3,2   66 Peat bog in Björbo
swed308S   0,37  3,0   60 Saltsjöbaden, Sthlm
swed302    0,36  3,1   66 Nämdö, Stockholm Archipelago
Grangard   0,36  3,0   66 Grangärde, Dalarna
FlodaSn0   0,38  3,3   66 
BjörboGr   0,35  3,0   66 
SödraDal   0,35  3,0   66 
fletab2    0,35  3,0   66 


*A "washed" version of The PISY Chronology published by Bråthen in "Dated wood from Gotland and diocese of Skara"

**Conglomerate of chronologies from Närke, Stockholm, Södermanland, eastern Småland



Header:
keycode=BjKvs01a
DateEnd=1868
LENGTH=67
Location=lösfynd i Kvarnsjön, Björbo
Elev=230-340m
State=Sweden
Species=PISY
Interpretation=ca 1870
Comment=Nära marken. Extremsmala ringar nära märg borttagna. 
Personal_ID=T. Axelson
DateOfSampling=5 maj 2007
DATA:Tree
31 48 65 89 96 88 115 145 137 162 
189 192 147 163 141 183 174 153 145 157 
146 150 195 161 161 150 176 110 142 152 
159 174 210 142 216 163 188 227 203 193 
224 191 180 163 152 112 172 167 142 169 
148 81 116 29 38 62 97 102 195 171 
140 142 125 169 201 96 116    

 

Temperature vs Precipitation as limiting factor (2007-07-07)
There are two most important impacts on tree ring growth in Sweden (as anywhere): Temperature and precipitation. The annual growth, measurable in the tree rings, is the result of the complex relation between temperature and moisture of the growth season, but to complicate the pattern, often also a negative correlation to the temperature of the preceding summer. In cold and/or wet areas temperature will be the major limitation while in dry and warm areas the moisture will be. In the southern half of Sweden the south east coast area will be the most dry and the mountain area in the northwest the coldest.

There are good PISY chronologies available from the Island of Gotland in the Baltic sea (ITRDB:swed022w and an even stronger one: "Project Extraterastrial" from Lunds university:SE005 (available in a excel-document on there site). This collection is to some extent based on the same samples as swed022w, but with a lot of other recent tree samples included. From the northwest area we have ITRDB:swed023w and ITRDB:swed008 from the county of Jämtland. Those could be joint together with my collection from Idre (very northern Dalarna), to a regional collection of the North west. Those two chronologies could be expected being as much precipitation and temperature sensitive as we can get in this area. My question which I would like to figure out, is how far it may be possibly to use the temperature signal from the NW-chronology in the baltic coast area and the precipitation signal in the opposite direction. Fortunately there are monthly mean temperature data and monthly precipitation data available for Sveg in northwest and for Visby on the island of Gotland, at the "Nordklim" database. Let us have a look on them:

Correlations Sveg to Visby 1890-2001 (using a d13/-1 normalization*)

                    May    June    July   August   Sept.   May-July
Precipitation:      0,40   0,35    0,42   0,15     0,39    0,40
Temperature:        0,80   0,77    0,82   0,81     0,80




Temperature:        May    June    July   August   Sept.   
Sveg   mean         7,5    12,4    14,8   12,6     8,1
       Stdv         1,6     1,7     1,5    1,4     1,3

Sveg mean+1 stdv    9,1    14,1    16,3   14,0     9,4
Visby mean-1 stdv   8,8    12,5    15,2   14,8    11,0 

Visby  mean         9,3    13,8    16,6   16,1    12,2
       Stdv         1,5     1,3     1,4    1,3     1,2



Precipitation:
Sveg   mean          47      66      86     78      58
       Stdv          24      32      40     37      33

Sveg mean-1 stdv     23      34      46     41     
Visby mean+1 stdv    48      52      85     89     

Visby  mean          29      33      50     57      51
       Stdv          19      19      35     32      27


*i.e current year value divided with the sum of previous, current and preceding years values.  
According to this table we can say that temperature correlation between the two areas are very high, while precipitation correlation rate is much lower. The temperature on Gotland is higher than in Sveg during the whole period May-September, but in the early summer the differences are less than one standarddeviation: I.e not so few of the coldest early summers on Gotland will be colder than the warmest summers in Sveg. During the late summer period the difference is bigger and the temperature ranges are clearly separated.

So from a tree ring perspective we can expect that the temperature during the period the trees producing earlywood the temperature range of the two areas are often overlapping although they during the late-wood period rarely overlaps.

The Precipitation differs in the opposite way. During the whole period there are more rain in Sveg than in Visby, in june twice as much, in september almost the same, but still they are separated less than one standard deviation so a wet Gotland summer month may be more wet than the same month a dry summer in Sveg another year.

But not temperature alone nor precipitation alone gives the growth rate for a singel summer or part of a summer, but the relation between them. Unfortunately monthly mean values only, are available, and they are not fully sufficient - especially not according to precipitation (there may have been 29 days of drought in the beginning of the month but a thunderstorm the last day, filling up the mean rate in a few hours - but for the trees it was still a very dry month...)

Next step is trying to find a formula combining the precipitation and the temperature data in a way as close to the tree growth as possible.

To compare the meteorological data and the tree rings in the best way we would have use for separated early wood and late wood measurements. Unfortunately there is a lack of such data, and it is a rather time wasting thing to do that measuring job, even if mechanisms for it is present in the CooRecoorder. But maybe I have to do it on my Idre material and probably alson on my Öland collection (ITRDB:swed313) -or I may use the Saltsjöbaden (swed308) chronology, there early and late wood measurements are available. Swed308 (Saltsjöbaden, Stockholm) and swed313 (Rälla, Öland) are correlating very well indeed.

To predict the growth rate it is necessary to find which one of temperature (T) or precipitation (P) is the limiting one. This "limitation border", or the line along which the two factors are balancing each other could be described as a graph, there P is a function of T. Above the border represented of the graph T is limiting (and value of P is irrelevant), below P is limiting and T value irrelevant.

What could we expect such a graph looks like?
1. The temerature of "no growth" is higer than 0°C so we need to subtract the T values with a constant (t0).
2. We need a constant for the corespondence between "°C" and "mm" (k).
3. The graph is surely not linear. When T increases P have to increase even more to compensate for the increasing evaporation. So we have to power T to x.

The function describing the optimal T/P rate would then be:

P=k*(T-t0)^x   or   T=t0+(P/k)^(1/x)

I am sure the value of t0 could be find some were (even if it has to be modified because it is monthly mean temp values and not the temperatures experienced by the tree - and the standard deviations are unknown...). Finding out a reasonably value for k and x will be really tricky indeed - but while values of Visby normally seems giving P- sensitivity and Sveg almost always seems to give T-sensitivity in the tree ring pattern, there may at least be possible to make some not totally lost approximation for k and x I hope!

...but that is a project for another day....

Alf Bråthen's Pine Chronology for Mälardalen (2007-07-23)

In his book "Dated wood from Gotland and diocese of Skara" (1995, ISBN 87-87270-75-7), Alf Bråthen published an originally Russian reference chronology of pine from Mälardalen 1083-1992. Unfortunately it contains errors. The oldest part is erroneously dated 9 years too early, but there seems to also be some other unreliable parts. By comparing the chronology towards a mean of all available relevant (good) PISY chronologies, we can identify problematic parts of this chronology, and make up a "washed" version. (See block-analysis result below). Guided by this analyze I have identified four bad blocks to be removed (and one to be redated). The bad blocks are:

1904-1992 (corr=0.32)
1396-1464 (corr=0.22)
1283-1353 (corr=0.24)
1083-1144 (very oldest part, redated) (corr=0.28)
Removing those blocks and keeping the rest - the oldest redated - gives corr=0.63.

There may still perhaps be problematic or even erroneous dated samples hide in the mean, but there are also correct samples enough making this washed version useful as a reference for the area. Here it is: BratPISY-rev.rwl

BratPISY compared to the reference PISY-Scandinavian (mean of all available southern Scandinavian PISY-references)
Best matches for the whole sample:    13 0,41 (1992)      4 0,17 (2001)    747 0,15 (1258)  
Block length: 80

Block  -----Aimed   -------Best    ------------Three best
start  --------at   around that    ---1stBestMatch-------
    0     13 0,35      13 0,35       986 0,39  986 (1019)
   25     38 0,34      38 0,34       484 0,38  459 (1546)
   50     63 0,48      63 0,48        63 0,48   13 (1992)
   75     88 0,66      88 0,66        88 0,66   13 (1992)
  100    113 0,76     113 0,76       113 0,76   13 (1992)
  125    138 0,69     138 0,69       138 0,69   13 (1992)
  150    163 0,58     163 0,58       163 0,58   13 (1992)
  175    188 0,64     188 0,64       188 0,64   13 (1992)
  200    213 0,71     213 0,71       213 0,71   13 (1992)
  225    238 0,70     238 0,70       238 0,70   13 (1992)
  250    263 0,67     263 0,67       263 0,67   13 (1992)
  275    288 0,64     288 0,64       288 0,64   13 (1992)
  300    313 0,54     313 0,54       313 0,54   13 (1992)
  325    338 0,47     338 0,47       406 0,49   81 (1924)
  350    363 0,42     363 0,42       431 0,42   81 (1924)
  375    388 0,45     388 0,45       388 0,45   13 (1992)
  400    413 0,53     413 0,53       413 0,53   13 (1992)
  425    438 0,64     438 0,64       438 0,64   13 (1992)
  450    463 0,67     463 0,67       463 0,67   13 (1992)
  475    488 0,58     488 0,58       488 0,58   13 (1992)
  500    513 0,34     513 0,34      1392 0,42  892 (1113)
  525    538 0,29     538 0,29      1417 0,55  892 (1113)
  550    563 0,50     563 0,50       563 0,50   13 (1992)
  575    588 0,64     588 0,64       588 0,64   13 (1992)
  600    613 0,66     613 0,66       613 0,66   13 (1992)
  625    638 0,41     638 0,41       638 0,41   13 (1992)
  650    663 0,25     663 0,25      1329 0,37  679 (1326)
  675    688 0,09     688 0,09       679 0,62    4 (2001)
  700    713 0,14     713 0,14       704 0,75    4 (2001)
  725    738 0,11     738 0,11       729 0,81    4 (2001)
  750    763 0,04     757 0,19*      754 0,77    4 (2001)
  775    788 0,10     782 0,17*      779 0,69    4 (2001)
  800    813 0,14     813 0,14       804 0,52    4 (2001)
  825    838 0,14     840 0,15*     1356 0,41  531 (1474)


BratP 1 Mälardalen area PISY BratP 2 Sweden Scotch Pine 30m 5930N1730E 1083 1992 BratP 3 Alf Bråthen BratP #### Alf Bråthen: "Reference chronology of pine from Mälardalen" in: Dated Wood from Gotland and the diocese of Skara, 1995 ISBN87-87270-75-7 BratPISY1083 113 108 115 119 87 143 95 BratPISY1090 99 23 71 87 143 127 133 176 168 113 BratPISY1100 87 95 78 90 64 55 69 63 48 62 BratPISY1110 66 109 112 154 113 83 141 117 58 54 BratPISY1120 41 28 54 129 152 194 125 175 183 119 BratPISY1130 110 122 96 103 95 64 65 76 96 66 BratPISY1140 73 57 120 110 131 108 115 96 132 136 BratPISY1150 131 101 76 96 107 112 106 100 94 96 BratPISY1160 81 68 72 81 80 101 97 103 86 70 BratPISY1170 71 73 81 89 84 97 102 105 148 89 BratPISY1180 116 160 91 87 105 95 79 102 105 114 BratPISY1190 108 94 79 103 125 96 77 86 96 100 BratPISY1200 100 103 76 86 85 99 104 86 76 87 BratPISY1210 92 104 125 112 98 102 99 91 121 98 BratPISY1220 91 120 97 82 81 73 98 86 101 83 BratPISY1230 91 109 92 75 84 91 103 88 108 101 BratPISY1240 99 133 103 90 161 104 104 114 103 87 BratPISY1250 90 90 87 82 70 106 157 181 128 121 BratPISY1260 127 107 110 66 69 69 83 78 83 118 BratPISY1270 114 97 86 72 94 85 82 73 74 92 BratPISY1280 110 98 124 97 91 68 82 99 94 91 BratPISY1290 101 119 102 105 121 122 127 133 138 97 BratPISY1300 84 85 78 85 106 105 93 82 82 112 BratPISY1310 87 92 112 111 123 112 98 97 68 76 BratPISY1320 84 92 99 89 105 114 122 114 96 137 BratPISY1330 145 111 135 141 159 123 124 103 77 95 BratPISY1340 77 75 60 70 84 89 87 107 83 103 BratPISY1350 96 111 104 90 111 158 159 118 111 117 BratPISY1360 84 73 90 111 102 80 94 98 86 76 BratPISY1370 93 104 66 69 88 108 112 78 93 71 BratPISY1380 69 95 111 90 133 119 110 120 114 124 BratPISY1390 104 94 114 95 65 88 91 117 85 90 BratPISY1400 90 109 75 75 91 104 123 81 77 86 BratPISY1410 93 135 122 101 100 101 106 105 106 94 BratPISY1420 91 116 116 106 111 87 84 88 99 102 BratPISY1430 99 105 94 83 109 99 93 133 117 122 BratPISY1440 102 119 101 88 114 111 91 86 83 100 BratPISY1450 121 130 50 97 119 102 87 91 67 74 BratPISY1460 79 96 84 104 89 98 75 113 121 114 BratPISY1470 94 71 94 76 75 100 75 76 97 104 BratPISY1480 100 112 124 78 104 95 91 85 74 95 BratPISY1490 79 91 90 132 74 105 104 112 95 91 BratPISY1500 114 107 101 93 84 134 130 129 86 85 BratPISY1510 111 92 102 101 65 81 80 86 97 98 BratPISY1520 89 110 92 85 110 141 120 76 90 100 BratPISY1530 90 79 106 95 115 115 118 113 101 105 BratPISY1540 88 97 88 82 81 64 95 124 130 102 BratPISY1550 96 118 108 86 101 91 103 91 124 140 BratPISY1560 134 123 92 86 86 76 86 80 65 74 BratPISY1570 85 78 80 100 126 122 137 151 144 112 BratPISY1580 110 122 78 71 84 76 65 83 68 92 BratPISY1590 117 108 159 125 143 119 97 96 109 73 BratPISY1600 71 63 92 103 102 81 69 133 108 107 BratPISY1610 118 109 87 122 120 107 93 107 79 96 BratPISY1620 103 81 66 100 92 88 91 105 102 112 BratPISY1630 128 125 95 89 97 118 105 89 82 72 BratPISY1640 80 92 96 102 113 141 135 150 126 128 BratPISY1650 103 79 71 100 83 81 81 65 73 77 BratPISY1660 90 74 110 121 113 114 110 96 108 90 BratPISY1670 96 94 106 134 115 115 114 98 101 79 BratPISY1680 103 78 90 116 102 108 109 96 85 68 BratPISY1690 71 100 108 88 135 122 152 114 116 91 BratPISY1700 89 80 75 56 69 81 102 112 124 93 BratPISY1710 101 120 95 110 98 108 103 114 124 98 BratPISY1720 93 99 104 102 91 109 65 89 84 107 BratPISY1730 100 103 103 97 112 118 89 99 100 86 BratPISY1740 75 93 122 108 107 110 106 94 100 73 BratPISY1750 121 106 111 126 106 111 94 78 65 91 BratPISY1760 77 82 73 97 113 128 134 139 83 111 BratPISY1770 98 71 101 100 71 84 114 124 112 131 BratPISY1780 116 67 91 64 76 80 100 147 115 125 BratPISY1790 113 131 113 95 90 79 80 76 84 92 BratPISY1800 100 89 121 98 100 98 90 94 97 114 BratPISY1810 114 110 115 115 94 97 95 106 85 87 BratPISY1820 85 115 115 122 108 90 83 92 86 78 BratPISY1830 85 101 104 108 122 101 104 89 75 81 BratPISY1840 82 84 109 109 136 112 142 105 126 108 BratPISY1850 98 86 79 54 115 88 89 89 100 97 BratPISY1860 130 113 112 101 97 105 112 89 86 92 BratPISY1870 110 91 98 99 99 101 100 94 99 84 BratPISY1880 100 92 120 91 114 98 105 93 103 97 BratPISY1890 111 107 100 91 94 91 95 80 92 88 BratPISY1900 103 113 112 134 108 132 112 95 77 64 BratPISY1910 79 78 80 97 97 109 135 121 123 102 BratPISY1920 116 109 98 97 79 62 86 98 94 89 BratPISY1930 100 93 130 136 116 103 87 93 121 108 BratPISY1940 70 100 89 101 87 88 91 84 98 114 BratPISY1950 90 106 125 120 114 109 101 103 92 99 BratPISY1960 87 86 84 107 103 88 69 103 107 103 BratPISY1970 95 113 124 120 112 103 79 84 106 104 BratPISY1980 99 98 104 94 90 78 72 79 83 111 BratPISY1990 149 108 100 999

En gammal torrtall ("skorsten") vid Bumyran, Björbo (2007-08-27, uppdat 2 sept)
En gammal "skorsten" (ihålig högstubbe)står i myrkanten nära vägen vid Bumyran söder om Björbo (). I augusti 2007 tog jag två borrprover med tillväxtborr 11 cm respektive 6 cm långa. De innehåller 175 ringar (1472-1648) respektive 146 ringar (1512-1658), tillsammans alltså 185 ringar. Stubben mäter dock 180 cm i omkrets strax ovan brösthöjd, vilket ger en diameter på ca 60 cm, men är alltså ihålig. Korrelationen mot referenserna var som väntat ganska dålig eftersom det är fråga om en tall som vuxit på myrmark, och någon myrtallreferens med täckning för denna period finns inte. Yttersta ring dateras dock övertygande till 1658 genom att detta årtal kommer upp som bästa kandidat mot nästan alla av regionens tallreferenser. Se tabell nedan. Avsnittet 1478-1636 passar dock bättre och ger ett TTest=6,17 och corr=0,44 mot medel av de två lokala referenserna swed305 och FlodaSn. I provet med den yngsta veden syns ytterligare minst 12 ringar. Trädet dog därför tidigast på 1670-talet, men då ytan verkar kraftigt vittrad kan det även ha skett några decennier senare, dock knappast så mycket som 100 år utan snarare mindre än 50 år. Trädet dog således åtminstone före 1770-talet, men antagligen snarare under tidigt 1700-tal. Den yta som nu syns och som alltså bildades under 1600-talets andra hälft, visar på ett redan då mycket gammalt träd - uppskattnigsvis 300-500 år, vilket innebär att det säkert stått där åtminstone sedan digerdödens dagar - kanske redan på 1100-talet, även om det kanske är mindre troligt. I minst 650 år har det i alla fall stått där. Den sotiga ytan visar att minst en brand gått över området under de kanske 300 år som trädet varit en torrtall. Vid något tillfälle har man av något skäl huggit och sågat i det.

På samma myr fast längre åt väster finns ett skogbevuxet myrområde, med många gamla stubbrester. Om de nutida tallarna på platsen passar rimligt mot Petmyra, så borde prover i de gamla stubbarna samlas in för att ge en längre myrtallkronologi (tillsammans med BPI21). Några av de växande tallarna och några stubbar bör därför i en första omgång undersökas. Få se när tiden medger...

(En intressant artikel om torrtallar finns här)

2007-08-26  21:41:49   Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between available references and BPI21m.d12 (mean of two samples)
dated to 1658 with corr >= 0,24 and with overlap >= 186
Results sorted according to decreasing correlation coefficient values.
                  T-  Over
           Corr  Test  lap
all...     0,37  5,42  186   based on 8 members
SödraDal   0,36  5,19  186   SDalar 1 Södra Dalarna (conglomerat)                         PISY
swed305    0,34  4,98  186   0000   1 Bjorbo, Dalarna                                     PISY
FlodaSn0   0,34  4,92  186   FlodaS 1 Floda sn, Dalarna (mainly Björbo)                   PISY
GagnefSo   0,31  4,35  186   Gms000 1 Gagnef-Djura                                        PISY
Grangard   0,30  4,28  186   0000   1 Grangärde, Dalarna                                  PISY
se007      0,28  3,91  186   Dalarna Region (Lund univ)                                   PISY
Bingsjo_   0,26  3,72  186   BingKg 1 Bingsjö Dalarna, Klockargårdens storstuga           PISY
BratPISY   0,24  3,28  186   BratP  1 Mälardalen area                                     PISY


BPI21  1 "Skorsten" i myrkant, Bumyran, Björbo               PISY
BPI21  2 Sweden       Scotch pine        325m  6025N1445E          1472 1658
BPI21  3 T Axelson
BPI21   #### Lat: N 60º 24' 55.26" Long: E 14º 45' 4.48" 
BPI21a  1512    57    64    45    51    30    30    28    36
BPI21a  1520    31    44    47    36    41    41    38    28    28    26
BPI21a  1530    28    34    30    39    45    51    27    38    38    57
BPI21a  1540    59    61    49    47    47    51    38    45    47    45
BPI21a  1550    51    44    55    40    38    38    47    42    49    51
BPI21a  1560    51    66    55    47    52    45    45    41    54    37
BPI21a  1570    30    34    37    28    39    45    34    39    34    39
BPI21a  1580    39    39    24    32    37    49    37    37    34    34
BPI21a  1590    32    41    51    49    45    45    26    24    28    32
BPI21a  1600    32    26    34    30    32    28    19    30    28    23
BPI21a  1610    32    23    30    32    25    19    19    30    22    21
BPI21a  1620    19    28    21    20    19    15    18    19    23    21
BPI21a  1630    17    15    22    25    26    32    30    24    15    17
BPI21a  1640    26    26    22    28    24    19    20    28    26    37
BPI21a  1650    36    28    28    24    41    38    32    19    26   999
BPI21b  1472   122    94    90   104   107    68    62    66
BPI21b  1480    51    66    62    47    47    64    60    70    49    43
BPI21b  1490    43    68    75    62    60    77    70    64    85    83
BPI21b  1500    77    79    90    77    73    74    95    85    59    85
BPI21b  1510    64    64    81    85    76    68    59    70    62    64
BPI21b  1520    57    83    81    74    85    98    76    89    81    89
BPI21b  1530    81    91    87    68    83   102    79   106    89    98
BPI21b  1540   104    96    98    89    68    81    74    91    89    63
BPI21b  1550    81    80    91    85    83    74    76    61    83    80
BPI21b  1560    78   121    89    74    91    89    85   102   112    87
BPI21b  1570    78    89    66    59    68    85    59    53    70    57
BPI21b  1580    61    68    59    55    61    78    55    74    64    57
BPI21b  1590    49    53    68    59    61    55    32    34    30    32
BPI21b  1600    32    23    38    40    32    36    27    32    32    32
BPI21b  1610    30    30    32    25    30    21    32    40    22    25
BPI21b  1620    28    34    28    25    30    28    27    25    25    38
BPI21b  1630    21    28    23    28    47    47    38    36    30    21
BPI21b  1640    36    36    38    30    25    21    32    40    36   999

Lejtjärnsbergets tallar - klart åtskiljbara korrelationsmönster mellan sluttning och topp (2007-09-03) (forts. av På Björbos högsta topp...)

Beträffande Lejtjärnsbergets ( i Björbo) levande tallar ser man relativt tydlig skillnad mellan dem som växer på sluttningen över 400 m (BPI001-007.rwl) och dem som växer på toppen (BPI008-013.rwl). Toppen utgörs av ett ca 200 m gånger 500 m stort område, med relativt jämn mark. Tallarna från toppen (omkring Kaplakojan) visar sig passa bäst mot tallar i Säfsnäs, ett område som i sin helhet är beläget på ca 300 m och högre. Korrelationen mot sjö- och myrpåverkade tallarna på 200 m nivån i närområdet, sjunker kraftigt när man kommer upp på toppen jämfört med sluttningen. Korrelationen med Idre är obetydligt högre för toppbeståndet än för sluttningsbestånden och låglandet nedanför, medan korrelationen mellan grangärdekronologierna och toppbeståndet är påtagligt lågt. Kan också noteras att toppbeståndet generellt ger lägre korrelationer än sluttningen mot flertalet kronologier. Korrelationen mellan de båda grupperna är 0,73 och TTest=13,3. Vilket innebär att för toppbeståndet är detta den högsta korrelationen av alla, medan sluttningsbeståndet passar något bättre mot det nedanför liggande låglandet än mot toppen trots den till synes obetydliga höjdskillnaden av mindre än 50 meter. En möjlig tolkning är att högplatån klimatmässigt blir isolerad från den omkringliggande terrängen medan bergssluttningarnas klimat i stor utsträckning påverkas av klimatet nedanför. Bilden från det tidigare studerade stubbprovet, som hittades i sluttningsområdet, överensstämmer väl med bilden av de växande tallarna i sluttningsområdet, som har god passning mot närområdets normala tallreferenser

Om man jämför toppkollektionens träd var för sig, mot nutida PISY-kurvor med TTest>5 (se tabell D nedan) framgår att de flesta träd på toppen av Lejtjärnsberget nätt och jämt skulle låta sig säkert dateras med TTest>6, och nästan genomgående då endast mot Säfsnäsmaterial, medan det lokala materialet från "normal" höjd (200-300m) i allmänhet ger TTestvärden under 6. Detta torde innebära att träd vuxna exempelvis på toppen av Lejtjärnsberget, om det vore odaterat och från en tidsperiod utan denna mängd referenskurvor, troligen inte skulle kunna dateras säkert eller att en felaktig proviniens skulle förmodas. Serier från ett område som detta som är betydligt kortare än de i detta fall ca 150 år - säg bara 100 år eller mindre - torde blott sällan alls låta sig dateras.

Jämförelsen med klimatdata återstår att göra...


TABELL A

2007-09-01  19:17:45   Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between available references in PISYrec.fil and
BPI0.d12 (BPI001-007) Northwest sloup of Leitjärnsberget. elev=around 425m
dated to 2006 with corr >= 0,44 and with overlap >= 150
Results sorted according do decreasing correlation coefficient values.
                  T-  Over
           Corr  Test  lap
all...     0,78 16,49  177   based on 13 members
LaglandV   0,75 14,55  170   Lågland väster om Mejdåsen. 220-240 m                        PISY
sfsnPISY   0,70 12,31  156   SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)                       PISY
Grang-hö   0,67 11,97  176   0000   1 Grangärde, Dalarna                                  PISY
THTJ       0,67 11,87  174   Hartjärnsreservatet (from swed305)                           PISY
FrbergPI   0,65 10,65  154   Fredriksberg.
swed016    0,65 10,45  150   
Petmyra    0,60  9,96  174   PM     1 Petmyra (bogg), Björbo, Dalarna                     PISY
Frosaras   0,53  7,67  156   Frösaråsen (bogg)
Mal-kors   0,49  7,32  176   Strandtallar med rötter som har kontakt med sjöarna Malingarna (Mal) respektive Björken (korss) i Gra
Swed307A   0,48  7,22  176   Askersund
Prostpar   0,48  7,19  177   PRP    1 Prostparken in Svärdsjö, Dalarna                    PISY
swed309-   0,45  6,57  175   Aneby, Småland (Bredesta/Lysing)                             PISY
idre       0,44  6,54  176   Around Idre, Dalarna                                         PISY


TABELL B
2007-09-01  19:25:38   Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between available references in PISYrec.fil and
BPI0.d12 (BPI008-013) On the top of Leitjärnsberget, around Kapplakojan. Plain ground 455 m a.s.l.
dated to 2006 with corr >= 0,42 and with overlap >= 133
Results sorted according do decreasing correlation coefficient values.
                  T-  Over
           Corr  Test  lap
all...     0,67 11,27  160   based on 9 members
sfsnPISY   0,65 10,75  156   SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
FrbergPI   0,61  9,44  154   Fredriksberg.
THTJ       0,55  8,15  157   Hartjärnsreservatet (d.v.s sydsidan av Lejtjärnsberget)
LaglandV   0,54  8,02  160   Lågland väster om Mejdåsen. 220-240 m
Frosaras   0,47  6,61  156   Frösaråsen (bogg)
idre       0,46  6,58  159   Around Idre, Dalarna
swed016    0,45  5,78  133   
Grang-hö   0,43  5,90  159   0000   1 Grangärde, Dalarna                                  PISY
Petmyra    0,42  5,84  157   PM     1 Petmyra (bogg), Björbo, Dalarna                     PISY


TABELL C
2007-09-01  19:34:42   Algorithm: Proportion of last two years growth (2,0,T)
Correlations between available references and LaglandVastMejdås.wid
dated to 2005 with corr >= 0,41 and with overlap >= 143
Results sorted according do decreasing correlation coefficient values.
                  T-  Over
           Corr  Test  lap
all...     0,80 17,00  170   based on 13 members
Grang-hö   0,75 14,75  169   Grangärde, Dalarna (höjder)                                 PISY
Mal-kors   0,69 12,20  169   Strandtallar med rötter som har kontakt med sjöarna Malingarna resp Björken i Grangärde
Petmyra    0,66 11,23  167   Petmyra (bogg), Björbo, Dalarna                             PISY
sfsnPISY   0,65 10,74  156   SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
swed016    0,64  9,77  143   
FrbergPI   0,61  9,39  154   Fredriksberg.
THTJ       0,57  8,85  167   Hartjärnsreservatet
Swed307A   0,52  7,79  169   Askersund
swed309-   0,51  7,62  168   Aneby, Småland (Bredesta/Lysing)
Frosaras   0,51  7,28  156   Frösaråsen (bogg)
Prostpar   0,47  6,98  170   Prostparken in Svärdsjö, Dalarna                            PISY
idre       0,45  6,59  169   Around Idre, Dalarna
swed308-   0,41  5,84  168   Saltsjobaden                                                PISY


TABELL D
                  T-  Over
           Corr  Test  lap
BPI013ab:
sfsnPISY   0,49  6,21  127   SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
FrbergPI   0,46  5,74  127   Fredriksberg.
THTJ       0,44  5,45  125   Hartjärnsreservatet

BPI012ab:
swed016    0,45  5,55  124   Glaskogen, Värmland
LaglandV   0,44  5,87  147   Lågland väster om Mejdåsen. 220-240 m
sfsnPISY   0,43  5,79  147   SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
FrbergPI   0,41  5,44  147   Fredriksberg.

BPI011b:
sfsnPISY   0,45  6,25  154   SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
THTJ       0,41  5,55  152   Hartjärnsreservatet
FrbergPI   0,41  5,54  154   Fredriksberg.

BPI010ab:
sfsnPISY   0,55  8,26  156   SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
FrbergPI   0,50  7,14  154   Fredriksberg.
THTJ       0,47  6,66  157   Hartjärnsreservatet
LaglandV   0,47  6,67  160   Lågland väster om Mejdåsen. 220-240 m
Frosaras   0,40  5,42  156   Frösaråsen (bogg)

BPI009ab:
sfsnPISY   0,51  7,01  145   SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
FrbergPI   0,50  6,84  145   Fredriksberg.

BPI008ab:
sfsnPISY   0,47  6,50  154   SfsnPISY Fredriksberg+Frösaråsen(bogg)
THTJ       0,42  5,65  152   Hartjärnsreservatet
LaglandV   0,41  5,64  155   Lågland väster om Mejdåsen. 220-240 m
FrbergPI   0,40  5,44  154   Fredriksberg.
idre       0,38  5,08  154   Around Idre, Dalarna

Brandfält på Gubbholmen, Björbo (2007-09-09)
Gubh02. Veden bildad utanför brandljud
som uppkom ca 1621 (nedre kanten)

På södra delen av Gubbholmen, d.v.s området mellan Petmyran och Igeltjärnsmyran söder om Handbacken i Björbo, finns ganska många till synes mycket gamla stubbar, av vilka endast återstår en krans av kådrik ved. Dessa finns bl.a på de två låga backar med äldre, relativt glesa tallbestånd, som ligger omedelbart söder om Käringsjövägen. (Ungefärligen ) Jag sågade skivor ur ett par av dessa stubbar samt ur stubbdelar, som brutits sönder och lagts upp som vedföråd vid ett älgpass. I tre av dessa fragment kunde mätbara årsringar dateras till 1663-1752 (Gubh01), 1625-1736 (Gubh03), 1680-1762 (Gubh04). Det är endast den kådfyllda splintveden som har kunnat bevaras, och någon säkerhet angående hur mycket ytved, som kan ha vittrat bort, är svårt att säkert veta.

Gubh03 består av den ved som bildats omedelbart utanför ett brandljud. Ringar för 1624 och 1623 syns, men det kan finnas ytterligare ringar här. Branden kan därför ha inträffat 1622 eller ett fåtal år dessförinnan. Om det också brunnit senare kan inte konstateras utifrån de fåtal prov som samlats in och analyserats.

Prov togs också ur ett antal levande tallar på samma plats. Ringar finns i flera av dessa träd tillbaka till omkring 1830 (i brösthöjd). De kan därför antas ha grott runt 1820. De gamla träden kan vid den tiden antas vara borta, och har därför troligen fällts främst under perioden 1770-1820. Det som inte går att avgöra är under hur lång tidsperiod man plockat träd ur detta bestånd. Man kan ju ha fällt en del av träden före 1762, om än inte just Gubh04. Det är också fullt möjligt att man huggit dem som torrtallar för att exempelvis flotta dem till Falu gruva.

Ytterligare prov ur stubbar bör sökas. Främst då sådana som kan ge mer kunskap om platsens brandhistorik.
Gubh   1 Gubbholmen, Käringsjöv. öst Igeltjärnarna, Björbo   PISY
Gubh   2 Sweden       Scotch Pine        230M  6026N1460E          1625 2005
Gubh   3 Torbjörn Axelson
Gubh    #### Gubh01-04: Kådrika stubbar på torr mark. Insamling i september 2005
Gubh    #### Gubh11-15: Levande träd. Borrprover insamlade sept 2005
Gubh    #### Gubh16: Borrprov ur torrtall
Gubh01b 1663   147   199   193   147   111   115   105
Gubh01b 1670   129   125   136   178   155   119   124   102   107    79
Gubh01b 1680    95   163   157   213   152   155   138    85    59    60
Gubh01b 1690    50    61    49    60    88   122   120   127   115    89
Gubh01b 1700   124   112   168   134    94    80   108   117   100    93
Gubh01b 1710    78    73    60    52    43    65    63    51    68    48
Gubh01b 1720    75    55    73    90    79   105    78    77    57    57
Gubh01b 1730    72    94   100    96    65    71    53    72    71    59
Gubh01b 1740   999
Gubh01c 1663   161   190   189   129   112   138   108
Gubh01c 1670   142   144   110   153   155    97   149    85   110    85
Gubh01c 1680    96   143   140   228   165   210   159    89    62    62
Gubh01c 1690    38    59    49    52    75   104   124   130   126   100
Gubh01c 1700   117   143   153   102    85    91    93   128   111    75
Gubh01c 1710   109    85    81    77    43    75    64    53    55    49
Gubh01c 1720    57    36    42    60    64    68    52    64    44    47
Gubh01c 1730    63    70    84    89    89    57    41    67    60    48
Gubh01c 1740    51    33    35    30    24    29    20    30    32    31
Gubh01c 1750    28    26    24   999
Gubh01d 1663   220   182   151   121    92   111    97
Gubh01d 1670   142   129   112   137   110   120   119    75    97    79
Gubh01d 1680    99   121   106   103    99   103    83    53    44    42
Gubh01d 1690    44    47    42    44    59    69    58    59    60    49
Gubh01d 1700    48    66    86    69    44    55    51    61    48    36
Gubh01d 1710    48    55    54    40    37    46    34    34   999
Gubh03a 1632    47    37    65    59    64    83   104   103
Gubh03a 1640    86    61    59    66    82   113   103   110   120    96
Gubh03a 1650    86    89    91    91    93   101    81    69    62    36
Gubh03a 1660    35    44    50   100   108    83   100   107   126   107
Gubh03a 1670   122   120   111   109    84    83   118   130   122   141
Gubh03a 1680   130   100    85   111   109   122   136    92    77    81
Gubh03a 1690    79   122   169   159   190   148   144   127   122   106
Gubh03a 1700    89   128   188   178   121   120   999
Gubh03b 1625    34    27    21    20    18
Gubh03b 1630    37    53    71    57    50    54    52    55    69    77
Gubh03b 1640    73    52    45    34    76    89   100   102    93    95
Gubh03b 1650    84    70    85    80    76    80    64    61    47    28
Gubh03b 1660    30    36    47    76    73    76    78    83    87    71
Gubh03b 1670   118    96    85    96    67    60    88   101   138   134
Gubh03b 1680   104    89    69    92    86    92    83    55    49    41
Gubh03b 1690    52   103   122   173   175   117   100    91    95    60
Gubh03b 1700    61    81   121   126    84    62    73    68    22     8
Gubh03b 1710    32    38    43    26    23    22    30    25    27    84
Gubh03b 1720    89    87    77   100    75    70    91   110    72    99
Gubh03b 1730   170   107    77    62    53    39    26   999
Gubh04a 1680   176   241   171   233   232   168   115   137   113   111
Gubh04a 1690   140   197   155   160   235   231   216   165   161   161
Gubh04a 1700   169   152   202   157   124   117   146   168    93    53
Gubh04a 1710    76    74    87    89    90    95    99    95    77    93
Gubh04a 1720    94   106   112   136   136   157   140   131   106   127
Gubh04a 1730   188   161   114   127   114    78    70    85    95   104
Gubh04a 1740    81    64    76    81    59    66    72   102   100    76
Gubh04a 1750    66    92   133   148   144   121   104   116    76   100
Gubh04a 1760   108   121   130   999
Gubh04b 1685   196   148   144   118    92
Gubh04b 1690   116   181   155   140   193   172   155   153   140   114
Gubh04b 1700   142   136   161   135   107   105   124   158    73    51
Gubh04b 1710    70    88   109   101   137   143   171   111    92    90
Gubh04b 1720   109   134   139   149   152   192   139   134   133   134
Gubh04b 1730   185   154   114   139    98   999
Gubh11a 1831   167   115    98   107    56    60    69    56    97
Gubh11a 1840   159   107   110    70    95    78   102   119   144   136
Gubh11a 1850   161   112    84    49    93    89   112   146   160   156
Gubh11a 1860   127   112   102   100    83    87    80    58    87   114
Gubh11a 1870   116    91    91    93   119   114    89    68    68    93
Gubh11a 1880   136    57    94    52    99    93    83    85    68    85
Gubh11a 1890    93    89   123   114   148   108   129   110    89   121
Gubh11a 1900   106    74    59   123   123    97    99    70    89    78
Gubh11a 1910   108    95    93   112   159   135   146   167   286   191
Gubh11a 1920   178   176   161   129   118   110   102   116   102   129
Gubh11a 1930   127   100   106    79    72    78    86   999
Gubh11b 1830   135   112    90    75    62    64    64    69    62    69
Gubh11b 1840    71    79    59    37    94    91   100    76   140   106
Gubh11b 1850   123   100    64    59   104    93   129   144   199   193
Gubh11b 1860   153   136   130    85    81   106    85    79   113   109
Gubh11b 1870   117   119   111   123   134   159   104    94   193   151
Gubh11b 1880   181   100   138    98   111   110   107    87    68    83
Gubh11b 1890   100   117   149   142   174   191   208   151   140   125
Gubh11b 1900   124   121   106   121   133   123   144   136   138   131
Gubh11b 1910   136   114   117   150   161   134   123   125   216   148
Gubh11b 1920   151   151   155   146   129   148   140   178   119   138
Gubh11b 1930   106   128   112    91    70    85    78    76   116   127
Gubh11b 1940   112   116    95    97   102   110   131   161   231   205
Gubh11b 1950   248   282   254   226   180   142   152   167    99   133
Gubh11b 1960   108    91   138   134   169   155   115   162   157   117
Gubh11b 1970   117   134   147   168   164   183   130   132   117   117
Gubh11b 1980   111   106   106   100   113   117   113   111   119   117
Gubh11b 1990   126   143   134   162   145   130    89    72    51    72
Gubh11b 2000    72    51    74    66    70    94   999
Gubh12a 1869   110
Gubh12a 1870   133   113   117    96   106    97   127   119   113   122
Gubh12a 1880   165    77   118    84   130   115   148   100    75   111
Gubh12a 1890   106   138   156   123   172   158   145   139   113   139
Gubh12a 1900   122   130    84   133   116    96    81    98   102   117
Gubh12a 1910   103    96   108   136   132   126   121   120   178   155
Gubh12a 1920   117   118   133   123   103   113    69   108    79    96
Gubh12a 1930    85    87   109    81    82    96   103    99   122   108
Gubh12a 1940    97    91    77    74    86    93    91   100    93   116
Gubh12a 1950   123   131   117   128   101    95    89   109    76    81
Gubh12a 1960    48    35    61    73   103    71    95   112    93    76
Gubh12a 1970    54    71    95   103    90   147    80    69    69    60
Gubh12a 1980    67    52    52    72    60    72    87    64    72    66
Gubh12a 1990    90    92   117    94   121   104    58    94    66    83
Gubh12a 2000   132   107   143    94    76    88   999
Gubh13a 1849    48
Gubh13a 1850    62    60    40    43    84   104   129   184   172   160
Gubh13a 1860   178   140   177   109    99    96    64    76    85    93
Gubh13a 1870   110    80    83    76    90    70    54    60    74    72
Gubh13a 1880    94    49    87    38    51    76    80    74    68    76
Gubh13a 1890    59    57    87    79   113    86    81    60    23    22
Gubh13a 1900    28    32    37    56    58    51    47    56    47    47
Gubh13a 1910    73    56    55    70    58    55    43    50  -999    78
Gubh13a 1920   107   134    98    98    68    61    57    70    94    87
Gubh13a 1930    73    77    81    57    68    62    56    40    79    74
Gubh13a 1940    61    61    64    66    59    80    78    62    57    73
Gubh13a 1950    65    63    70    78    54    68    64    55    62    59
Gubh13a 1960    30    29    31    27    36    35    28    37    21    34
Gubh13a 1970    31    29    39    46    59    60    62    45    35    43
Gubh13a 1980    46    39    51    55    52    50    45    45    34    47
Gubh13a 1990    55    47    68    65    49    62    48    58    65    66
Gubh13a 2000    65    61    98    84    88   104   999
Gubh13b 1850    38    66    48    48    94   111   129   130   159   157
Gubh13b 1860   162   132   114    87    87    89    86    70    86    90
Gubh13b 1870   107    80    77    85    81    86    68    56   107    75
Gubh13b 1880    83    59    68    49    57    63    82    86    61    76
Gubh13b 1890    67    67    70    83    98    75   114    80    42    36
Gubh13b 1900    33    36    28    31    41    37    43    58    43    47
Gubh13b 1910    68    62    62    80    77    61    60    54    53    64
Gubh13b 1920    65    70   120    88    78    85    63    73    69    71
Gubh13b 1930    68    69    76    53    60    60    50    46    48    56
Gubh13b 1940    51    51    54    47    44    60    42    55    50    66
Gubh13b 1950    66    62    71    74    71    82    76    81    81    66
Gubh13b 1960    41    33    35    36    56    54    38    42    36    47
Gubh13b 1970    48    44    58    69    72    71    84    58    52    54
Gubh13b 1980    40    35    30    46    44    34    31    31    28    31
Gubh13b 1990    43    52    47    53    46    48    52    68    62    64
Gubh13b 2000    68    69   104    85    73    81   999
Gubh14a 1832   166   172   210    85   140   169   150   170
Gubh14a 1840   146   133    99   121   129   129   146   165   133   138
Gubh14a 1850   123   125   129   117   163   176   148   174   195   201
Gubh14a 1860   176   172   161   150   133   146   129   108   119   125
Gubh14a 1870   140   127   119   119   129   123   121   112   131   112
Gubh14a 1880   135    93   112    80   106    89   114    81    84    91
Gubh14a 1890    72    67    87   100   133   117   148   108    93    85
Gubh14a 1900    88    80    49    55    66    58    61    51    53    41
Gubh14a 1910    53    56    54    70    85    70    72    70    93    80
Gubh14a 1920    89    89   102   104    93   112    77    61    64    80
Gubh14a 1930    78    75    87    67    70    78    81    74    97    80
Gubh14a 1940    68    75    70    85    91   106    91   112    95    97
Gubh14a 1950    87    80    83   104    69   102    97   116   125   116
Gubh14a 1960    91    72    70    65    83    87    80    70    71    59
Gubh14a 1970    65    75    98   147   134   140   118   110   102   114
Gubh14a 1980    97   102   106   131   135   133   120    85   117   125
Gubh14a 1990   174   142   138   108   113    79    73    96    91   106
Gubh14a 2000   113   121   132   130   115   119   999
Gubh15a 1842   119    93   113   157   123   142   159   132
Gubh15a 1850   104   106   109    78   155   172   174   193   238   176
Gubh15a 1860   183   170   217   166   176   172   148   140   161   144
Gubh15a 1870   151   140   155   127   126   175   138   115   180   123
Gubh15a 1880   151    66    70    49    66    57    87   100    78   100
Gubh15a 1890   100    91   100    81   144   115   153    87    55    60
Gubh15a 1900    46    50    31    40    54    52    56    70    71    51
Gubh15a 1910    64    72    72    96   104    83    95    83    83    81
Gubh15a 1920    76   100    89    95    81    80    62    72    58    62
Gubh15a 1930    55    60    59    41    55    43    45    41    51    55
Gubh15a 1940    43    62    50    49    51    61    48    70    51    62
Gubh15a 1950    68    85   101   117   117   126    93   145   104    82
Gubh15a 1960    53    60    56    65    56    59    56    58    44    48
Gubh15a 1970    67    82   129   248   206   208   113   125   129   144
Gubh15a 1980   165   146   127   127   110    81    95   108   121   116
Gubh15a 1990   111   113   103    94    96    75    53    77    73   100
Gubh15a 2000   101    86   130    88   118   124   999
Gubh15b 1840   138   134   147   126   138   113   136   120   123   108
Gubh15b 1850   129   114   110    85   171   176   161   144   157   150
Gubh15b 1860   146   155   150   102   125   117   110   100    93   121
Gubh15b 1870   125    97   102   113   126    93   100    83   133    87
Gubh15b 1880    87    61    88    60    83    63    59    56    52    68
Gubh15b 1890    68    64    68    64    94    72    83    70    30    32
Gubh15b 1900    37    29    26    52    51    38    54    48    61    53
Gubh15b 1910    54    51    67    60    64    54    73    75    61    51
Gubh15b 1920    59    69    55    74    51    41    40    50    41    35
Gubh15b 1930    36    30    43    23    31    26    42    26    33    33
Gubh15b 1940    30    44    34    34    27    47    36    29    44    46
Gubh15b 1950    38    52    53    59    51    40    46    71    44    37
Gubh15b 1960    35    33    27    34    37    48    36    35    36    55
Gubh15b 1970    58    71   102   130   106   105    66    57    47    53
Gubh15b 1980    66    58    63    74    62    53    55    51    65    72
Gubh15b 1990    60    67    69    60    63    46    35    41    37    62
Gubh15b 2000    59    47    70    76    72    78   999
Gubh16a 1829   164
Gubh16a 1830   189   158   132   130   102    72    76    69    51    69
Gubh16a 1840    64    60    44    48    76    59    44    61    85    88
Gubh16a 1850    68    57    51    33    54    68    86    87    83   106
Gubh16a 1860   123    89    87    68    74    76    62    51    67    68
Gubh16a 1870    81    66    68    68    74    93    70    70    79    53
Gubh16a 1880    65    51    73    38    16    88    74    49    45    55
Gubh16a 1890    53    36    49    45    57    61    63    48    37    46
Gubh16a 1900    36    33    29    56    49    34    23    17    16    21
Gubh16a 1910    26    28    20    31    34    36    43    37    50    39
Gubh16a 1920    46    58    66    61    53    49    34    39    29    60
Gubh16a 1930    34    25    25    16    13    11    17    18    19    19
Gubh16a 1940    11    18    22    34    22    31    24    32   999
Gubh16a #### Torrtall yttersta 35-40 ringarna omätta
Gubh16b 1829   144
Gubh16b 1830   145   158   108   130    95    68    79    78    49    51
Gubh16b 1840    62    34    32    41    54    43    27    69    81    62
Gubh16b 1850    47    36    35    27    61    64    95   102    95    85
Gubh16b 1860    79    59    44    56    50    62    50    41    49    43
Gubh16b 1870    81    55    65    56    61    67    57    59    80    53
Gubh16b 1880    59    42    53    31  -999    68    70    48    41    55
Gubh16b 1890    54    50    54    55    71    54    80    67    42    45
Gubh16b 1900    38    37    40    59    39    43    28    15    19    25
Gubh16b 1910    27    24    25    27    35    33    35    31    49    36
Gubh16b 1920    53    46    45    52    42    36    23    23    16    23
Gubh16b 1930    21    19    14    15    13    11    13    16    14    17
Gubh16b 1940    18    20    25    23    30    35    16    14    12    11
Gubh16b 1950    16    26    22    22    33    39    38    26    11     4
Gubh16b 1960     9    11    15    21    23    25    20    22    15    19
Gubh16b 1970    25    29    30    28    28    44    30    26    39    35
Gubh16b 1980    36    35    39    37    32    40   999