Avskrifter av godtyckligt valda delar av Floda dombok

Floda tingslags häradsrätt (KLHA XXXI), Domböcker, SE/ULA/10259/A I/1 (1657-1731)

Under genomläsning av Floda dombok skriver jag efter hand av eller bara noterar sådant jag finner intressant av ena eller andra anledningen. Urvalet är godtyckligt. Det "genealogiska", d.v.s arvs- och jordköpsfrågorna, är nästan helt förbigågna, trots att de utgör en stor del av protokollen.

WedeCompagniet och senare WedeContoriet

  • bild 11. 1657: Begäran om att även få betala kvarntullar med virke.
  • bild 29. 1663: Några sockenbor skall inställa sig i Falun för att klarera sina skulder hos vedkompaniet.
  • bild 93. 1681: Strandrogden/strandridaren Erik Pyhlström lägger fram en längd över dem som har skulder till Vedekompagniet.
  • bild 93. 1681: Olof Matsson (i Forsen) anklagas för att under dryckeslag i Fahlun anklagat Erik Dahlman, handelsman vid Vedkompagniet, för snilleri. Han upprepar i rätten, men driver ingen process, och får därför stora böter för förtal.
  • bild 138. 1687: Rådsmannen i Falun Erik Dahlman förklarar hur kungen är missnöjt på Vedkompagniet för att det ligger så mycket virke i forsarna och ruttnar, och kräver mera ordning och högre straff för försummlighet. De uppmanas skaffa båtar, men påtalar att de inte kan få ut virket om inte floden blir hög nog. De vill ha hjälp från övre socknarna vars virke flyter igenom socknen, och dessa förmodas ha kortare väg att köra fram virket, och därför mer folk att avvara, vilket dementeras. Nås och Järna har samma problem. Klagas över att för ung skog hugges, som sjunker.
  • bild 139. 1687: Framgår att man före flottningsepoken förtjänade till utlagorna genom körning till Västra Silvbergs gruva och Ludvika bruk, men att det blev värre när skogen tog slut och virket behövde köras allt längre.
  • bild 147. 1687: Sammanfattande redogörelse för Vedkompagniets låtanden under tingen i hela yttre gäldet 1687.
  • bild 164. 1690: Vedkompaniet upplöses och överförs till gruvans delägare.
  • bild 165. 1690: Memorial från vedkompagniet vid överlämnandet (belyser många förhållanden som varit under flottningen 1648-1689)
  • bild 170. 1690: Klagades över att Vedkompagniet inte betalat lön och utlagor på 3 år, och befallningsman nu söker sockenborna som frukatar att behöva gå från hus och hem.
  • bild 170. 1690: Vedkompaniet kommer med en ny restlängd (tidigare längd 1681? är förkommen).

    • Flottning

  • bild 15. 1658: Reglementering angående flottningen
  • bild 17. 1660: Klagomål på uppsyningsmannen över flottningen
  • bild 18. 1660: Om virke som vräkts innanför bommen vid Björbo änge.
  • bild 20. 1661: Beslutas att byggnadsvirke levereras till kungsgården i Noor via Vedkompaniet
  • bild 29. 1663: Uppmaning att röja av ängen vid älvkanten innan flottnigstiden
  • bild 31. 1664: Hjälp till Kungsgårdens uppbyggande (1 stock per mantal) enl tidigare beslut
  • bild 32. 1664: Floda socken lovar att som vanligt leverera bomkabbar
  • bild 36. 1665: Hot om vite för strandat flottningsvirke
  • bild 36. 1665: Uppmaning att hugga torrtallar eller, i brist på sådana, låta virket torka innan flottningen
  • bild 90. 1680: Uppnaming vid vite att avröja ängena vid älven före påsk.
  • bild 93. 1681: Ännu oröjda ängen på södra sidan älven i Björbo, hot om konfiskation
  • bild 117. 1685: Dom om att en mosselbo som först hjälpt änkan Karin Nielsdotter i Sandviken att samla hennes 64 kabbar i sin egen flot, men sedan av ovilja släppt iväg dem så att skingras, åläggs att hålla henne skadeslös. Detta sker på "Siön Flooten", som torde avse Flosjön. (Man bör alltså ha spelat flot över sjön redan då)
  • bild 165. 1690: Memorial från vedkompagniet vid överlämnandet (belyser många förhållanden som varit under flottningen 1648-1689, och som man anser behöver ändras)

    • Skogsbruksärenden

  • bild 23. 1661: Initeieras ransakan om olaga svedjefällande vid älvstranden
  • bild 23. 1661: Erik Tommasson i Flen sakfälls för olaga svedjande vid älven (kanske avses älvstanden enl. den 2 mil breda definitionen)
  • bild 26. 1663: Anklagelse, ransakning och dom om olaga svedjande, försnillande av kronotionde och mutad skogvaktare.
  • bild 31. 1664: Länsmannen överfallen med yxa, men fredade sig med sin stav, när han skulle skifta skogsägor mellan två i Hagen, och missnöje uppstått angående en rödning.
  • bild 31. 1664: Allmogen förmanas om olaga svedjefällande. Får tillgift för vissa bekända svedjor, men ska ge en del av deras avkastning till kyrkan.
  • bild 62. 1672: Ingen får hugga mer virke än han klarar av att forsla ut till älven
  • bild 89. 1680: Förbud för Leksandsbor att sälja skog (huggrättigheter) till flodabor på oskiftad mark (runt Flosjön), vilket dittills skett.
  • bild 103. 1683: Skogvaktaren klagar över att mycket kompagnivirke ligger uppvräkt på stränder och i forsar och ruttnar, samtidigt som det huggs så mycket att skogen riskerar att snart ta slut och att man hugger för ung och klen skog. Föreslås att ingen ska hugga mer än 3 gånger utlagorna.
  • bild 107. 1684: Delegation från Gagnef önskar hugga virke för sina utlagor i Floda, eftersom det inte finns sådant virke i Gagnefs skogar längre, och de därmed inte kan betala sina utlagor. Finns dock nästan inte i Floda heller, kanske vid i Gränsen till Gränge, men då Gagnäf ska hugga långt virke, kan detta inte flottas förbi Stopforsen och oselforsen, utan måste i så fall köras till Mockfjärd - ingen lösning. Kanske virke finns i Ål eller Leksand?
  • bild 108. 1684: Avslutande frågor om virkestyper som huggs i Floda. Ej vasar då de fastnar vid flottningen och därför levereras bara "kabbar timber tälnar och sågestockar".
  • bild 159. 1689: Två fall när gagnefsbor kolar på flodasidan om rået.
  • bild 173. 1691: Kungligt plakat om skogseldar och deras förekommande uppläses
  • bild 173. 1691: Skogseld i Mossel
  • bild 174. 1691: Ännu en skogseld i Mossel

    • Väghållning o.d

  • bild 20. 1661: Klagan över att någon stängt allmän väg mellan Floda och Sälje.
  • bild 58. 1671: Illian Olsson i Biörbo anhöll, såsom på föregående ting, om hjälp till Färiebroens underhåll. (Något med förskott eller broavgift ska efterhöras med Tuna ting)
  • bild 64. 1672: Illian Olsson i Biörbo sade upp sig från färjans skötsel - för dåligt betalt
  • bild 67. 1673: Lång fäbro (kavelbro?) i Mossel, med förment orättvis fördelning av underhållet
  • bild 78. 1675: Erik Nilsson o Erik Olsson i Källbäcken, liksom Erik Larsson och Per Jönsson i Mossel pliktar för att ha fällt broobyggning över älven.
  • bild 181. 1691: Utsyning av ny väg i Risåsens fäb.

    • Skogsdelning

  • bild 19. 1660: Förordnas ånyo om delning mellan Kyrkobyns, Hagens och Sunnanbys hemskog
  • bild 23. 1661: Beslöts om att skifta skogen
  • bild 39. 1666: Gränser sätts för Björbo hemskog.

    • Kvarnar och sågar

  • bild 63. 1672: Björboborna har satt upp en kvarn i Noret och genom dammen tagit bort ett änge för några klaganden i Kyrkbyn. Kvarnen behöver de, och ska ersätta dem med annan slog.
  • bild 65. 1672: Argumenterar emot att deras skvaltkvarnar och fäboställen ska skattläggas. (saknas blad mellan vä och hö-sida)
  • bild 107. 1684: Ett lass sågebräder ingår i något köp.
  • bild 177. 1692: Stöld av en såglina à 5 famnar vid Fagerbergssågen samt ett får han hade avsett sälja till köttmånglerskorna från Falun.
  • bild 178. 1692: Nämns någon flodabo som avflyttat till Pommern och sålt ett oppgiärdsland "wydh Sågedammen under Kiällbäch egarne".

    • Fäbodar

  • bild 171. 1690: Ny fäbodplats i Skärklacken utsedd
  • bild 174. 1691: Täksberget och Ekfänsberget behöver en gräns mellan sina lötar.
  • bild 181. 1691: Utsyning av ny väg i Risåsens fäb.

    • Boskap och ohägnad

  • bild 63. 1672: Björbobyn klagar på att deras äng på södra sidan om älven bökas sönder: Sockenborna uppmanas att ringa sina svin.
  • bild 172. 1690: Ohägnad i Björbo grenden. Boskap som gör ohägnad kan drivas till Länsmansgården och ägarna får sedan lösa pant på dem. Uppsyningsmäs tillsätts för Gränden: Joen Halfwardson opp i byen och Lars Eliansson nere. (Vad plats avses med detta?)
  • bild 181. 1692: Nolanbygrannarna i Kyrkbyn släpper sina hästar och kreatur i ett änge innan alla hunnit ta sitt hö.
  • bild 183. 1692: Ersättning i ärtor för sinvin som förstört odling efter att gått under en lada i Forsgärde

    • Mantal och utlagor, övrigt

  • bild 151. 1688: Klagan över somliga som har jord under annans mantal inte betalar utlagorna till mantalsbonden
  • bild 152. 1688: Johan Gillus sons sterbhuus har fordringar på många sockenbor.

    • Handel o migration

  • bild 25. 1663: Anklagalse om falskmynteri, som var danska mynt (Björketorp)
  • bild 32. 1664 Erich Olsson i Biörketorp frias från falskmynterianklagelserna
  • bild 47. 1667-06: Rättergång mot korrupt (tull)kontrollant Anders Kempe
  • bild 51. 1667-06: med avslutning om vilka resvägar till Norge som används
  • bild 149. 1688: Norsk handelsman, Hans Michelsson Wendeloo, åtalad för smuggling av tobak mm
  • bild 175. 1692: Fältväbeln Beniamin von Esden har övertagit en skuld av en bagge (norrman), som han kräver den förrymde soldaten Nils Hane på. Hustrun ska betala tredjedelen.
  • bild 178. 1692: Nämns någon flodabo som avflyttat till Pommern
  • bild 179. 1691: Ännu en till Pommern

    • Militär

  • bild 36. 1665: Tre förrymda soldater från Tuna som tagit sig genom Finnmarken
  • bild 61. 1671: Länsmannen Nils Larsson i Björbo hotar att tillika med Länsmännen i övre socknarna säga upp sig p.g.a alltför många och betungande gästningar när soldaterna ska övas.
  • bild 83. 1676: Cornelius Swinhufwud begär intyg om sin bristande förmåga att bidra till en rustning
  • bild 109. 1684: Efterfrågas om sergeant Ekeroths med hustru Kråka resa
  • bild 163. 1690: Diskussioner om hur officersboställe ska ordnas i socknen.
  • bild 175. 1691: Fältväbeln Beniamin von Esden har övertagit en skuld av en bagge (norrman), som han kräver den förrymde soldaten Nils Hane på. Hustrun blir skyldig att betala tredjedelen.

    • Länsman

  • bild 99. 1682: Länsman Nils Larsson säger upp sig efter 38 år och Erik Larsson i Björbo insätts i hans ställe.

    • Kyrkan

  • bild 134. 1687: Pastor besvärar sig över att sockenborna har köpt sig en silverbrudkrona vars inkomst ska gå till kyrkan, itället för att vara hänvisad till hans krona.
  • bild 176. 1691: En skuld som Björboborna har från 1680, står som obetalt i kyrkans special, men visar sig/anses vara betald.
  • bild 176. 1691: sal. Erik Persson i Kyrkbyn har byggt sin gård intill kyrkan, där den inte får stå enligt kyrkoordningen. Barnen måste flytta bort den, men ska få hjälp av sockenen därtill.

    • Översvämningar och skogsbrand

  • bild 75. 1674: Länsmannen Nils Larsson beklagar sig över stora skador p.g.a floden (1673) (Gården, litt T, ligger mitt för älvbron enl Geom Jordeb 1654)
  • bild 87. 1679: En järnakarl har förlorat en häst då vägen förbi länsmannen har rasat p.g.a älven.
  • bild 116. 1685: Per Hansson i Hohlen (Syrholn) böter för utsläppt skogseld
  • bild 117. 1685: Erik Nilsson i Källbäcken släppt elden lös från lovgivet svedjeland, böter.
  • bild 120. 1686: Lars Olsson i Kyrkbyn släppt skogselden lös från lovgivet svedjeland. Böter men grannarna efterger
  • bild 120. 1686: Olof Andersson i Björbo förbjuds att låta sin mor gå wallgång, eftesom hon tar med sig eld tills skogs (för att röka?) och skogvakraten och grannarna måste släcka efter henne.
  • bild 175. 1692: Två vuxna vallhjon släppte elden lös på Gybäcksholen, fick böter som de pliktade med kroppen.

    • Nedbrunna gårdar mm

  • bild 81. 1676: Olof Anderssons gård i Björbo brinner ned 1675-10-08. Brandstodshjälp ges. Uppräkning saknas.
  • bild 118. 1685: Två gårdar i Sunnanbyn brinner i januari 1685, med uppräkning av nedbrunna och nedkastade byggnader. Brandstodshjälp ges.
  • bild 183. 1692: Olof Mattssons gård i Forsen har brunnit ner efter slarv med eld. Förstörda hus räknas upp. Brandstodshjälp beviljas antagligen inte, men tingsbevis utfärdas.

    • Jakt

  • bild 30. 1664: Om klodjurs fällande och skottpengar därpå.
    • (ytterligare några björnar skjutna i mellantiden, men jag glömde notera var, och hittar inte tillbaka)
  • bild 162. 1689: 3 gamla björnar skjutna. Medel saknas dock i kronans lokala kassa för att betala ut skottpengarna.

    • Finnmark och finnar

  • bild 36. 1665: Tre förrymda soldater från Tuna som tagit sig genom Finnmarken (orter och folk nämns)
  • bild 89. 1680: Finnen Erik Larsson i Kyrkobyn, till sytning hos sin brorsson, Knut Persson vid Nitten i Gränge
  • bild 90. 1680: Mats Clementsson en finnedräng ansöker, men får avslag på att uppta ett torp i Ulfsberg
  • bild 106. 1684: Mats Clementsson finne får ta upp torp på Lofsberget
  • bild 110. 1684-06: Per Ersson i Flens torp 22 år gammal och gift, avlat barn med Lissbeth Corneliusdotter 40 år. Dödfött barn. (frias för barnamord, men pliktar för sammanlaget)
  • bild 137. 1687: 2 torp i Flen revas efter Cornelius Svinhuvuds frånfälle
  • bild 154. 1688: Olof Kristoffersson i Forsgiähle har stämt Anders Kristoffersson i Julbäck angående något höö invid Grängesrået.
  • bild 182. 1692: Matts Clementsson finne får sitt torp på Loofsbergh skattlaggt, och ska få ett skäligt område avstyckat från allmänningen.

    • Samiska spår?

  • bild 154. 1688: Stämmning ang betalning av "en half rens huudh"

    • Igelgruvan, Silvberg, Käringsjön mm

  • bild 18. 1660: Någon erkänns berättigad att skaffa wirke från Geteberget till Igelgruvan, oklart kopplad till Västra Silvberg
  • bild 58. 1771 Ett änge vid Käringbäcken nämns
  • bild 118. 1685: Bröderna Nils Larsson och Lars Larsson i Mossel är osams om slogarna på Igeltjärnsmyran (KoppslaLars söner, halvbröder)

    • Heo och Björketorp

  • bild 25. 1663: Erik Olsson (Björketorp) anklagas av Sara Joensdotter på Hedene för falskmynteri
  • bild 32. 1664: Systrarna Sara och Mariet Joensdotter, den senare avflyttad, träter om arv på Heden. (Lykorheden?)
  • bild 36. 1665: Swenske Erich i Biörbo torp, köper sin hustrusysters Marit Joensdotters jord.
  • bild 43. 1667: Swenske Erichs torp och Erich Olssons torp, båda på Heden kan inte skattläggas p.g.a för svag jord. Inte heller Lykare heden eller ett nybygge på Järekareheden.
  • bild 75. 1674: Pehr Joenssons torp på Lyckerheden skattläggs. Likaså Erik Olssons torp på Heden

    • Forsen

  • bild 33. 1664: Olof Mattson får fasta på diverse inköpt mark.
  • bild 88. 1679: Olof Matssons hustru Karin Larsdotter beklagar sig att någon av grannarna borttagit säd för henne - då ingen vet vem åläggs grannarna att återbetala henne propotionellt.
  • bild 93. 1681: Olof Matsson (i Forsen) anklagas för att under dryckeslag i Fahlun anklagat Erik Dahlman, handelsman vid Vedkompagniet, för snilleri. Han upprepar i rätten, men driver ingen process, och får därför stora böter för förtal.
  • bild 183. 1692: Olof Mattssons gård i Forsen har brunnit ner efter slarv med eld. Förstörda hus räknas upp. Brandstodshjälp beviljas antagligen inte, men tingsbevis utfärdas.

    • Holmänge och Handbacken

  • bild 88. 1679: Halvard Persson i Björbo sålt arvsrätt i Lars Illianssons hemman i Björbo, till sin styvfar Erik Andersson i HolmEngen
  • bild 97. 1682: Britta Göransdotter, Nils Erssons hustu i Holmänge angående någon arvsrätt.
  • bild 162. 1689: Björbo Bohlbymän klagar över att nybyggarna på södra sidan älven skadar deras ängen med ohägnad
  • bild 176. 1691: Angående pantsatt änge i Björbo kallat "Holmengie" (Vid Käringforsen eller Holmesbacken?)

    • DansarPer

  • bild 31. 1664: Soldaten Per Jönsson i Gåsholmen hävdat sin fästekona Anna Nilsdotter från Leksand i otid, böta 20 dahler.
  • bild 34. 1665: Per Jönsson, nu gift, erkänner lägersmål med Anna Mattsdotter ifrån Gävunda i Venjan både före och efter sitt giftermål. Han får böta 80 daler silver som avtjänas med gatlopp 8 varv. Hon böter 20 daler som avtjänas med ris vid tingshusdörren.
  • bild 34. 1665: Kerstin Jönsdotter (DansarPers syster) får ett dödfött barn efter att ha tubbat en ung dräng, Matts Olsson i Sälje, till lägersmål och sedan stångats av en oxe. Han får ett varv gatlopp, hon ris.
  • bild 126. 1687: Dansar Per Jönsson på Gåsholmen åtalas tillsammans med sin oäkta dotter för blodskam och barnamord
  • bild 142. 1687-01-21 (E.O. ting) Ransakas om hans rymning. Dottern erkänner blodskam, men inte barnamord. Båda döms till döden, och skickas till Falun där målet ska avgöras i högre instans.
  • bild 155. 1688: Räkning avsseende omkostnader i samband med avlivningen av DansarPer och hans dotter Jacobsmessodagen 1687, för fångvaktare, gästning på två gårdar i Sälje, den ena för skarprättare och profos, arbete med vålar och stegel.
    • Historien om Per Dansare måste ha gjort djupt intryck, men brottets karaktär gjorde det antagligen mindre attraktivt att tradera. Kanske det var på DansarPers holme i Orsen han tillfångatogs efter sin rymning från häktet på länsmannsgården i Björbo. Det angivna avståndet och riktningen stämmer i alla fall ganska väl. Avrättningsplatsen, som kan antas ha legat nära där landsvägen, som då gick söder om Långsjön, mellan Sälje och Mockfjärd, korsade sockengränsen, bär på kartan ännu namnet Dansarbackarna.
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00011

    20 januari 1657 med landshövding Lorentz Creutz
    Först efterfrågades om der någre Högmålssaaker finnes,
    så Emädan inga funnes, gaff wällborne- stååthållaren Floda
    carlarne förloff för detta åhret, så wäll som dee andre sochner
    att betaala sine åhrlighe uthlagor medh Kabbar eller Örkiess-
    förande till weedh Compagniet wydh Fahlun. Och efter-
    som gemene man begärte och få betala sine Quarntull
    der medh, hwar på wälborne Landsherran då strax sadhe
    sigh icke kunna resolvera, då loffuades dem swar innan
    fiorton dagar, så snart Ryks Cammerrådz Order kunna der
    på änkomma, anten Cronan dene uthj weedh eller penningar
    begerer.

    Länsmannen Niels Larsson i Biörboo sampt hans hustru Hust:ru Mariet Erichsdotter - barnlösa
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00012

    Emillan Oluff Pehrsson i Kyrkiobyn och hans granne Cnut
    Jönsson i Bro, om att fääboställe, som de twistade om
    Resolut: att Knut, Efter han hafwer annor uthwägh
    till Fääboställe, skall han allenast tree weckor bliffua
    wydh fäbostället i floberboo, och intet wydare der om de
    wore förlykte, och medeltes dem bewys skrifterlighene



    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00014
    Ditto opböds 3. resan en heed wydh färnebodhen kiöpt aff
    Hindrieh Halfuarsson i biörnebodha för penningar 43 [dahler]kmt.
    Ditto aff Joen Nilssån i Biörbodha en heedh som kallas fäheden
    eller burmäre till opgiärdslandh, för 30 D:er Koppnt: Kiöpe-
    skriften daterad Anno 1653.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00015
    Proponerades och om floteryets fortsättningh till Kongl.
    May:ts och Cronans nytta och gagn wydh Kopparbärgs
    gruffua huar öfuer giordes denne stadga.
    1. Att efter som alla sochnemännen är angelägist om

    den tyden när wattnet är högst, att släppa sitt Örckie af-
    sades att tuå utaf huar sochen skole förordnas till förmän
    för floteryet åhrligen. 2-o. räckna örkiet och fram-
    driffuet till 3. weckor för walborgmäsan, att deth in
    parato ähr wydh Älfuen på rätte tydhen, elliest deth
    som till den dagen icke ligger till redz skall deht samma
    åhret intet antagas. 3-o. Om tyden, att bewysa uthj
    Älfuens ränsande in februario, då opsyninsmänen
    påfordrar, och tillordnades en flottecarl för hwar 500.
    stockar till Tuna huilket gemene man sade wara nogh


    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00016
    Emillan Swän i Noreboo klagade emot Christopher Half-
    uarsson i forsgiärde, om 4. sneeslandh jordh, som Swän pra-
    tenderade på sin hustros syskons wägnar, kiändes Chri-
    stopher att betaala honom: och Jon Halfuardson i Sunnan-
    by betaler åter Christopher uthlagorne till baker för alle
    åhr som han haar betaalt Cronan.
    Anders Esbiörson i Åhseela och Nåås sochen oppå sitt besuär
    emot Floda Carlarna, angående wedergiällningh för sin
    försumelse utaf sin Bärgsreesa, för deras wacht gällande
    emot 18 D-r R:tt tillseyellse. Kendes dee plichtighe honom
    det att betala, hwar på honom rättens bewys af proto-
    collet medheltes.

    Hans Olufson i Hagen lät 1. resan upbiuda en jordedehl
    i Biörebo, mit för Hannsby öfuer Älfuän, för peng:r
    6.r.D:r, kiöpt af Hindrich Halfuarson ibidem.
    Erich Larson i Biörnboo lätt 3.reesan opbiuda Hans lo-
    rentzsons i Norbärgs by jordh i björnbo 40. sneslandh för
    penningar 80 D:r k:tt och bekom fasta efter landsens seedh.
    Lars Olufson i Biörboda lätt 1. reesan opbiuda Cicilia Half-
    wards dotters i Borgh och Nåås sochn ett Engie kiöpt för

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00017

    för 6 rDr belägit i Rogsta heedhen. Ditto Larss
    Pehrsons i Biörnbo ett åkerstycke i Biörnbo hägnen
    löök?giärde för 5?D:r Ditto gamble Erich Larsons
    och Ingel Joensons en rödningh intet långt ifrån
    Biörbo för 9.D:r T:tt, hähr ett åkerstycker i biuråkerenn
    för 3 k D:r
    Erich Pehrson i Biörebo lätt 1. reesan opbiuda Erich
    Olufsons på heden en jordedheel, belägin i Biörbo hägnan
    Mora ben:t för 30 D:r Koppmynt:
    Ditto Erich pehrson opbäht 1.reesan, pehr Halfuarsons i
    Biörbodha en jordedeel i biörboda hägna, biörka bend:
    för penningar 30 D-r koppmyn:tt Dito lät Erich
    opbiuda Erich Larsons i biörbo jordh, 4 Sneeslandh i biörboo
    åkren belägin, för penningar 16 D-r K:tt

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00017

    Laga ting 11 januari 1660:
    Opåå Bookhållarens cr:tt Johan Nilsons besuär emot
    sochnemännen, angående den omkostningh som Compagni-
    et måste giöra igenom sin särdeles uthskickader till de-
    res sochen att utfordra örkiet, hwilket der sielfua ä-
    re plichtighe såsom sine rätte Crone uthlaghor att ifrån
    sigh skaffa, eller böötea: Afsades och utlofuades, att Pehr
    Hanson i Hagen huilken i förlidne åhr till upsyningsman
    förordnad war, skall sitt Embete för detta åhret
    bättre praestera, alldeles efter det sätt och wys som i
    öfre sochnerne skedt och afhandlat är, och flottekarlerne
    sampt opsyningsmannen skohle föllia medh wärcket
    till forsehufuudh.
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00018
    Angående Johan Nilsons åtalan till Pehr Joenson i biör-
    boda om Compagniets Örckie som inwräkt ligger på
    Biörboda Engier, och Pehr tagit löön före att förekomma
    medh en bohms bebyggiande. Kendes han fry att skaffa
    dädan Efter som Pehr medh skiähl bewyste det hann
    efter stadga har fulbordat bohmen, men det örkie
    som influtit war, war för bäggie ändar wydh bohmen igenom wat-
    nets högdh inkommit.

    Erich Issan?son i Biörboo kendes berättigadh att hafua för
    huart stafrundh weedh han framskafar till wester
    Silfuerbärgert, ifrån getebärget till Igel grufuan, penningar
    2 D-r och kiöra det flitigeste som hann kann.


    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00019
    Oppå Kyrkiobyens. Hagans och Sunnanby byars be-
    suär emodt huar andra, om oförättande medh fällande
    och huggande ine på huars annars hemskogh, huar på
    war dohm gifuin dat: Floda den 13. Januarij 1651.
    att ländzmannen och nembden skulle deela dem egor-
    ne emillan. Men såsom det icke befans wara skedt
    och nembden utj samma saak mäst interesseradt, så
    bewilliades litiganterne upå deras begieran att kalla
    3. uthsochnes män som deela dem heemskogen emillan
    att ingen sedan må åwerka dens andras lått, wydh
    laga bööter för förbodh.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00020 ( Laga ting 1661-01-26)
    Efter Tings lysningen Opplästes H. Exell: Fullmacht,
    gifuin Befallningsmannen Nielss Milandro, angåen-
    de hielp till Konungsgårdens reparation i Noor. antin-
    gen en longstock om 16 all:r eller 1 d:r penningar.
    Huar på allmogen Bewilliade en stock af mantalet att lef-
    werera till Forsehufuudh, och sedan forskaffa honom fram till
    Noor. ____.

    Sedan beswärade sigh Befallningsmannen öfuer någre
    boendens emillan Floda Kyrkia och Sallie, som åhrligen in-
    stengia allmenne wägen, och nembden som tilsagd war,
    att hålla der upseende öfuer, hade det intet efterkomit;
    förmantes att bewysa lydno, och skaffa den gamble wägen till
    rätta igen, det nembden och uthlofuade efterkomma.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00022
    Laga ting 1662-01-22

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00023
    Landshöfdingen pålade Befallningsmannen att han
    medh nembden skall ransaka, whilka som hafua fäldt
    skogh wydh älfuestranden emodt förbodh och wydh näste
    ting dem lagföra och låta plichta, emädan som sam-
    me skogfällande sades intet medh penningar wara
    att skattas, emot den skadan, som der igenom skeer
    Cronan, och wryket wydh Kopparbärgs grufua, om
    skogen så onyttelighen förödes i westre dalerne, der ifrån
    man medh flotery kan ankomma till Kopparbärgett.

    Samtyckte och bewilliade samptl. sochnemännen i Floda
    sochen att den nu tilstundande sommar willia byta
    skogen sigh emillan, igenom länsmannen och nembden,
    whilket proponerades ef landshöfdingen, och alle befun-
    ne det nyttigt och rådligit.
    Erich Thomeson i Fleene för olaga swediande och fällan-
    de wydh elfuen 1/4 tunnålandh saakfält till __40 d:r (S?)

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00025 (1663-01-28)

    Framstältes och för rätten Erick Olson i Biörbo, whilken
    angafs hafua myntat penningar, huartill Erich ne-
    kade, och framuyste så tu fem marks stycken danske
    penningar, den ene kånugh Friderici terty:? den
    andre Kånungs Christians den fierdes, whilke pen-
    ningar såsom de då wäl wydh Tingsbordet besichtiga-
    des och befunnes swarte och stöbboga; så exami-
    nerades Erich der om, och på förfrågan swarade, att
    han hade hittat dem, efter något fremmande folck,
    som der på skogen giäste honom; och i samme pungh
    lågh något whitlöök och Breennesteen. Oppå för
    frågan huadan detta taal ähr kommit? Swarades af Befall-
    ningsmannen Niels Andersson Milander
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00026
    att länsmannen hade det fått wetta af h. Sara Jöns-
    dotter på Heedhene. Resol: Efter som rätten kän-
    de honom wäl fry för dese penningar som fram-
    teddes alldrigh hafua myntat, uthan af Kånungens
    egen tillornadhe; så kentdes han för detta fry; Men
    såsom föregafs att Erich hade andre femmarksstycken
    pantsatta till Halfuar i Uthby och Nåås sochen och
    förnummit den öfuer wara besuärat, att folck fick
    dem intet uth, huarföre dem strax till sigh igenlöst
    huar af mistanckar är honom åkommen om orätt
    mynth; huarföre opsattes denne saak till näste ting
    om emidler tydh kan förnimmas mehra här om, och
    hustru Sara Joensdotter ställes honom då till swars,
    sampt Halfuar i Uthby.

    Oluff Matsson i Mååsell för skiälsordh på Pehr Joen-
    son skinnare ibidem, kendh att bööta 3 ???

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00026
    Anklagades och i lyka måtto någre Floda sochnemän,
    af soldaterne Jonas Knipe, och Walentin Erson som
    i Nåås skedde för Swediefällande och tyondes för-
    snillande Nemblighen
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00027
    Pehr Mattson i Biörbo fält skogh till ett tunnalandhs
    uthsäde och derföre mutat och bestuckit skogwachtaren
    Johan Claeson att han icke skulle uppenbarat; försnillat
    således Cronotyonden, som beloper sigh effter 3. snes:
    och 9 bandh. 1/8 tunna efter sneesen, gior ---- 4 t-r-
    ty saakfältes Pehr Mattson efter Tyonde ordinantiens
    9-de punkt. att böta för Cronetyondens försnillandhe
    tredubbelt, giör spannemåhl --- 1.1/2 tunna
    och för förbudet emodt swediandet ______ ...40 ??
    Lars Olufson i Björbo fält 1 1/2 tunnelands utsäde för-
    snillat Cronetyonden som belöper sigh efter 7 Sneesar och
    2. bandh à 1/8 Tunna efter snesen, giör 7. 1/8 deels t-re:
    ty saakfältes Lars att bööta för Cronetyondens för-
    snillande 4redubbelt, giör spanmåhl 3. tu-r 3 tr_
    och för förbodet igenom Swediande ____ 40 ??
    Oluff Cnuutson i Sweden fält 1 tunna lands utsäde, för-
    snillat Cronetyonden som beloper sigh _..4 tr ty
    saakfältes att böta 3dubbelt, efter tyonde ordning-
    tiens 9-de puncht _____ 1 1/2 tunnor
    och för förbodet igenom Swediandet . . ._ . 40 ??
    Christopher i Forsgiärdet fält 1 1/2 Tun:lands utsäde
    försnillat Crone tyonden, som belöper sigh 7.1/8 C-r
    ty saakfältes han att bööta för Cronetyondes för-
    snillandet 3 dubbelt ---, 3 tunn-r 3 s-r och
    för förbudodet igenom swediande - - - _ 40 ??
    Niels Joenson i Björbo fäldt 1.1/4 tunlandhs utsädhe
    försnillat Cronetyonden, som belöper sigh efter fem
    sneesar och 2 bandh à 1/8 tunna efter 5 1/8 C-r
    ty saakfältews att bööta 3dubbelt för Cronetyondets
    försnillande, nembl-n -----1 tunn-a 6 C-r
    ty saakfältes att bööta 3dubbelt för Cronetyondeens
    försnillande, nembl-n - - - - - 1 Tunn:a 6 C-r
    och för förbodet igenom swediande - - - 40 ??

    Och uthräcknades efter Landshöfdingens ordo, att ankla-
    garne skulle niuta tyonde fougdens och sexmännernes
    portion i spannemåhle böterne, nembl - dehlarne,
    såsom och bekomma wälägande rättens portion, af
    penninge böterne nembl-n 1/3 part af 200 ???
    _,, 66 ?? 3 3/4 öre, och spannemålen 2 delarna af 11
    tunnor 4 C-r ____ 3 tunnor 6 1/3 deels Cr
    där efter stältes för rätten skogwachtaren Johan Clachson?
    ifrån Nåås socen, whilken anklagades af Jonas Knipe
    en Soldat, för orättrådigheet utj sitt Embete, medh
    Skohwachtande deromkringh daleälfuen, för floterjet
    medh kabbar till weedh för Kopparbärgs Grufwas und-
    sättningh. Om whilken saak Johan war föreläsitt, först
    af protocollet, huadh wydh Nåås Tingh war bekändt,
    Nembl-n att för swediefällandet emodt förbudh på twå
    myhl när älfuen, skulle ingen fordrista sigh wydh böter
    tillgiörande huilket alth oachtat Johan på ransaakan fans
    hafua förtegat att angifua: och dertill låtitt sigh af
    öfuerträdarenar som huggit och fält hade, medh
    muutor bestickas och tagit gåfuor af Esbiörn Larson
    i Stoorbyen 1 tunna rågh och en hatt godh för 9 d-r
    af Oluf Pehrson ibidem, dito af Mattson i haghen dito
    af Ingel Ioenson och Pehr Joenson en tunna tilhopa,
    af Oluf Halfuarson på Heedhen en Spann; huilket
    sochneboerne på förhöör och ransackan frywillelighen
    bekiende.
    Till detta swarade Johan, att han ingen gåfua haar be-
    giärdt af dem, uthan sochneboerne sielfue fördt sääden
    heem till honom; hwilken Johan på förfrågan huar

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00028
    säden nu waar? Suarade, att hon ännu stodh hoos sig behållen.
    Sedan öfwertygandes Johan af närwarandra Floda sochne-
    män, nembl. Pehr Mattson i Biörbo, Lars Olson ibdem
    Oluf Cnutson i Sweden, Christopher i Forsgiärdet, Nils
    Joenson i Björbo, att då de så wore kallade af Johan
    såsom på sitt skogwächtare ämbete, att gåå till skogen
    och besee fallen, som dee hade fäldt (och sielfue haf-
    wa angifuit för Johan) öfuertaalar han dem i
    länsmansgården (der dee samblades) att blifua hemma,
    sägandes, det är intet annat än beswär att så löpa i
    skoghen, uthan der dee wille afuina? sigh medh ho-
    nom om samma förseende medh skogfällande, modt
    förbodet, wille han dem fryhålla, så att det skulle
    dem intet skada, huilket dee togo i betänckiande,
    om dee skulle det töras giöra, och förlyta sigh
    på Johans lofuen och ordh der uthj.

    På huilken handel (att giöra sigh så myckit wissare
    i saken) bekende förbem:te sochnemän, sigh hafwa
    moverat emodt Johans lofuän, denne inslantien,
    huru dee skulle kunna fortygas, om prästetyonden uth-
    giordes i rågh af swedierne, och cronetyonden intet
    öfuertygades Johan hafua suarat: jagh kan wäl låta
    skrifua korn för rågh; till huilket Johan icke kände
    sigh hafua saght.
    Oppå huilken förtröstningh, om cronetyondens bestiä-
    lande i sådan måtto, såsom och suediefällandets för-
    tygande hafua interehsenterne uthj bem:te fall gådt
    tillhoopa, och efter hållet samtaal, bewilliat att
    beetaala en ahsignation gifuin på Johan Calhson

    för Christopher i Forsgiärdet, den Johan war skyldigh
    godt giöra af croneräntan för dalerne, huilken Johan
    hade reder händer af Befallningsmannen Nils Andersson
    och befallningsmannen skulle åter samma penningar få
    igen i Bärgslaghen af Christian Robiahn?, som bekom
    hästen af Christopher i Forsgiärdet för 80 D:r huilken
    summa skogh- och swediefällanderne först hade tilbudit
    sigh proportionaliter contribuera till betallningh. Och
    såsom det då icke wille förslå till bem:te summas fullo-
    giörande, hafua sochnemännen öfuertaalt det andre
    sochnefolcket på kyrkiowahllen? att? förskiuta något dertill, så att Christo-
    pher waar förnögdh på sinn fordran på 80 D-r huar
    igenom sochnen skulle då blifua befryat för wydlyftigh-
    heet medh swediefällandet.
    Till detta kunde Johan icke neeka att så tillgångit
    waar, och medh mutetagande betalt hästen.
    Oppå wydare ransakan om Johan, medh tiufnadt förr
    hade warit beslagin? Bekende Johan; det han i förre
    tyder, då han war ungh, borttogh ifrån een bonde,
    en häst medh lass af twå tunnor sädh i Hedemora,
    och kiörde den upp till dahlerne, der han bodde,
    huilket bonnden som efterkom, togh sitt igen, och lät där-
    medh blifua oklagat.
    Widare när Johan der efther war i säkerheet komen,
    och begynte åter giöra illa, och fick mistancka på sigh
    om eelds anstickande på een kornlada, antastades
    han af dahlekarlarne, och fördes fängsligh till Säter
    och hades för rätta för tiufnaden, doch uthan sluut
    i saaken, som lands gewallieuren Lars Andersson

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00029
    Berättade, men sattes där i fängelset, der ifrån han see-
    dan är rymbdh, och alt sedan bodt i dahlerne.
    Resol: Såsom nu skogwachtaren Johan Claehson på för-
    höör kunde sigh icke ifrånleda, att hafua handlat
    emodt sin eedh och ämbetes plicht, för medelst den
    fullmacht som honom af ryksrådet och landshöf-
    dingen her Lorentz Creutz Exells:, om skogernes
    conservation i wästerdahlerne, gifuin waar, (hwilkens
    uthödningh medh penningar icke ståår till att skatta,
    för Cronans Interesse wydh Stoore Kopparbägget)
    Sådant lykuäl oachtat, för mutor nedertystadt swed-
    diefällandet, söckiandes således sin egen fördeel,
    och icke Cronans bästa; ty dömdes han för otroheet
    igenom mutors tagande after lagh 3. cap. tiugniB.
    L.L. att gifua Kånunge mutan, mista eembete sitt,
    och få det aldrigh åter, och böta _ 40 sd:r_
    Uppå WedeCompagniets utskickade Lars Månsons
    ifrån Kopparbärget beswär, öfuer någre resterande
    debitorer för crone uthlagorne som wede compa-
    gniet förmedelst arende, tilkommer afsades,
    att dee skulle innan Matthiae tydh nestkommande,
    inställa sigh på compagniets contore wydh Fahlun,
    och clarera för sigh.
    Afsades och om att engie som myckit skoghwäxte uar,
    och de som restera medh skogens afrödiande, för
    orckies förhinder skull, skole oförsummelighen af-
    hugga dem innan flotningstyden.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00030
    1664 års ting. Flera nämndemän avdankade och nya insvurna.
    Inventeringen av torp mm påbörjas
    Om kloodiurs fällandet, sampt dess recompens medh skott-
    penningar, som hembiuda cronones folk skinnen,
    memorerades såsom på förre tingen.

    Kånungs gårdz hielpen
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00031
    såsom öfwer Sochnerne hade bewilliadt, Nembl:n 1 Timber-
    stock af mantalet, att lefuerera igenom floteryet.
    Beswärade sigh och länsmannen Niels Larson ofuer Erich
    Nilsons owäsende och oskickeligheet, då han efter rättens
    befallningh gick åstadh att byta eegor folk emillan, hade
    han öfuerfallit honom medh en yxa, och oundwyke-
    ligen fått hugg af yxan, om Pehr Joenson i Hagan
    bytes men hade icke afhindrat hugget medh sin stake
    han hade i handen. 2-o Sielf utpantat en koo af en
    Soldat för 12 D-r uthan någon cronones man 3-o
    tillstådt sine wallehion nederryfua leden, att giöra
    ohägn medh sine booskap, som Hc-r? Johan öfuerklagade.
    På flitigt bediande och bätringh forskontes Erich Nielson denna
    gången för böter; Men kommer han mer igen, skall
    han för detta och huadh mehra han bryter, plichta uthan
    förskoningh.
    Om rödningen som Erich besuärade sigh afhändas af läns-
    mannen: afsades, att gode män, nembl: Pehr Joenson
    i Hagan och Oluf i Biörbo skole den bese, och gifwa
    rätten beskeedh om till nästa Tingh.

    Lars Erichson i Sunnanbyen om klander rörande en kvarn - skulle tas vid nästa ting

    Pehr Jönson i Gåsehållman en Soldat häfdat sin fästekohna
    Anna Nielsdotter i otydh, barnfödh i Lexand, der göre
    saakfält att böta - - - - -_ 20 d-r

    Förmantes och allmogen at taga sigh wara för swedie-
    fällande, och oplästes en längdh, den uthi de sielfue hafua
    angifuit dee fall som dee tillförende och för någre
    åhr tillbakar hafua fäldt; och förskontes på flitigh böön,
    för böter, Men om fallen som besådde äro, afskedades,
    att en deel der uthaf skall gifuas till kyrckian

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00032

    Oppå Lars Månsons proposition om bohm kabbar lofuadhe
    Floda Sochen att dee willia dem nu som förr uthgiöra.
    H Mariet Joensdotter ifrån Wermelandh och Philips-
    stadh, talte till sine syster h. Sara Joensdotter på heden
    i Floda, och fordrade löösening och betallningh för sine
    arfueiordh i Biörbo belägin, som Sara nu i 13 åhrs tydh
    bruukat hade, nembl penningar 33Dr som henne
    medh rätta sades tilkomma. Resol: at efter som
    Sara disputerade och förmente, det hon på sin systers
    wägnar hade betaldt till åtskillighe hennes Creditorer
    och såsom h. Mariet intet wille tilstå hennes betal-
    ningh på 28 D-r, så afsades att h. Sara skulle beta-
    la sine syster, det som odisputerligit war, nembl:
    först 5 D-r 8öre, och för hööet 29 D-r så att Summan
    blifuer 34 D-r 8 öre som h Mariet nu strax skulle
    bekomma, och gafs henne lof att sökia sigh kiöpman
    till sine egor, hwar hon bäst kan och gitter, och h Sara
    skall skaffa sig wittne på sine betalningh till nästa
    tingh, eller förnöya h Mariet det hon fordrar.


    Efterfrågades och om någon handering medh myntande är
    förspordt medh Erich Olsson i Biörketorp, sedan förlydne åhr,
    då han stodh der om till rätta, och war förklagadt? Swa-
    rades Ney, att det är intet ondt om honom hördt eller
    spordt sedan, Eliest holt och Nembden honom oskyldigh
    för sådan handtering.


    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00033

    Olof Mattson i Björbo bekom fasta på åtskillige kiöpte
    jordelotter belägne i Björbo Byen, hwilket fastbref
    oplästes och octraderades.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00034
    Laga ting 1665-01-28

    angående behovet av gräns mellan Floda och Gagnef (saknas dokument i kyrkan)

    Pehr Jönsson på Gåseholmen en gift soldat, angafs hafwa
    haft lägersmåhl medh en genta Anna Matts dotter ifrån Gä-
    fwende och Wenian socn, hwilken saak Pehr på ransakan
    tillstodh att hafua haft, så wäl sedan som förr än han kom
    i ächtenskap.
    Resol. Såsom de bägge tillstode sin gerning, så dömdes han som
    gift war att böta efter kongl. strafordningen pennin-
    gar 80 D-r s-tt och kohnan som ogift war 40 dh-r; Men
    såsom desse förmådde inge penningeböter gifwa, ey heller fans
    der arbete, så plichtade de både medh rysslytande, soldaten
    medh gatelop 8 fram och tillbaka, och kohnan för tings dören,
    och pålades soldaten gifwa henne till barnefödan åhrligen
    1 kunna sädhs wärde i 3. åhr, och skafa henne i kyrckian.
    Matts Olson i Sällie en ung dreng anklagades för lägersmåhl
    med en genta Kirstin Jöns dotter på Gåseholmen, hwilken
    der af är hafwande, och födt barn, som h. Karin Nielsdotter
    i Sällie witnade warit dödt födt, och orsaken gaf hon före,
    det en oxe hade stångat henne, hwarföre i otydh födt fostret,
    förr än det är kommit till lyf.
    Resol. Såsom de både tillstode sammanlaget så kändes Matts
    att böta 40 och konan Kirstin 20 dh: hwilke personer så-
    som de inte förmådde gifwa penningböter, så plichtade han medhh
    gatulop, en gång fram och tillbaka. Men kierstin, som
    praesumerades hafwa tubbat gossen till denne handel, slet
    rys för tingsdören.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00036

    Swenske Erich i Biörbo torp, lät 1. resan upbiuda sin hustru sy-
    sters Marit Joensdotters jordedeel för 64 D-r k-tt dat 27 ja-
    nuary 1665

    Sedan kom för rätten wedecompagniets fullmächtige segn-r?
    Lars Månsson, och på tingen i Eplebo, Nåås, Jerna och Floda
    sochner beswärade sigh på compagniets wegnar emoot sochne-
    folcket, om det qwarliggiande och inwräckne Örcke i wyker-
    ne allestädes i Westerdalerne, förmenades att så frampt be:te
    sochneboer, efterkomer sin plicht wydh flotningstyden, medh
    wist folk till floteryet, efter förr giord ordning, nembl.
    en duglig karl för hwar 500 kabbars lefwerering wid forse-
    hufwud, så skulle så mycket örkie compagniet till skada icke
    blifua efter liggiandes. Begärandes en wiss ordning der
    öfwer, och plicht måtte föreläggias den som sitt flotery
    ??? och försummar. Hwarföre afsades och stadgades af
    landshöfdingen nu för tingen, att hwilken som tillnämbd
    blifwer till flotekarl för 500 kabbar och sitt embet för-
    summar och örcket icke framskaffer, uthan oundwykelyit
    förfall och hinder, den skall böta för trelsko 3 d-r och
    interessenten som förhåller flotekarlen sin löön efter giord
    stadga à 5 d-r ifrån Eplebo, 1.d-r ifrån Jerna och 3 d-r i-
    från Nåås och Floda till Forsehufwud för hwart tiogh
    kabbar eller timber som uthskaffas, och bewys der på fram-
    tees, så skall lähnsmannen det strax uthpanta till hans be-
    talning.
    Afsades och pålades allmogen i förbem:te sochner, att de här
    efter icke skole hugga örkie af råå återstånds tallar,
    så att örket icke siunker till bottn, men der icke an-
    nor lägenheet finnes till örckets huggande, uthan måste ta-
    gas sådant ibland, så skall sådan weedh och tallar åhret
    före uth tafsas till torkning, så att det må flyta.
    Afskedades och, att för den rest som compagniet hafwer

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00037
    att fodra af finnerne, att de till Matthiae tydh nästkommande
    skole inställa sig widh Fahlun att clarera, och taga der
    quitto på, den det försummar skall sedan uthan excus betala
    det som fodras.


    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00039
    om 3 rotesoldater från Tuna, som rymt till Norge via Floda/Nås(säfsnäs) Äppelbo Finnmark (Flen - Hoberget? - kvarnberget - långmarken


    Floda tingslags häradsrätt (KLHA XXXI), Domböcker, SE/ULA/10259/A I/1 (1657-1731), bildid: C0102937_00039 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00039 (29 januari 1666)

    Framlades och för Rätten af samptl. Biörbo Bye Grannar i Floda Sn
    en Klageskrifft, hwaruthi beswärades att hemskogen närmäst byen,
    den de för sin nödhtorft till fångeskogh storligen behöfwa, oskäligen
    handhafwas och uthhugges af någre obetänkte rågrannar, och ef-
    ter som de sådant oskick wäl förnimma i längden willia lända he-
    la grannelaget till stoor skada, om hemskogen till deras nödh-

    torfte således längre skulle handteras, begärdes altså en wiss
    skoge Tegh till Byen, medh sine wiste grentsor afdelas, och förmedelst
    Rättens förbudh i hägn tagas måtte hwilken skoge tegh på gran-
    nars begäran inclusive medh efterskrifne limitibus förelades
    nämbl. Ifrån Gubbholman öfwer Winterwägen åth Strandbäck,
    och sedan uth medh Fäna ath Cwarnsiöön och Litzle?bäcken, och
    sedan åth Nässen der ifrån till Höghols högsta och åth stygen
    som löper till Älfwen, På andra sydan om Älfwen ifrån stygen
    och till lerbergs wägen. Och afsades att ingen skall fördri-
    sta sigh på bem:te Skoge tegh något höggster giöra eller fälla
    förutan till hemtarfwe medh wedebrand och stängning,
    hwilket på grannarnas begäran widh wyte fem [dahler] silf:rnt
    som her emot giör eller handlar, samtyckia; Och detta således
    i Härads dombook intecknas, och dem till efterrättelse en af-
    skrifft medheltes, hwilken och medh underskrifwande och Härads
    Sigillo utgafs och extraderades.


    Floda tingslags häradsrätt (KLHA XXXI), Domböcker, SE/ULA/10259/A I/1 (1657-1731), bildid: C0102937_00043 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00043 (7 febr 1667)

    Sedan proponerade Befallningsm:n och befrågade om Swenske?
    Erichs Torp och Erich Olssons ibidem på Heden kunde Skattläggas?
    Swarades af Nembden, Ney, att det ej kunde skee för den
    swaga jorde skull.
    Sammaledes Lykare heden, kan och intet skattläggias nu pro
    tempore;
    Järekareheden ett Nybygge, kan intet skattläggias för den swaga
    Jorden.
    Gåseholman: Erich Jönsson, skattar nu medh Bohlbyen Biörbo

    Lars Olssons i Mossel änka Anna Larsdotter (andra giftet) kom inför rätten https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00046 24/2 1668.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00047
    Extra ordinarie ting 1667-06-21
    Examinerades saken, angående för detta contraleuren Anders
    Kempe, attentater och bedrifter i Westerdalaerne
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00051 (utdraget ur sista stycket på denna sida och följande)

    Sedan Contrall:n hade tagit afträde ifrån Rätten, förfråga-
    des medh Sochnefolcket i Westerdalarne, hwadh Bywägar om
    winter- eller sommartyder kunne dyt hän brukas? Swarades:
    att trenne wägar brukas förnembligest.

    den förste går ifrån Fors i Öfwer Malung öfwer 10 myhl
    Skogen och kommer fram uthi Ny sochn i Äkshärad uthi Werme-
    land, och så igenom dahlby sochn öfwer Noriges Tolff myl
    skogh, Och komma så fram uthi en sochn i Norige Solungen be:nd
    den andre är op i Lima sochn, och läggia Resefolket till Skogs
    der uthur sochnen widh Tandöö, doch komma bägge wägar till-
    hopa 3. Myhl in på 10. Myhl skogen, och hålla så sin koosa
    igenom Daalby sochn.
    Berättades och en Gångewägh wara ifrån Lima åth Långe-
    bergs skantz hwilken drager och öfwer Noriges skoghen åth en
    sochn Trösel ben:de; Ifrån bem:te Långbergs skantz till Älfwerum
    sochn i Norige är 23 Myler, Men hwadh der skall fram,
    hafwer, sades måste sker, deels igenom klöffiande, deels igenom
    bärande för mossar och moraser skull.
    Berättades och att någre få endertyden resa och till Trundhem
    i Norige, och taga då sin kosa åth Älfdalen i Österdalerne,
    och igenom Härdalerne, och sades samma wägh hålla 70 myhl
    till Trundhem.



    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00057
    1671-02-16 Laga ting

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00058
    Pehr Mattsson i Biörbo sade sigh hafwa beth sin swå-
    ger Joen Halfwarsson i Floda, att berga en 2ne Enges
    teegar belägne uthi Finsmyran och? Olof Jönsson i
    Sunnanbyen den nu sigh hafwa tillwällat? och
    brukat en lång tydh, begärandes förden skull sam-
    ma teegen att åther fåå Olof inwände Pehr Haf-
    wa förpantat be:te Teegen till Lars Pehrsson i Sun-
    nanbyen som för 20 åhr sedan döder är, af hwilkens
    sohne sohn Niels Person, han sade sigh hafwa bydt
    sigh till be:te teegen och honom tilstäldt annor
    slogh där emot wydh Käringebäcken.
    Res. Rätten kunde Pehrs tahlan inthet witzord gif-
    wa, effter han hwarken skrift eller withne hafwer
    sitt taahl att befästa medh och teegarne nu stådt
    honom uthur händerne öfwer 50? åhrs tydh hwar
    före de besittiaren niuter Egendomen till des
    Pehr medh fulle schäähl winner honom därifrån
    Jllian Olsson i Biörbo anhölt än såsom på förre
    ting om någon hielp till färiebroens underhål-
    lande: Aftaltes att eftersom sochnen ey ännu
    efter sidste tings sluutet sigh hafwa förhördt wydh
    Tuuna Ting om dhe kunna blifwa befryade för
    Färiemåhlzförskotth till Borstadhfäria, emot
    färiepe:gr och willia där afläghia ehoo som dhen

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00059
    tränger att öfwerresha skohle dhe ännu det giöra på
    det att hwar dhe således för den kunna beskoning
    niuta måge den samme hieplen till dennes under-
    håldh för skiuta.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00061
    Beswärade sigh så Lähnsmannen här i Sochnen Niels
    Larsson i Biörbo såsom dhe flere i öfre sochnerne
    att han för stoor gästning medh folk och hästar à 10
    11 st dem han moste spysa och underhålla wydh hwar
    möthe och drillning som här skee 4 gånger om åhret
    ey kan uthhålla med tiensten: begiärandes af sådan
    orsak beskoning för lähnsmanskallet.
    Niels Larsson öfwertaltes af sochnemännen att be-
    hålla tiensten än ett åhr och i medler tydh gafs
    honom rådh hoos Hr hl landzhöfdingen i öd-
    miukhet att sökia härföre hielp och förskoning


    Laga ting 1672-02-26
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00062
    Giorde skoghwachtaren Olof Larsson här samma
    påminnelsen, som för tingen i dhe öfre soch-
    narne, om dhen olyckheet i urkets huggandet
    som af sochneboerne skier. Och alt fördhenskull
    påböds, att ingen skall wydh förlust af sitt arbete
    och därtill straff, hugga mehr än han förmåhr uth-
    flotha: om dhen jemblyckheeten som eliest be-
    giäres dhem måtte föreläggas i huggingen, lof-
    wades, att sådant skall h:ns n:de h:r Landshöfd:

    notificeras, hwadh H:ns N:s godtfinnande sedan hemb-
    fales, hwad H:ns N:de finner här wydh nödigt och gag-
    neligt att resolvera och stadga.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00062
    Erich Mårtenson i Kyrkiobyen, Lars Olsson, Olof Lar-
    son ibid medh flere byboer, beklade några Biör-
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00063
    boer hafwa opsatt en qwarn Noorqwarnen be:d
    där ofwanföre en damb, hwarigenom dhe bort???-
    ma någon engiesloga för dhem som dhe för bru-
    kat.
    Res:Efter dhe wedergående nekade sigh kunna ej my[stha]
    damen, att dhe för dhen skull skola förlyka klagan-
    derne medh så mycken slogh igen, som straxt of:-
    före sades finnas lägenheet till, hwarom nämb-
    den skall läggia dhem emellan i sommar gudh
    will
    Androgs för N:n Biörboboeerna att på deras Engh, som
    dhe ha?r på södre sydan om Elfwen hafwa, lyda my-
    ken skada af swynen; afsades för dhen skull att
    sochneboerna böra ringa sine swyn.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00064
    Illian Olsson i Biörbo opsade ifrån sigh färians skötzel
    efter han så ringa löhn dherföre niuter, att han
    ey förmås henne dher emot uppehålla.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00065
    [verkar saknas sidor mellan vänster och högersidan. Högersidan börjar:]
    Ränta i jordeboken intecknas. Nembderne medh
    allmogen swarade i alla ställen att der som dhe i
    sådan motto, medh någor skatt skulle beläggas
    worde dhem sådant odrägeligit, efter dhe alenast
    hafwa sqwalter mästedehls bygte i bäckar, som
    kunna dryfwas pass 14 dagar, 3 weckor el:r en
    månad om åhret, och weta ey någon qwarn här
    uppe finnas, dhen icke som tydigast ståår i wat-
    tu lösa. Eliest där dhen ena grannens qwarn går
    längre än dhen andres, uplåta dhe hwarannan
    där på att mahla till sin nödhtorft, uthan nå-
    gon tull el:r belöhningh dher före.
    Till sine fääboställen berättade dhe sigh nödgas om
    sommartyderne att sokia för trånghmåhl af
    muhlebeteh, hem wydh byarne, efter annge-
    ket mager och torr orth skall wara, och så flyttia
    ifrån dhet ena bärget till dhet andra, där någre grö-
    ne platzer kunde finnas, och deras föreldrar för
    dhem lötat, eller dhe af hwar annan kunna sigh
    tillhandla hwarest dhe och gemenligen, hafwa e-
    mellan bergen, mågon måseslogh, såsom till alt
    1/4 deels, 1/2, heelt eller kan skee 2:e lasse slogar.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00066
    Laga ting 1673-02-26

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00067
    Lars Pehrsson i Mosel beswärade sigh, att wydh hans
    byy är en långh fääbroo att underhålla, öfwer en
    mosa à 60 siciötar 9 alr hwar skiöta, dher uthi
    sombliga åfmycket måste bygga, efter någre an-
    tingen ganska lytet uthi sammahanda, eller dhet
    heelt sigh undandraga.
    Afsades medh grannarnas samtyckio, att nembden
    skall läggia dhem skiftes emellan, efter som dhe nye
    södherne till.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00071
    Laga ting 1674-02-18

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00075
    Pehr Joensson på Lyckerheden angafs af befallnings-
    m:nen, hafwa sigh medh Eelfwen optaget ett torp, och dhet
    så cultiverat, att cronan nu hädanefter wäl kan få
    skatt dheraf, whilket emedan nembden dheslykes
    bewithnade, hwarföre dömdes samma torp efter dhetta
    till skatt och uthlagor efter proportion af jorden i knech-
    tepeng:ar och andre uthlagor, lyckmätigt landzens ord-
    ningh.

    (motsvarande skattläggnang för Erich Olssons torp på Heden)

    Jnkom för R:n lehnsm:n Niels Larsson i Biörbo, be-
    rättandes huru som han lähnsm:ns tiensten öfwer
    30 åhr uppehållit, dher wydh såsom han nu finner sigh
    nästan aftröthna för ålder och machtlöösheet: Eliest
    motte beklaga dhet han af sidste wårflodh, en stoor
    skada på sitt hemman lydit hafwer, efter elfwen
    en dehl dher af bortskurit, och största dehlen medh
    sand och annan orenligheet så fullwräckt, att han
    i flere åhr ey kan förmoda få dhet till rätta igen;
    beropade sigh dher öfwer in på sine grannar till with-
    nen, Uthom dhetta såsom att landsorthen ähr och myc-

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00076
    ket swagh och beswärligh att nära sigh uppå, och han medh sin
    hustru barnlöst folck, fördhenskull han och fattat dhen
    förtröstningh, att h:ns n: h:r landshöfd:gn skulle doch wilia
    sådans hans tienst, och nu taghne oläenheet uppå sitt
    hemb gunstigst ansee, och medh någon hielp el:r medh-
    lan dhär emot hägna och benåda. Hwarföre då anhölt
    om tings R:ns attestato uthöfwer dhesse sine andraghne
    beswär, och såsom af nembden och närwarande all-
    mogen dhet alt i sanningh betygades sigh så finna, som
    han sielf nu angifwet, medhdeltes honom dher öfwer
    dhetta för bewys af tingsdombocken.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00077
    Laga ting 1675-01-26
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00078
    Erich Nilsson i Kiällebäcken och Erich Olsson ibid:, plichta
    hwar sina 3 d:r för dhet dhe fäldt broobyggning öfwer
    Elfwen. Sammaledes Erich Larsson i Mosell och
    Pehr Jönsson ibid: och så 3 d:r

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00081
    Laga ting 1676-02-16
    Brand hos Olov Andersson i Björbo 1675-10-08: beviljas brandstodshjälp. (ingen uppteckning av hus e.d)
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00083
    Cornelius Swinhufwud begär intyg om sin bristande förmåga att bidra till en rustning

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00084
    Laga ting 1679-02-19&20
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00087
    Pehr Zakrison i Skåle, Järna sn, har förlorat en häst vid vägras utanför länsman i Björbo p.g.a att älven underminerat vägen
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00088
    Olof Matssons hustru Karin Larsdotter beklagar sig att någon av grannarna borttagit säd för henne - då ingen vet vem åläggs grannarna att återbetala henne propotionellt.

    Halfward Persson i Björbo försåldt sin arfsrätt som
    består i en tredieparth i Lars Illianssons hemman här i
    biörbo, till sin stiuffader Erich Andersson i HolmEngen
    för 160 dr kmt opbiudes ...2.gh.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00089
    Laga ting 1680-02-21
    Lähns mannen ifrån Lexand sochn Pehr Andersson i wäste...
    noret, insinuerade i R:en tingz resolution, gifwen å Lexan...
    tingh d. 22 Novemb: 1679, dher uthi på härads fierdingz bo...
    bonets i samma sochn beswärende? förbudit åhr, wydh 50 d:r
    s:tts wyte, att ingen skulle sigh underståå, att borthandla
    af fierdingens oskifte mark, skogh till floda boerna, som
    dhe förspordes skie dhem sampt:l till märkeligh skada, be-
    giärandes samma resolution här opläsas motte (såsom
    skiedde) att sochne männerne sedan icke måge inlåta sigh
    till någon sådan handel, medh någon i fierdingen, efter
    then icke sin sahlu he???ehla kan. Dhär näst an-
    hölt att under anest komma måtte, dhet som å dhe..
    orlhen olagligen såldt, och efter samma köp huggit ähr
    intill thet en ransackning dher öfwergår i uthe, och sko-
    gen skiftas. Hwar efter de som något såldt hafwa, ku-
    na fullgiöra sitt kiöp af sin egen, och icke fierdingens
    sampt: skogh.
    Jenlades här emot af nämbdem:n Lars Olsson i Kyrckebyn
    en kiöpeskrift dat. d. 30 Marty 677, dher utj Erich An-
    dersson i Westanwyck och Jöns Ersson ibid. på dhet tu...
    logz weg:r som dhe interessera uthi, försåldt till honom
    och någre floda boar ett skogestycke medh sine wisse gräns...
    för 200 d:r k:tt, uppå ståendes dhet Tunnelafz boar war...
    afskielde medh sin skogh ifrån dhe andra Tunnelagen,
    Lähns M:n nekade dher till mehra skildt wara, än nedre ?..
    siöstranden ett lytet stycke. Sade han och sigh hafwa

    stämbdt them hyt nu tillyka till tinget som såldt skogen, men
    dhe sigh undandragit. Lars Hindersson i Hagen öfwergaf
    för tingz bordet till Lähns mannen ett Chrone-in??pte och
    bomärke, som han fått af en Lexandsboo Pehr Ehrsson i
    Ytteråckra be:k, hwilken lofgifwit honom tillyka medh 2:e
    andre sochneboar, att hugga 400 Kubbar för 20 dr k:tt dher
    uppå han upburit 11 d:r 6 åre, sägandes sigh fådt det mär-
    ket af Lages M:n, till bewys att han skogen sählia finge.
    Lähns m:n swarade en kornsnees blifwet för honom för-
    ?uden, och han bortburit sedan medh sigh samma Chron-
    märke, och dhet således missbruckat. Jtem angaf sigh
    Erich Larsson i Haga, hafwa kiöp giordt medh en man O-
    lof Andersson i Miälga tilljcka medh 6 karlar, som på
    dhes tunnelagz weg:r såldt en sloge teeg för 300 d:r dher
    å dhe en deel bekommit.
    Resol: Anesten som begiertes bewiliades efter skogen be-
    ?yges af obytte marck fäldh wara, och när skogen i näste
    wåårtydh bydt blif:r fierdingz boerne emellan, då tillhål-
    as dhe omb:de sähliare att hålla sine handelsmän ska-
    delösa, så i kiöpet som för alt skade ståndet.
    Finnen Erich Larsson i Kyrkobyen, lätt till Protokocollet
    föra, dhet han sigh föresatt hade, att ingifwa sigh
    till sythningz hoos sin brodhers sohn, Knudth Pehrsson
    wydh Nytten i Gränge, och testamentera honom dher e-
    moth all sin lilla egendomb, hwilket samtychtes så-
    wyda att Knudth må få berächna sigh sythningz löhn för
    honom , och på dhet sättet tiäna sigh hans egendomb till,
    efter som Erichs lyfstydh wara kan, som beståås honom
    10 d:r s-tt om åhret, men lefde och Erich längre än
    hans egendomb kan i löhningen tillräckia, skall doch
    Knuth icke thes häldre, fåå honom för sin dödh förskiuta.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00090
    Påmintes af Nembdem:n Erich Larsson i Biörbo, efter s??
    fogdens Erich Pyhlströms begäran, att en deehl sochne-
    boer, som hafwa sine slogar när wydh elfwen liggiandes, sine
    sigh heel willige och treske, efter fordom giordt afskedh
    att afrödia sine engar, efter som dher på ståndande
    skogh, möter örckiet Compagniet till skada, iembwe
    dhem som sine slogar röydt hafwa, förelades alt så
    5 dr s:tt wyte, honom till straff som dhet icke efter-
    kommit hade inom påskedagen.


    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00090
    Mats Clementsson en finnedräng, beggiärde lof att op-
    taga sigh ett booställe på Ulfs?bärget här i sochnen, sochne-
    männen lade sigh högeligen här emot, sägandes dhenne
    orth liggia 1 1/2 mihl ifrån sochnen, mitt emellan dheras
    sampt Nåås boernas fääbodar och slogar. Föreslog sedan
    en annor orth Grääsbärget b:dt och swarade sochnen
    tycka så, och att prästeslogarna lågo dher i synnerheet om-
    kring. Skoghwachtaren berättade, å hesse orther wäll
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00091
    kunna booställe uptagas, men om dhe bebyggias och besittias ku-
    na uthan sochnens skada troor han intet, efter han orthen wäl
    weth. Afslogz altså finnens sin begiäran.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00092
    1681-02-19 Laga ting
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00093
    Präsenterades en längd af strandfougden Erich Pyhl-
    ström på WedeCompagniet uthstående fordringar
    här i sochnen. Och mahntes Debitorerne till be-
    talningen, dhe som dhen förmåå åstadkomma. Men
    för dhem som inthet är att uthfåå hoos? eller dödhe och intet efter, blef

    sådan dheras lägenheet in margine på ingifne listor
    ??? efter nembdens och almogens giorde berättelse
    om dhem.
    Beklagade strandfougden Pyhlström, att efter af-
    ?esiedh å senaste Tingh d. 21? Febr. 680, ähro ännu ej

    afrögde Engiarne liggande twärt öfwer elfwen här emot
    Biörbobyen, och kan man icke heller fåå wetta
    hwilka som slogarne ega, däraf få Compagniet
    ??? dhe som rögdt ??? skada lyda.
    Resolv:des att fåå dhe trelske till lydna, så
    afsades att dhe som wil afrödia dhe samma
    oröjde platzer skall fåå känna sigh possessio-
    nen till däraf.
    Tahlade s-e? Erich Pyhlström till Olof Matsson
    wydh forssen, på handelsmannes wäl-tt Erich Dahlmans
    krog? i Fahlun, för det han under dryckeslaagh skahl
    utroopat honom för otrooheet moot Weedecompa-
    gniet i örkiesråhnande. Olof nekade i begynnelsen
    men sedan honom påtygades af nämbdemans Erich
    Larsson i Biörbo, hafwa fördt sådane ordh, det Dahl-
    man skulle hafwa illa för sitt snillery undan Compa-
    gniet. Item Erich Pehrsson i Biörbo berättade nästan
    det samma, sade olof sigh så allenast tahlat,
    det Dahlman handlade ey rätt, såwälsom flere, som
    räknade under Compagniet, och förde af dhen ena och
    inpå dhen andre, det han ey hade att fordra, och be-
    ropade sigh inpå Zachris Jönsson i Holzåker och Pehr
    Joenson på Hohlen till withne, som han således um-
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00094
    gådt medh. Sedan wille än taga sine ordh igen
    då withnen sade sigh härom ingen wissheet eller
    kundskaap hafwa att gifwa.
    Resol. Saakfältes Olof för sin lätsinnigheet
    och obetänksamme tilwytelse, dhem han sedan ey
    kan eller will uthföra till sine 40 d-r s-mt efter
    20 cap. 2 ?? T.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00095
    Laga Ting 1682-02-16

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00097
    Hust. Britta Göransdotter Niels Erssons hustu i
    HolmEnge begärde fåå niuta sin sahl. faarfadhers
    Hemming Hinderssons läätningsrätt i fagerlindas fääbo-
    darne, item en plats därsammanstädes, som nu under
    fääfoot ligger. Hans Christophersson i Fors-
    giähle swarade, sin faar Christopher Halfwardsson
    hafwa bortbydt allan sin rätt i Juuhlbäck uthi
    Nåås sochn till sahl Hemming Hindersson Uthan
    Kyrka i samma sochn, emot allan dess erfsrätt uthi
    Biörbo, till hwilken hans deehl i Biörbo tillydt
    denne fääboplatz i Fagerberget, efwen såsom dhe an-
    dre grannarne i Tyrn å samma orth hafwa sine
    fääboodar och lötening: Eliest hafwer Hanss och
    slogh med dhem därsammanstädes som hans fader fådt

    på detta bytt, men efter hans faar bodt i Forsgiähle
    han ej tilträngt härtilföre??e lyta på denne platz,
    uthan behöfwa nu barnen dhen wäl efter flere maat-
    lagh och boolaagh blifwa. Hustru Britta inlade
    ifrån sin faar Göran Hemmingsson Uthan Kyrkia under
    Nåås sochn en schrift, däruthi han nekar, sin faar
    och Christopher annars bydt, än inom hanck och
    stöör, och bytet sträckte sigh ey till lööthen och uth-
    marken. Hanss inlade Görans schrift honom
    gifwen d. 2 may 681, att han ey weet någor fää-
    bowall tilleget? sin faars deehl uthi Fagerberget,
    nu doch Lähnsmannen Niels Larsson i Biörbo så berättade.
    Resol: Såsom Biörboboerne sielfwe ey för???a den-
    ne fääbowall som omtahles, hafwa tillydt dhe
    jordh som Christopher sig tilbydt i Biörbo; hwar-
    före såsom han är en interessent i byen, kan honom
    och ey förnekas dhe uthwäägar därtill höra: Och
    Görans utgifne schrifter eller berättelser som nu
    deels stryda med hwarannan, kan altså ingendera
    något witzordh gifwas. Men pålades Hanss
    när han will där lööta, att efterlefwa samma
    ordning med dhe andre, så att han reser dyt och dädan
    tillika med dhem, gör han annars, skall plichta medh
    5 D:r sölf:r.
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00099
    Opsade Lähnsmannen Niels Larsson i Biörbo Lähns-
    manstiensten för sin ålder och nu enklingstånd
    skull, dhen han i 38 åhr förestådt haar, och wal-
    des af nembden och samptl. almogen i hans ställe
    nembdemannen Erich Larsson i Biörbo till samma
    tienst: remitterades så till H:r N:dr högwälb:ne h.
    Landshöfdingen att söka H:s N:ds fulmacht där-
    på. Och insattes i Erich Larssons ställe Erich Persson i Biör-
    bo.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00100
    Laga ting 1683-02-26
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00103
    Skoghwachtaren Olof Larsson androgh en stoor skada scher
    här i orthen därmedelst att Compagnieörket ligger här
    och där wydh stranderne opwräkit, och en godh deehl
    ruthnar bort, sedan hugges här och nu starkt, att sko-
    gen ey kan länge tohla förän dhen är alt opnötth,
    hwarefter så grufwan lährer finna mangel på

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00104
    weedh som sochnen brist på försträckning, ty att dhen
    unghskogh som nu wäxer upp hugges redan bort så
    spädh att 3 kabbar räknas för en, påminnte att
    häremot måtte boot skaffas. Råddes sochne-
    männen att byta sin skogh så kunde hwar blifwa
    något ömare om sin p?ank: därtill dhe swarade sigh
    hafwa fattat bågon anstal. Det som wydh strän-
    derne ligger sade dhe sig pläga alt efter handen få nå-
    got uthwältra och köra. Eliest gafs skoghwachtaren
    swar?h och sochnen det förslagh som på Jerna tingh
    schedde d. att icke olykt kunde fal-
    la det hwar bonde borde ey mehr hugga än för
    sine uthlagor och dubbelt häröfwer till att byta
    i fisk och salt, ty att hwar hafwer så gemehnlig?..
    huushålden till som han hafwer boo- och? hemme
    ställt ; och där H:r Exe:s högwälb:e H. Landshöfdingen
    wille läggia gunstigt handen härtill, så kunde det
    blifwa en almän och wiss regel för dhem att efter-
    lefwa, hwaröfwer dhe kunde H:r Excel:s i ödmiuk-
    heer tilsökia.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00105
    Laga ting 1684-02-27 (närvaro av landshövding och flera förnäma)
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00106
    Mats Clementsson finne präsenterade i rätten
    en attest honom gifwen af skogswachtaren Olof Larsson i Björbo och nembdemännen Erich Pehrsson sampt
    Niels Larsson ibm. däruthi dhe bewithna honom kun-
    na optaga sigh torpställe på Loofsberg som lig-
    ger på almänningen : begärade altså rättens
    tilstånd där att nedbyggia sigh och säkerheet på be-
    sithningen. Häremot hördes ingen af sochnemän-
    nen sig emotläggia.
    Resol. Såsom ingen finuen sigh emotlade, och
    af skogswachtaren med 2-ne nembdemän be-
    witnades platsen både wara dugelig iemwäl
    uthan någons mehn eller hinder kunna opta-
    gas. Dy tilstaddes Mats Clementsson här att ned-
    byggia sigh och på kongl. May-ts wår allernå-
    digste konung och herres wegnar efter dhen macht
    och anledning som kongl. skoghordn-n medgifwer
    försäkrades att blifwa där odrefwen, allenast
    han torpet fliteligen oparbetar så det framdeles
    kan i skatt komma, och lofwade H:r Excell:s högh-
    wälb-ne H landshöfdinen willia honom unna
    och bref gifwa på 6 åhrs fryheet för uthlagorne till
    sin mehra upkompst, så att han efter dhe åhrets uthfall må
    kunna uppehålla skatth som annan finne af sitt torp.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00107
    Ett lass sågebräder ingår i något köp av någon täppa i Forssgiähle

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00107
    Jonas Eliasson i Österforss och Erich Mattson i Södre
    Mockfiärd ifrån Gagnäf sochn, kommo inför Rä
    ten, och androge huru dhem åhligger i sin
    sochn för Kopparbergsgrufwa att hugga och lefwer-
    rera i elfwen 64 långstockar item en hoop wänd-
    stockar och waasar?, och emedan sådant timmer
    finnas nu ey på dheras skogar altderföre an-
    sökte uthskickaderne hoos H:r Excell:s Höghwälb-e
    her Lantshöfdingen, att dhem tillåtas måtte, fåå
    opleeta och hugga sådane träen, där dhe till fin-
    nande ähro, såsom i synnerhet här i sochnen, där dhe
    troo finnas ämnen därtill. H_r Excel-s före-
    stälte detta Nembden och almogen, sägande sochne-
    boerne i Gagnäf hafwa för detta sökt H:r Exc-s
    härom, och H:r Excell:s hafwa då remiterat dhem nu
    hyt till tinge, att komma här flodaboerne till
    taahls: Mehnte så H:r Excell-s icke obilligt wara
    för H:s Mayts tiensts skull nödigt sådane träen som

    nu omtahles huggas ehuar dhe finnas. Socne-
    männen swarade att icke heller här finnas sådane
    träen, uthan om någre fonnes här upp i sochnen
    eller såsom uthåth Grängies skog syder, så kunde
    dhe doch ey uthkomma med dhem, ty dhe moste
    reteligen föras alt till Mockfierdsbyen för dhe
    2:ne forssar skull Stopforsen och oselforsen som
    här ofwanföre liggia, i hwilka forsar sådane
    långe träen läggia sigh quarer och binda hooss
    sigh alt örkit som hugges och föres till wathnet
    härofwanom. Sades och, att till desse forssar
    kan ingen gärna komma med bååtar att hielpa
    uthbryta timbret. Dhe uthskickade gagnäfs-
    män swarade detta om forssarne och dhe långe
    wägen, men klagade sig således rådstälte, ty
    dhe wille gärna leferera dhe be-de långstockar,
    men wetta nu ey uthwägar att fåå dhem, be-
    begärade så H:r Excell-s wille då wara dheras withne
    härtill, låta syhna dheras skogslägenheet och hiel-
    pa dhem till niuta förskoning för det dhe ey
    skaffa kunna. Waasar och wändstockar haf-
    wa dhe wäl ondt efter på sin sochns skogh, dock
    kunna än fåå någon råådh därtill. Floda
    sochnemän klagade sigh om skogh här neder i
    sochnen som gräntsar åth Gagnäf, så att dhe
    leya gärna sielfwa om dhe fåå, men är nu för-
    biudit och dhem förnekt hugga på Lexandsskogen,
    där dhe doch mot legor för fådt hugga, tillå-
    ta så ey gärna om dhe sielfwe råda uthsochnes-
    män kunna härinne och bortföra sampt uthöda
    dheras skogh eller nähringsmedel, ty dhe göra sielfwe
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00108
    sin skatth och uthlagor med skogshyggie. Gag-
    näfsmännen begärade af H:r Excell:s loff till att
    hugga nyttig skogh som i synnerhet finnas på
    Åhls skogsheed item på Lexandssydan: därom
    swarade H:r Excell:s sigh här inthet swara kunna
    förän Åhls och Lexandsboer komma dhem till
    taahls. H:r Excell:s lofwade sidst på gagnäfs-
    männens ytterligare begäran willia förordna
    dhem som syhna dheras skogar och gifwa dhem
    beschiedh därpå, att dhe så sielfwe i Hög. Kungl.
    Bergskollegio kunna sådant angifwa och sökia
    dhen förshoningen de åstunda.
    Frågade H:r Excell:s högwälb:ne H. landshöfdingen
    om inge waasar här i sochnen huggas? Swarades
    för hafwa dhe huggit något men fasna gärna
    sådane träen i forssarne, och fäster sig åther wyd
    dhem mycket annat örkie, flyter och en dehl
    in i rysen, däraf scheer att mycket ruthnar
    bort fåfängt: af sådan orsak hafwa Com-
    pagniets utskickade budit dhem icke hugga
    annat än kabbar timber tälnar och så-
    gestockar.
    Kändes Joen Larsson tienstedrängh i Nåås berätti-
    gad att fåå åtherlösa och inbörda fadershemmanet här
    i Biörbo som ståår bortsatt hoos Erich Pehrsson i Biörbo
    och andre sochnemän, hälst att jorden är ännu oup-
    buden och ofastad: altså och Erich Pehrsson entledigas
    ifrån beswäret om uthlagorna för det hemmanet
    så snart han får sine pegr igen. Item skall han
    återfåå dhen täppa på sandheeden som han afstådt
    i godhwillia på jordehandelen med fadhern; jem-

    wäl niuter han skathning och beräkning på be:de täppa
    hwad dhen nu må kunna finnas näpare än stor?
    som bör honom i det fall godtgöras. Sidst att Joen
    må skynda sig med lösningen och icke uppehålla skaffa
    Erich Pehrsson medlen forderliggt igen opbödh jorden
    för Erich nu 1 resan, på det om Joen ey löser inom
    laga tydhen, är han sedan därifrån skildh. Skahl
    och Erich Pehrsson efter Joens påstående richtigt op-
    gifwa och bewysa alt hwad han på jorden uthlagdt
    hafwer.
    Förfrågades i gemehn, men i synnerheet Nielss
    Larsson i Biörbo huru schierchanten Arnord Eeke-
    rooth sigh här må anstält under sin opresa medh

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00109
    Catharina Kråka:

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00110
    1684-06-18 Extraordinarie ting
    Pehr Ersson i Fleens torp 22 år gammal och gift, avlat barn med Lyssbeth Corneliusdotter 40 år. Dödfött barn.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00115
    1685-01-22 laga ting

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00116
    Skogswachtaren Olof Larsson i Biörbo angaf Pehr
    Hansson i Hohlen för uthsläpt skogseeldh, dhen Pehr

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00117
    ey kunde neka till wara uthkommen ifrån en sin
    rödning där han brändt wåhlar, och efter wädret
    war strängt, elden lupit öfwer en mosa, och schwä?
    en hoop skogh för Hage och githle?laag
    Reso:ds Efter 24 P:n i kongl. skogordn:n böter den
    ? 20 dh:r s:tt och betalar skogheganderan halfwe
    skadan.
    Erich Nielsson i Källebäcken släpt skogheldh med
    wåda af ett lofgifwit swedieland som giordt nog
    skada. Saakfältes efter samma pungt att
    böta 20 d:rs:tt och betalar till wedergående halfwa
    skadan.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00117
    Pålades lähnsmannen Erich Larsson i Biörbo hielpa
    hust Karin Nielsdotter Johan Olssons i Sandwyken
    att bekomma af Lars Pehrsson i Mosel eller dess sohn
    Pehr Larsson 64 kabbar, som Pehr ihoopsamlat efter
    hust. Karins floot i siöen Flooten, hwilka där
    kringgdryfwits genom wäder för henne: samma
    örkie Pehr sedan af owillia uthlaskat? ifrån sin
    floot och låtit så förskinras, att det nu mehra
    ey är till sammanbringande. Och efter Pehr
    först obefogad lagdt handen wydh annans goda
    sedan af owillia låtit det förspillas, så må han och
    nu bulligt hålla hustrun skadelöös.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00118
    För??rutes brödhren Niels och Lars Larssöner i
    Mossel uthi dheras strydiheet flytande af stängning
    lötning och egoschifte i Jgeltiernsmyran
    dhem tilhörig, att dhe schohle byta, så dhe hafwa
    sin häfd på hwar sin syda och skilia sig sedan
    åth med en mellangårdh.

    Joen Jönsson och Erich Joensson i Sunnanbyen
    beklagade sigh hafwa bortmist i gåår morgon igenom
    en skadelig wådeldh hwar sin kornlada med alt
    det fodher och otröskad sädh som dhe egdt (ty här bru-
    keligit är, ey aftröska mehr än åthgåår i stilningn)
    därnäst hwar sitt fäähuuss och foderlyder, dhen
    enes stall afbrändt, dhen andres i hastigheet kull-
    ryfwit och förfahrit, att frälsa stoore byen, som
    bredewydh ståår, ett loft Joen Jönssons med 4
    rumm, jtem ett desh stolpherberge nederkastat och
    därigeniom nu förfarit, än ett gl:t stall och
    stegerhuuss bägges dheras nederhäfwit och för-
    derfwat med andre små och ringare huus där-
    till: Hafwandes dhe nu ey mehr än hwar sin
    lythen sätesstugu behållen, och inthet fodher quar-
    re föruthan lytet höö i skogen, löhsöhrerne
    bekändes wara mäst bergade. Häröf. dhe
    ansökte om Tings ??? williandes ödmiuckl. söka
    H:r Exc:s högwälb:ne H:r Landshöfdinen om nå-
    gon tilgift i uthlagorne till sin oprättelse af ska-
    dan, item tillyka godt folck om brandstods-
    hielp. Och så eftersom af samptl. Nembden be-
    wittnades skadan wara dhem händ, sådan som
    han här opgifwes och dhen af rätte wåda: dy be-
    williades däref. Joen Jönsson och Erich Joensson detta
    bewys, därmed efter sine tankar först ödmiukl. att
    sökia höghbe:te H:r Exc:s, hwarest gieldets inbyyiare
    ähro förbundne efter 37 cap 22 kl. dehsse som skadan lydit,
    till hielp att komma med brandstods meddelande.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00120
    1686-01-12 Laga ting
    Angaf skogwachtaren Olof Larsson i Biörbo Lars Olsson i Kyr-
    kiobyen hafwa af lofgifwit swedielandh släpt skogeldh.
    Lars indrogh medh sigh wittnen huru han haar arbetat på
    det högste elden att ställa, men kunnat dhen ey hindra.
    Resol. Efter K. skogord:ns. 24 puncht saakfältes Lars till 20
    d:r s:mt och att betahla halfwe skadan. Skogheganderne efter-
    gofwe honom sin tahlan, item eftergafh häradstertialen böter-
    ne, men Chronans tertial aflägger han, och hoos skogwach-
    taren sigh infinner.
    Efter skogwachtarens och fleres begiäran åthwarnades Oloff
    Andersson i Biörbo, att han ey mehra bruukar sin gl:e modher
    till någon wallgång, efter hon för sin gl:e frusne kropp skull
    mycket bruukar att hemligen bära medh sigh eldh till skogs
    och kommer sedan skogeganderne ofta möda och arbete
    uppå att afwäria och dämpa skogelden som af dess rökiar?
    tändas plägar, och skall Olof härefter swara för skadan
    om någon skeer, det han uthlofwade och sig påtogh.


    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00126
    1687-01-11: Laga ting
    Om Dansar Per Jönsson 1687-01-11 (åtalad för blodskam och barnamord)

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00134
    Pastor besvärar sig över att sockenborna har köpt sig en silverbrudkrona

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00137
    2 torp i Flen revas efter Cornelius Svinhuvuds frånfälle

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00138
    Rådsmannen i Fahlun Wälbet:de H. Erich Dahl-
    man uppå wedecompagniets wäg:r föredrog, huru
    som H: M:tt skahl wara förebracht, att örcket
    som uppå denna orthen sigh här och där i forsarne
    fästat, item opwräckit finnes på stranderne, skoh?
    blifwa deels efterliggiande genom weede compag-
    nietz försummelse, i det, at Compagniet ey för-
    mahnar el tilhåller almogen örkiet att lossa uhr
    forsarne och det uthföhra, hwarigenom koppar-
    bergz grufwa lyder brist på weedh, och såmedelst
    kongl. M:tt och Cronan, item Compagniet skada
    och afsaaknad tillfaller. Hwarföre påminte
    och sökte nu H: Rådhm., att almogen wille det
    ta flytel. i acht hafwa sampt örkiet uthskaffa,
    och på det ingen måtte blifwa geenwyrdigh och
    försummerligh androm till ondt exempel, så
    och att detta med större eftertryck måtte ef-
    terkommas och flytel schiötas, sampt ingen
    utheblifwa enär som pålyst och stembdt warder
    till detta arbete, så begiärade han R:n wille före-
    läggia ett wythe, den trelske till straff, som kun-
    de sigh underståå att utheblifwa när pålysnin-
    gen scheer. Sochnemän:n förklarade sigh häre-
    moot hwarken owillige pläga ey heller willia
    waara i dhe tyder som tiänlige ähro, och då dhe här-
    till fordras, men sadhe sigh kunna lytet skaffa,

    om icke floderne blifwa stoore, och wattnet kom-
    mer således dhem till hielp. RådhMannen
    gaf härwidh desse sochnemän godt wittnesbördh
    att dhe pläga wara willige och flytige, men lyk-
    wäl wil han hafwa påmindt och sökt om att me-
    dell emot dhem som torde hädanefter blifwa
    försummelige och andre med sine exempel för-
    föra: det sochneboerne swarade eylilla? wara giort
    Jtem förmahnte Rådhm: almogen att laga sigh båå-
    tar tydeligen wydh handen förän floden kommer.
    det och sochnemännen uthlofwade; men klagade
    dhe elliest att såsom alt örkiet som i öfre soch
    narne hugges psaaerar här med strömen förby, fas-
    nar och mycket däraf här i forsarne qwarre och
    på stranderne opwräkes, derföre willia hafwa
    hielp ifrån dhe öfre socherne till örkets uth-
    lassande, ty och dhe här ofwanföre boende schole
    hafwa fast bättre emne på skog och stäcker wäg.
    Om detta lofwade Rådhm. willia tahla nu
    på tingen med öfre sochnernes inwånare, men
    Nåås och Jerna Sochneboer weet han lyda sam-
    ma beswäär. Berättade yttermehra sochne-
    männen wara somblige ställen i forsarne,
    som örket sigh fastnat wydh, dyt dhe ey kunna komma.

    Än klagade Rådsm. att många hugga för ung
    skogh som ey kan godtagas under weedegillan-
    det, ty den weeden siunker i wathnet och kom-
    mer ingen till gagn, uthan länder sochnen sielf til
    skada, efter skogen således onyttigt uthhugges:
    jtem fordrade Rådhm:n att hwar måtte märkia

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00139
    sitt örckie. Häröfwer och sochnemännen sielf-
    wa klagade: och örckiet willia dhe märkia
    Resol:des att den som uthan laga förfall utheblif:r
    när pålyst warder och stemma skeer till örc-
    kets utlassande och utförande, skall plichta 40d:r
    och måste sochnemännen till den ändan tydigt
    försee sigh om bååtar när flootninen om wå-
    ren bör skee att intet då studzar. Item den
    som hugger för ung skogh emot den ordning som
    inrättad är A:o 668: så som af hans Excell:s
    H. Landshöfdingen förordnat är huru stoor en
    kabba wara skall, den må och plichta 40 d:rS:r
    och den som beträdd blifwer i sådan måtto schyl-
    digh, för honom tager Lähnsm:n borgen till Rätta,
    så han intet må kunna sigh wydh förste påföl.
    liande laga tingh straxt undanleeda, item den som
    ey cröner sitt örckie må mista det för intet.
    Härnäst stälte Rådsm. en fråga till sochnmän-
    nen, hwilketdera dhem beqwämmeligare fal-
    ler, att härpå stranden lefwerera sitt örckie och
    det floota efter contractet till Forsehufwudh,
    eller skaffa det i perzedlen till Fahlu grufwa
    Sochneboerne sade, att det skulle odrägeligit fal-
    la föhra weedh fram till grufwan. Sedan frå-
    gade om dhem bättre war för, då dhe gingo till
    Wester Sölfbergz gårdh el. och Lådwyke bruuk och höggo
    sampt framförde wedh för sine uthlagor: Swa-
    rades det gick fuller för sigh i förstone, men fehl-
    te straxt skogen, och willia dhe hälst blifwa wydh
    Compagniet, doch åstunda gärna förbättring på örckets betahlning

    Sidst förfrågades huru Compagniet sigh förhållit e-
    mot dhe schyldige? Swarades, att Compagniet huru?
    än skont dhem för all Execution fast somblige
    häfta i gammal skuldh.
    Wede Compag:ts Strandrydaren Erich Pyhlström an-
    gaf Niels Larsson i Biörbo ey hafwa uthfördt det örckie
    som influtit i dess haga och han sig påtagit A:o 677 att
    uthköra till elfwen. Niels sade sigh giordt sin plicht
    men sahl. Erich Larsson intet. Doch efter ransakan fantz
    desse begge brotzlige. Derföre hwardera till helften
    Lähnsm ? beswägir? som det nu i winter framfört:
    Dhen tahlan som Phylström moverade att örcket nu
    mehrendeels skiembdt är eftergaf Rådhm: Dahlman
    på Compag:ts weg:r

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00142
    fortsättnig ang Dansar Per 21 januari 1687: (dömdes till döden med sin dotter)

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00147
    (redogörelse för Vedkompagniets låtanden under tingen i västerdalarna 1687)
    Anno 1687 den 11 january hölts laga ting
    uthi Floda sochn och Biörbo byy i Wester Dahlarne
    d. 12 ditto uthi Nåås sochn och Haga byy. d. 14 d??
    uthi Jerna sochn och Nordanåckers byn. D. 15 ditto
    uthi Äplebo sochn och Stoorbyen; Närvarande uthi
    befalningzM:s Wälbet:de Daniel Milander
    ställe Häradsskrifwaren W:tt : Anders Carlbohm, sampt
    wederbörige nembder, som in actis finnes.
    Under desse förbenembde Laga tingen begiäradhe
    uppå WeedeCompagnietz wäg:r RådhM:n ifrån Fah-
    lun wälbet:de H:r Erich Dahlman, nembderne och
    almogen föreställas måtte, fölliande frågor, och
    hwadh swaar som dhe ifrån sigh worde gifwa-
    de, till protocollet intagas och sigh däröfwer tings-
    attestatum meddehlas.
    1:o Förfrågar han, hwilket almogen drägeliga-
    re faller att här uppe i orthen på elfstranden lef-
    werera och ifrån sigh låta rächna sitt örckie
    och det sedan efter oprättat contract med Compag-
    niet igenom sine flootkarlar nederskaffa till
    Forshufwudh i Tuna; Eller och att bethala dhem
    uthlagor i weedh och sielfwe persedelen wydh Fahlu
    grufwa? Nembderne sampt almogen swaradhe
    på alle ställen, att det worde dhem en alde-
    les odrägeligh och näst ogiörligh ting att lef-
    werera weedh i i persedelen till grufwan i Fah-
    lun, men afkomma med minsta beswääret, när
    dhe lefwerera örckiet här på stranden och till

    Forshufwudh uthfloota, därwydh dhe och begiära
    att fåå förblifwa.
    2:o Tilspörier dhem wydh hwilkertdera dhe funnit sigh
    bättre, antingen att betahla sine uthlager med örckies
    lefwerering häruppe till Compagniet, eller som dhe
    för bruukade, att wandra uth till Wäster Sifl-
    bergs gårdh, Lådwyke bruuk och Hällefors grufwa,
    och där hugga sampt framföhra weedh af skogarne?
    Härtill swarades, dhen sedhen till uthlagors clare-
    ringen gick wähl för sigh på alle ställen i begynnel-
    sen, men begynte straxt skogarne fehla och kiör-
    wägarne förlängias, altderföre dhe ser hälst och
    lika? fåå blifwa under Fahlu grufwa, och här
    lefwerera sine uthlagor i weedh till WeedeCom-
    pagniet, på sätt och wys som nu skeer.
    3:o Fordras swaar, huru WeedeCompagniet sigh
    förhållit emot dhem som skyldige warit, ty dhe i or-
    then boende wähl sielfwe schohle wetta Compa-
    gniet hafwa här mycket uthstående, til en godh dehl
    flytande af gammal försträchningh, och frågar så
    om Compagniet haar någre executioner inpå dhem
    sökt, eller medh någon strängheet dhem handterat?
    Härtill på alle ställen swarat är, dhe kunna
    ey annars än tacka och berömma Compagniet
    i den måttan, att Compagniet altydh tåhlt och afby-
    dat med dhem dheras lägenheet i betahlningen,
    och alt härtilz beschont dhem för all execution.
    Härnäst beswärer RådhM:n sigh att mycket örckie
    ligger här och där i forsarne som ruthnar bort

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00149
    och siunker neder, och skahl leegat där någon dehl
    alt sedan flootningen först begyntes, Compagniet
    till en stoor skada och afsaaknad, där igenom Fahlu
    grufwa lyder brist på weedh och såmedelst Kong:
    May:tt och Chronan skada och afsaaknad tilfalle
    uthi koppar tullen och andre flere rättigheeter,
    och förfrågar han, om icke Compagniet tydight och
    ofta genom sine uthskickade haar låtit dhem på-
    mahna, örckiet uhr forsarna att lossa och uthskaffa
    item uthwärckat och tilskickat dhem H:r Excell:s
    höghwälb:ne H. landshöfdingens stränge åthwahrnin-
    gar och befalningar därom? Härtill å alle orther
    swarat blef, dhe bekänna wähl sigh wara påminte
    och litsagde härom, såsom och föregifwa hafwa
    giordt sin flyt örckiet att uthlassa, men kunna
    dhe ingalunda bättra, att det ey dess helre quar-
    ligger, ty det ingen wägh komma kan förän stora
    floder blifwa, så att wathnet med sigh örckiet
    oplyfter och afförer, och till somblige ställen i for-
    sarne kunna dhe ey komma.
    Detta wara sålunda på ofwan ber:de tingsställen pro-
    ponerat och däruppå swarat, som nu här förmähltes
    sådant bewithnat under häradshöfdingens namn
    och Yttergieldets signete.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00149
    Laga ting 1688-02-14
    Norsk handelsman, Hans Michelsson Wendeloo, åtalad för smuggling av tobak mm

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00151
    Klagade åthskillige af sochnemännen, att dhe lyda
    ett stoort mehn och beswäär af sine inbruukare i
    hemmanen, i det dhe trelskas att uthgiöra dhen
    dehl dhem pålöper i uthlagorne, och således man-
    tahls böndran som skrefne ståå nödgas betahla af
    egne pegr det som afläggias bör, och fåå sitt
    sent el aldrigh igen, och gemehnligen icke uthan

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00152
    twångh sampt lähns- el fierdingsm:s hielp och
    uthpanthningh, och det som icke således uthsökt
    warder, blifwer mehrendeels borta, iemwähl ehu-
    ru och och då gåår om betahlningen, hwad den blif:r
    erlagd el ey, så måste lyckwähl mantahlzböndren
    hafwa mycket lopp och möda häröfwer. Detta
    nu Lähnsmannen Erich Larsson i Biörbo och nembden
    samptel. withnade sant wara, och att således til-
    gåår. Altfördenskull dhe begärade enhäll:n
    att en godh booth och medel måtte uthsees här-
    emot. Afskiedades? altså efter samptl.
    jnnewarande almogens begäran och föreening
    således att hwar och en inbruukare skahl
    wara schyldigh när befalningsmannnen pålyser
    någon stemningh sielfmahnt att afläggia till
    mantahlzbonden som skrifwen ståår i jordebooken
    det som på honom belöper att swara och betahla
    i uthlagorne. Och ehoo som qwarsitter och för-
    summar sigh i 3 åhr att betahla det honom bör,
    han skall sedan wara obligerad att taga löse af
    mantahlzbonden för sin jordh el hwem han will
    sin rätt oplåta till, då och afdrages först i lösning-
    gen det som på uthlagorne blifwit obetalt.
    Häradsskrifwaren i ÖsterDahlarne H?:r Carl Carolin
    på sahl. inspect:s fordom wälbet:de Johan Gillus
    sons sterbhuus weg:r tiltahlade efterskrefne soch-
    ne män om sådane fordringar emot sädh och gods,
    som dhe af sahl. jnspeect:n schohe borgat hafwa på
    örckie, men sedan icke örckiet betahlt.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00154
    Olof Christophersson i Forsgiähle angaf sig stembet
    hafwa Anders Christophersson i Juhlbäck i Nåås sochn
    nu 4:de reesan om något höö som han skahl för
    honom borttagit af en myra liggiande i skilna-
    den emot Gränge beöst myre dahlarne kallad
    och begärande han straf upå Anders för tiltaget
    sampt schiähl för höet. Resol: Eftersom
    ... (hänvisas till Nås ting)

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00154
    Pehr Hiort som krafdes af Anders Pehrsson i Forsgiehle
    om 3 D:r 24:/ för för en half rens huudh, giorde
    eedh på, hafwa honom lef:t 2 carol:r däremot, un-
    der hwilken eedh Anders sigh begaf.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00155
    Oplästes Laghmanslängden som beståår af 104 maat-
    lagh hwilka laghmans och domare pegr afläggia
    böra, och sadhe flere huushåldh soldhe nembdes här
    i sochnen ey finnas som förmåå räntan att uthgöra.
    Sochne männen insinuerade en opsattz på den bekost-
    nad som dhe hafwa most sig göra för fångarnas skull
    Pehr Dantzares och dess oechta d:rs, hwilka för begångit
    kättery aflyfwades förleden Jacobsmessodagh, hwari
    sådane posteer opgifwes neml.
    2:ne g:r reest till Fahlun att opföhra fångerne
    som i sennare gången medfölgde heela omkostnaden d:r 18
    Kost och täring för dhem i 6 dagar 10
    arbete på wåhl och stegel 14
    Wachten som höltz om dhem i à 3 karlar om dygnet 18
    Befal:s och häradsskrif:s gästning hoos Olof Olsson i Sählie 6
    Prophossens och skarprättarens täringh hoos Perh
    Larsson i Sählie 8
    74
    Denne kostnad betygade Nembden wara anwänd
    öfwer och ey under wydh förbe:te ehrende
    och fördenskull bewilliade att detta för ett tingbewys
    däröfwer extraderas måtte, under mitt namn och
    gieldetz insegle.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00156
    Laga ting 1689-02-15

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00159
    Fierdingsmannen Pehr Ersson i Kyrkieby, kaldade att
    Anders Pehrsson i Fermsnääs och Gagnef sochn öfwer-
    träder det afschiedh, som giordt är när råågången
    sidst uthgiordz sochnerne emellan ty att han will
    behålla och niuta kohlbottnen wydh Floobergztiern, och
    fåå där inåcka all dhen skogh som han dyt föhra
    kan. Jtem lyka så beswäärade sigh, att Niels Olsson
    i Norre Mockfierdh som haar en kohlbottn mitt
    i råågonen liggiande, tager all sin kohlskogh inom
    sochnelineen. Anders Pehrsson inlade någre Gagnefs
    boers attest, att dhe warit eenige, och aftahlat så
    det han skulle fåå af dhen bergzhohllen där kohlbotten
    ligger inåcka all dhen skogh han dyt kan på bare-
    marken bringa. Lähnsm:n Erich Larsson och dhe af
    nembden som ifrån denne sydan där warit, bety-
    gade wara aftahlat, att han skulle fåå kohla 3 myh-
    leweeder, men sedan wara därifrån, och haar han
    nu redan kohlat därsammestädes 3 myhlor neder
    och dhen fierde åth sigh till reeds lagat. Blef
    aftahlat, att Anders niuter dhen fierde ännu till och
    afhåller sigh sedan härifrån. Härnäst Nils Olsson
    i Mockfierdh förklarade sigh, att han weer sigh
    ey öfwergåå skildnaden, och skiuter saken till godhe
    mäns ransakan, tå om han finnes fehla, will sigh

    rätta. Pehr Ersson och Niels Olsson förrente sigh att
    Pehr tager Lars Olsson i Kyrckiebyen å sin syda och
    Niels Olsson kallar Matts Persson i Mockfierd medh sigh
    att uthgåå och bepröfwa lineen, då dhe willia rät-
    ta sielfwe om något fehlat är.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00159
    Corpralen Johan Lustigh uppbjuder 1 resan, del av gamle länsmannen Nils Larsson i Björbo gård som sytelön. Även en plats i Fagerberget.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00160
    Knuuth Jönsson i Gropen tahlade till hust. Karin
    Larsdotter i Hagen som är dess syster sohns Pehr Hans-
    sons hustru om ett stall, som för stådt i Sandwyken,
    och nu sedan af sahl. Pehr är flyttiat till Hagen,
    säyande hafwa godt giordt och berächnat hennes swär-
    fader Hans Olsson i Hagen uthlager i betahlning
    för stallet. Hustrun sade sigh denne dess praten-
    tion aldrigh förnummit el. afhördt förrän nu, sedan
    hon begynte efterfråga en lada som hennes man
    hade i Sandwycken och Knuuth bruuckat till en lydh.

    Knuuth sadhe sigh tegat medan han nyttiade ladan,
    efter Pehr hade emnat honom ladan i betahlning.
    Res: Hustrun som stallet innehafwer, huilket påtah-
    las kändes hafwa witzordh det medh eedhen att
    wäria efter 30 cap. J.B.L.L aflade såsom eedhen
    att hon intet hördt af sin sahl. man eller någon an-
    nan, att hennes man är blefwen för stallet för-
    lyckt, och hafwa lofwat afträda dhen igen. Dhen
    eedh hon giorde och frysades sedan.
    WedeCompagniets strandrydare W:tt Erich Pyhl-
    ström ingaf en opsattz på dhem som ey sigh infunnit
    i förleden höst på stemmning att uthföra örcket som
    opflutit på stranderne efter dheres Contract och af-
    skied. Dhe resterande sadhe sigh intet kunnat i
    förleden höst uthföra örckiet, efter det då war i
    kären? nedfrusit, men hafwa aftahlat att nu i
    wåår willia giöra sin flyt därmedh. Efter en
    sådan uhrsächt förewändes: alltså opschiutz med klage-
    måhlet, och förmahntes dhe anklagade att giöra sin
    skyldigheet, i hugkommande wytet à 40 d:r som förr-
    förledes A:o 687, där under dhe falla på händelse
    om dhe sigh försumma.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00162
    Klagades af Biörboboerne att nybyggiarna på
    södre sydan elfwen giöra Bohlbymännen mycken
    skadha med ohägn på byens egor, hälst medan bohl-
    byens egor där liggiande hafwa mäst warit
    för detta ostängde. Resolverdades att efter
    desse icke kunna twinga bohlbyen till någon ny
    tunga med stängning, altså moste dhe achta att
    ingen ohägnadh schier dhem andre, wyder 3 D s:tt
    om det finnes att någon skada af wårdslösa
    schier: Eller och schohle dhe förplichtas, att flyt-
    tia in i Bohlbyen igen.
    Oplästes laghmanslängden som inneholt 95 maat-
    laagh.
    Betygades och bekändes af nembden att Lars Larsson i Mosel hafwer i förleden wåårtydh skutit en
    gammal biörn. Item att Niels Pehrsson i Kyrkie-
    byen hafwer i förleden midsommartydh 688 fält
    för för draagh 2:ne gamla biörnar: hwaremot

    skottpe:gr borde till wederbörande betalas uthur
    häradskistan â 4 d:s:tt för hwardera diuret i fölie
    af kongl. diuurefångs placatetdz sidste puuncht, men
    såsom inge medell i behåldh finnas; altfördenskull
    efter befalningsm:nens Wälbet:de Johan Plantyns be-
    giäran, som förlyckt haar dhen som diuuren fällt
    för dheras fordran i sådan måtto honom till ett
    förbehåldh detta intechnat blef, att om framdeles
    någre medell falla, han då kan och må blifwa
    dem mächtigh.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00163
    Laga ting 1690-01-20 med landshövdingen och flera höga herrar
    H:s n:de höghwälborne her Landshöfdinen föredrog
    allmogen, att k:l may:tt haar redan långt för det-
    ta allernådigst resolverat och befalt det militar be-
    tienterne, såsom synnerl:n på denne ohrten compagniets öfwerofficerare enthligen schåhle blifwa försedde medh boställen
    in i orthen där dhe tiena, altderföre att fendrischs-
    säthe i denne sochnen måste inrättas: påståår för-
    h:s n:de, det sochnen måtte sigh föreena
    och uthsee någon wiss och dugeligh orth därtill.
    Blef derföre wydare tahlat och discurrerat på hwad
    ställe eller genom hwadh uthwägh, detta war
    bäst att ernåå. Såsom
    1:o Tahlades om det stället Skåhlbacken, liggiande
    wydh Hohlzåcker, som sochnen föreslagit haar d. 14
    aprilis 687. Emot samme platz påminte Capite-
    nen Wälb:ne h: Claes Fredrich Tall så och fendrichen

    wälb. Jsak Swynhufwudh dhen wara af alt förrin-
    ga wilkor, ty där allenast skall kunna opgiöras ly-
    tet tort åckerland, men ingen uthwagh eller ring-
    aste medel finnas till engesbohl. Nembden be-
    kiende lägenheeten ey wara synnerlig, iemwähl att
    landet är torrt och magert så och att intet tillfäkke
    där sammestädes är att oprödia slogh, men wet-
    ta dhe ingen lykare orth att föreslåå, som ännu o-
    skattlagd eller ointagen är.
    Frågades om sochnen intet skulle willia sammanskiu-
    ta ifrån hwart mantaahl någon jordh och läggia dhen
    tilsamman på ett ställe, så det fendrichen der me-
    delst kunde fåå boställe? Sochnen swarade, att dhe kun-
    na ifrån mantahlen inter mista. Jtme skall in-
    gen jord finnas som icke i soldatereefwen intagen
    är, skulle så denne rubbninen orsaka en stoor
    willa.
    3. Föreslogs om icke dhen lilla jordedeelen som fendri-
    chen nu besitter för afradh uthi Swediebyen un-
    der Olof Knuts mantahl eller marckgiehl, måtte
    kunna löst blifwa efter be:de hemmansdeel
    hörer en ung omyndig pilt till Olof Knutsson be:d
    hwilken kunde medlen wähl till efwentyrs bättre an-
    läggia anorstädes? Nembden swarade, att härom
    kan och må förmyndaren sigh förklar. Men
    fendrichen sadhe där och wara för ringa lägenheet så
    att han finner sigh med den omöyeligen wara hielpt.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00164
    4. Opgaf dhen jorden som Corpralen Johan Lustigh af
    Niels Larssons hemman i Biörbo ã 99 snesel. åker
    medh behörige engh och nödige huus, därtill af-
    mäten emot corporalens pratention hoos Niels Lars-
    son â 495 D 30 1/2 /: kopp:tt och förfrågades om icke dhen
    kunde sigh härtill beqwämligen skicka, till hwilken
    jords inlöse H:s May:t haar sin rätt och förmohn efter den
    drages uthom bördh. Detta tyckte så en som an-
    nan wara det bäste förslaget och alsombäst sigh
    lämpa; Ty att fendrichen då genast finge alle re-
    quisita som fordras wille till bostället både i nö-
    dige huus, så wähl som åcker engh, beet skog och mark
    allenast bördemännen som än hafwa natt? och åhr
    till inlöse, ey giöra däri något hinder. Höghwälb:ne
    h. landshöfdingen läth förkalla någre af börden som
    wyd handen wore, hwilka härom tilsporde, förkla-
    rade sigh wara sinnade att frelsa sin bördh, och wille
    sigh ey derifrån afråda eller intahla låta. Men så-
    som dhe hölles före af nämbden, att wara därtill o-
    förmögne: altså resolverade h:s N:de att willia låta
    Corporalen fåå sine pe:gr igen och inrymma fen-
    drichen jorden, hwilken på bördemännens löse
    kunde ändå sedan däruth styga, om dhe eliest dhen
    förmåå prestera.
    H:s N:de höghwälborne her landshöfdinge gaf al-
    mogen till förminnia? huru som h:s may:t aller-
    nådigst haar behagat att ophäfwa det gt wedecompagniet i Fahlun, och nu transportera alt dess behål-
    dne inventarium inpå samptel. kopparbergz männerne
    som efter en proportion af grufwedehlarne schohle hä-
    daneffter dessa och participera med hwarannan under
    rätt compagnieskap. Är så höghnödigt funnit, att
    alt det gl. örckiet som här i dahlarne uthi forssarne
    och på elfstranderne finnes qwarliggiande, måtte
    reent uthskaffat blifwa, hwarom almogen derföre
    måste wara bekymrat, som efter contract åligger
    att lefwerera alt sitt örckie wydh forshufwudh i
    Tuna sochn, och i medler tydh på det sådant måtte
    dess richtigare fullgiordt och efter kommit blifwa
    h:s n:de förmahnar rådeligit wara, att almogen
    nu i näste 2:ne åhren icke hugger mycket nytt

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00165
    örckie till utan sigh högst ombeflytar, det gamle
    att uthskaffa, hwarmed grufwan kan ändå blif-
    wa wäl försedd, hwilket och kan wara dhem nyt-
    tigt i så måtto, att deras skog i medler tydh be-
    sparas. Häremot förklarade sigh, så almogen
    af dhenne sochen, som iemwähl tillyka medh dem
    dhe öfre sochnernes uthskickade fulmechtige som
    sigh på tinget infullo, neml Christopher Anders-
    son i Tönsta och Eplebo sochn, Olof Olsson i ytterå-
    ker och Jerna sochn, Pehr Olsson i Tyna uthi Nåås sochn,
    att dhe råådh och förmahning giärna lyda willia
    det allenast hugga i neste 2 åhren, dubbelt emot
    uthlagorna, på det dhe icke till rest därpå blifwa
    måge, iemwähl att en lyten undsättning däruth-
    öfwer måge kunna bekomma till soldatrens af-
    löhning och sine nödige lyfsmedell i salt och fisk.
    Uthi det öfrige dhe lofwade willia wara flytige
    under flootningen åth wåårtyden, och nu medan
    ysen ligger lossa örckiet i forsarne, så och när ty-
    den och lägenheter blifwer i wåår uthföra u-
    taf kierren och rysen det som där finnes wara
    inwräckit. Detta almogens swaar och för-
    slagh h:s n:de förklarade att sigh aldeles till behagh
    och nöye falla, och förmahnade dem att blifwa
    därwydh fast ståndande.
    Härnäst oplästes ett memorial som Wede Comp-
    pagnie directeuren wälbet:de Olof Brandbergh

    haar hoos höghwälbo:ne h. landshöfdingen insinuerat
    d. 16 huius förleden, hwilkets innehåldh war så som
    här ordh ifrån ordh intages iemwähl almogens för-
    klaring och swaar därpå såsom fölier.
    Underdån ödmiukt memorial på hwad som synes
    nödigt att afhandla med almogen i WesterDahlarne
    på tingen som in januario A:o 690 där hållas skohla
    1. Emedan Weedhandelens nytta och så högeligen där-
    på hänger, att wärcket opp uthi Dahlarne richtigt och i
    rättan tydh om wååren ifrån almogen blifwer
    rächnet, så bör conthorets utskickade, så snart dhe
    af almogen fådt bodh straxt reesa åstadh till dahler.
    ne att rächna och emottaga werckiet, hwilke noga
    observera och påser skole, att wärcket rächnas ef-
    ter dhen storleek som för accorderat är, och
    finnas beskrefwen uthi Ed:r Excell:z giorde för-
    ordning med almogens samtyckie på tinget dat
    Nåås d. 26 janu. 1669, neml.
    1 grufwedkabba 1 alm tiock i lilländan böre wara 1 1/2 al lång
    1 ditto 3 1/2 quarteer i lilländan 4 al lång
    1 dito 3 quarteer 5 al
    1 dito 2 1/2 quarteer 6 al
    1 dito 2 quarteer 7 al
    1 såg kabba 2 1/2 quarteer 8 al
    1 täln 2 1/2 quarteer 10 al
    1 timberstock 1 1/2 quarteer 14 al
    sk?ettharne till grufwedkabba 1 quarteer 10 al

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00166
    Är wärcker större eller mindre så kan kiöparen och
    sälliaren därom föreenas, skulle det ey kunna
    schiee, så uthwällies 2:ne af Nembden, som dhem
    emellan iemcka, men alt wärcke som mindre
    är än 1/2 aln tiockt hålles rådeligast att det be-
    spars till att waxa för ?osteriteten, och särdeles
    att intet något fåårwärcke lefwereras wydh
    straff som för 3:ne åhr sedan på tinget är på-
    budit och skogswachtaren därå hafwer opsight.
    Enär wärcket således är emottagit, betahlas det till
    almogen efter dheras accorder, neml. en laggill
    kabba â 3/: sälf:tt. en sågkabba, täln timberstock â 6 /:
    sölf:t. När ofwanstående persohner wärcket så-
    ledes af almogen annammat hafwa, skohla dhe
    därpå åth hwariom och enom meddeela wederbör-
    lige quittentzer, som han sedan till Bookhåll:h
    framwysa kan enär han sin betahlning will
    söckia och rächning giöra, så böra dhe och straxt
    öfwer alt sigh tilräcknade wärckie (som wyd elf-
    stranderne bör schiee) oprätta en behörig längd
    däruthi granneligen optechnas bonde och byy-
    namn, sampt huru mycket wärckie och i hwad
    sort hwar och en lefwererat hafwer. Wydh wärc-
    kietz rächnande, må ingen bonde transportera
    till någon prästm borgare eller någon annan nå-
    got wärckie, undantagandes små poster till 2 â
    4 kabbar, som skiutes ihop till någon hielp, det öf-
    rige bör skiee wydh contoret enär han sökher sin

    betahlningh och med bookhållaren i derecteurens
    närvaro giör rächning, ey heller wydh straff må dhen
    tur dahlekarlen låta rächna sitt wärcke under en
    anniars namn, därigenom att slippa sin skuldh
    hoos Conthoret, uthan hwar och en bör låta rächna
    sitt wärcke särskilt, och på det namnet han i Con-
    thors booken ståår annoterat före, eller och på dens
    namn som hans befalningsman ståår för uth-
    lagorne och ey fleera. Denne längd böre be:tr
    Conthoretz uthskickade underskrifwe iempte 2:ne
    nembdemän af hwar sochn.
    Enär rächningen är förby och längderne under-
    skrefne, warder intet mehra wärckie emottagit
    hwarefter almogen böra sigh rätta, undantagan-
    des på dhe orther, som första gången ingen rächning
    kan schiee för ysen skull, som ändå borde qwar-
    liggia utan än en reesa moste giöras att rächna, såsom
    wydh Nåås noret och i Floda. Hwilken längd
    straxt wyd dess frambkombst till bookhållaren
    lefwereras, dhen som till sina rächningars funda-
    ment hafwa kan och straxt till book föra, på det
    enär flootningen är förrättat, almogen kan stem-
    mas in på wise dagar, så dhe erhålla sine be-
    behtalninger efter accorder, lyckmätigt contractet
    af d. 16 marty 1648 som böör wara 1/3 deel i pennin-
    gar och 2/3 dehlar i wahror; till dhen tyden måste
    och wara alt richtigt infördt, så att dahlkarlen då

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00167
    uthi ingen måtto blifwer ophållen.
    Under denne förste punchtens opläsande giorde när-
    warande sochnemän och dhe andre sochnernes ofwan
    förmählte fulmächtige desse påminnelser. Att
    först förmahna dhe compagniebetienterne wäl
    wetta och uthan något bodh ifrån orthen kunna
    passa tyden när dhe böra opkomma, att rächna dem
    örckiet ifrån. Undantagande hwadh Floda och
    Nåås Nooret angåår, därom willia dhe bodh gif-
    wa enärsom dhe finna sigh färdige dhe som där-
    igenom floota. 2.o åstunda dhe giärna en för-
    bättring på betahlninen för wärcket såsom 1 öhre
    för högning på kabben etc 3. Om någon af
    Nämbden skahl föllia med på wederächningen så
    praetendera dhe sin daglöhn derföre. 4.o Söker och på-
    ståår almogen högeligen och enhälleligen, att fåå ett
    nytt contract och niuta sin betahlning till helften
    i pegr och andre helften i gods i sägande sigh haf-
    wa därpå hwunnit k:l mayt:s allre nådigste resolution
    och bewillning, som skall insinuerad wara på
    lands cantsliet i Fahlun.
    2.o På det en lyhkheet emellan almogen måtte schee
    att den ene ey må hugga förmycket, den andre ly-
    tet af skogen till hwars annars skada, så synes

    wara bäst, att som dhe hafwa uthlagorne till
    så böra dhe hafwa deel i skogen, att då dhen som
    bör giöra att staf:? weedh bör giöra en lefwe-
    rantz till 20, 30 á 40 D:r wärde, och efter dhen pro-
    portion mehra eller mindre som directeuhren
    påkallades warder, och finner nödigt till gruf-
    wans behoof, om hwilket an hölts ofwan föruth
    notificeras, hwarefter almogen sigh rätta kan och
    därtill wara förplichtigat, giör någon större lefwer-
    rants än påkallat är skall han derföre ingen be-
    tahlning hafwa att erhålla förän åhret därefter.
    Denne punchten erkiände almogen för godh
    och nyttigh.
    3.o Och såsom i detta åhr, intet är af nöden att
    något wärcke skall lefwereras, emedan en mycken-
    heet af wärcke ligger i behåld i elfwen, hwil-
    ket först bör uthförskaffas till Forsshufwudh i Tuna
    sochn, hwartill almogen måtte blifwa sins emellan
    eense folck därtill att förskalla som wärcket i
    tillkommande wåhr framflootar; doch på det almo.
    gen någon lefwerantz må giöra till sine uthlagors
    clarerande och fåå någon undsäthning till sine huus-
    håldh, så må hwar och en giöra en lefwerantz i propor-
    tion af sin uthlag:s weedh, nembl efter ett staf:rm
    weed för 10 d:r wärcke eller högst 15 d:r, och det allenast
    uthi grufweed och kabbar, och ey något annat wärcke,

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00168
    undantagandes waasar som fordras 100 stycken efter
    konstmestarens begiäran, whilka kunna lefwereras
    i Floda, Nåås och Jerna sochner.
    Almogen förklarade sigh, att willia efter punchtens
    innehåldh rätta och hugga i desse näste 2:ne åhren al-
    enast dubbelt emot uthlagorne såsom härtill förm?n
    infördt finnes.
    4.o Såsom hwar dahlkarl lährer hafwa sin quittens book
    häruthi ståår annoterat dess åhrlige uthlagor, whilken
    han bör framwysa hoos bookhållaren enär han will
    giöra sin rächningh, altså annoteras däruthi hwadh
    han afsätter till chronan, som synes böra schiee
    af dess hafwande fordran i penningar och dhen
    som då intet något hafwa, giörs ey heller något godt
    före, uthan chronones befalningsman uthfordrar det
    samme medh resten sielf. Men hwad som afsatt
    blifwer på weedh conthoret hafwer befalningsman på
    wiss tydh att commendera.
    För godt och billigt ansedt och nedertagit hwad re-
    stanterne ingåår, men påståår almogen att helften
    af deras lefwerering måtte enteligen medh pegr
    betahlas.
    5.o Medh flootningen om wååren är nödwändigt
    att dhen på 2:ne orther gåår för sigh, på det att wärcket
    kan så mycket bättre uthföre förskaffas än medhen
    flootningh schieer, ty enär det kommer halfwägs så
    är floden förby, då kan sedan intet uthrättas. Neml.

    ett partie begynnes i Mahlungh straxt floden styger,
    och gåår uthföre till Nåås doch långsampt och noga med
    sigh förskaffar wärckiet, så mycket som möyeligit
    är hwilket sedan blifwer liggiandes till annat åhr.
    Sammaledes och på samme tydh begynner det andra
    partiet med flootningen uthi Nåås och gåår fort
    till forsshufwudh, åhrl. så lagandes, att floot-
    folcket som det ena åhret lychtar wydh Nåås, måtte
    åhret derefter taga därsammanstädes wydh flootningen
    och iemwähl fortfara med den till forshufwudh,
    iempte dhe som uthan före lefwerera sitt wärcke, och
    till dess fortsättiande synes nådigt, ?? lähnsmän-
    nerne hwar i sin sochn iempte strandrydaren dryf-
    wa på folket, doch när flootningen först begyn-
    nas måste stranrydaren ifrån dhe öfwre sochner-
    ne ordinera folcket till Nåås, som där böra begyn-
    na flootningen dhem Lähnsman i Nåås antager med
    sine sochnemän och gåår fort med flootningen
    så att strandrydaren kan bywysta öfwerste floot-
    ningen uthi 10 â 12 dagar, sedan reeser han uthföre
    till det andre floot folcket och fölier dhem fram
    till Forsshufwudh och som uthi staaten är propor-
    tionerat 600 dr i löhn, hwaraf synes böra delas att
    strandrydaren niuter sine 480 d:r fierdingsman i
    Ytter Mahlungh 10 d:r lehnsman i Eplebo 15 d:r j Jär-
    na 30 d:r Nåås 35 d:r floda 30 d:r eller och medh dhem
    skalhl accorderas att dhe fåå 2 d:r för hwar dagh dhe

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00169
    giöra tienst och bywysta flootningen.
    Detta förslagh sadhe orthens inwånare, att dhe
    fuller kunde willia försökia, om det med deras
    fördeel kan practiceras. Men doch finne föruth wil-
    lia falla förswåårt efter som på det sättet dubbelt
    folck måste hållas, och dhe hafwa ringa lägenheet att
    försöria en maatsäck, mindre twänne. Uthan förmeh-
    na att om weederächnerena sigh infinna och achte
    rätte tyden då wathnet lefwer, det all flooten skahl
    kunna om wåårtyden richtigt nederföhras till Forsse-
    hufwudh, dyt som afschiedet är i. Men klagade almogen
    att dhe pläga gemehnligen opkomma i sidste laaget då
    floden en godh deel redan fallen är: Och begierade det
    H:s N:de wille skaffa där booth uppå. H:s N:de lofwade
    willia förhahna så och tilhålla wederbörande, att ingen
    sådan försummelse skall blifwa mehra begådd.
    6.o Att en wiss förordning måtte schiee medh floot-
    karlarna huru mycket hwar och en bör floota tilför-
    ne haar efter 500 kabbar hållith en flootkarl om där-
    mydh skall förblifwa, eller något mindre taahl til kab-
    bar, att därigenom så mycket starckare manskap
    af flootfolk kan blifwa, som och observeras om den
    som lefwererar timber bör rächna en ståck emot 2:ne
    kabbar, och icke en ståck och kabba lyka, som härtills skiedt
    är, efter dhen lysas som hafwer lefwererat ???? och

    hållit för 500 timber en flootkarl, och en an-
    nan lefwererat 500 kubbar och så most hålla en karl,
    hwilket är till wärde halfparten mindre.
    Almogen förklarade sigh att om flotkarlen är
    flytigh kan han wäl schiöta 500 kabbar eller timber,
    bekiännande dhe wara lyka stoort beswäär att föra
    kabbar eller timber.
    7. Sådan en stoor deel af flootkararne äro mycket
    försummelige och mootwillige att infinna sigh i
    rättan tydh, som och en deel förän hans tydh eller dagh
    uthfaller gåår olofligen därifrån, en deel skicka
    och små gossar åstadh hwilka ingen tienst måst
    fullfördt hioen denna giöra, hwarigenom floot-
    ningens rätta gång mycket eftersätties: Begiärs alt-
    så att något wythe måtte sådane ohörsamme persoh-
    ner blifwa föresatt, dhem till straff som sine skyl-
    digheeter ey efterkomma och fullföra hioen i floot-
    ningen ey ställa.
    H:s N:de höghhwälborne h. landshöfdingen resolverade här-
    uppå att fullföre hioen skohle bruukas wydh floot-
    ningen och lähnsmannen bortwyser ifrån flooten
    dhe som för unge äro, så och näpser han dhe olydige
    och försummerlige.
    8. Att dhe som lefwerera wärckie i wahnåhn måtte
    floota det samme till Wahnåhnsbroo och där låta rächna
    ifrån sigh emedan det härefter kan ey emottaget så långt
    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00170
    opföre uthi be:te Wahnå å som härtills skiedt är, hwarest ännu en stoor myckenheet af gammalt wärckie ligger
    här och där ikring landet qwar efter som wederböran-
    derne wydh plicht måste därifrån och stoora elfwen
    förskaffa.
    Jernaboen Olof Olsson i Ytteråcker påstodh att Giefwun-
    da boer och dhem tilhålla att giöra hwadh som finnes
    dem med rätta tilböra att swara före.
    9. Sammaledes det wärckie som ligger efter uthi twär-
    elfwerne, måste och uthskaffas, och där någon härefter
    på dhe orther will lefwerera något wärckie måtte
    schie med sådant förordh, att han ingen betahlning
    hafwer därföre att wänta, förän alt uthi stoore elf-
    wen richtigt är förskaffat.
    Detta undergafwe sigh alle inwånarne i orthen.
    Sedan förbe:de Memorial war endat föredrog strand-
    rydaren Erich Pyhlström Compagnietz begiäran wara
    att en kabba af hwarie femtyo måtte till bohm
    kabbar afsättias, eftersom ey förslåå kan en af hun-
    drade såsom härtills giordt är. Hwartill alle när-
    warande samtyckte efter så för nödigt pröfwades och

    ansees Men begiärades att Compagniet måt-
    te tillhållas betahla dhem sin löhn som omsorg bära
    för bomarne, hwarföre dhe nu i 3 åhr schole obe-
    tahlte wara.
    Sidst beklagade sigh almogen högeligen att weede-
    Compagniet nu icke haar betahlat för dem hoos be-
    falningsm:n uthlagorne på 3 förledne åhren, uthan att
    befalningsmannen söcker lyckwähl dem, endoch dhe
    efter wahnligheeten hafwa lefwererat örckie och schoh-
    le nu hafwa nogh till fordra i Compagniet: På sådant
    sätt dhe befahra att dhe snart allesammans kunna om
    all sin wällfärd så och huus och hemb brachte blif-
    wa. Bedia det H:s N:de wille tilhålla Compagniet
    att betahla uthlagorne för dhem till Befalninsmanen
    och sedan att förnöja dhem för det som dhe öfrigt
    kunna hafwa till fordra. H:r N:de lofwade willia
    wara almogen befordelig i dheras böen, så att dhe
    schohle wara och fåå sitt nöye hoos Compagniet.
    Insinuerade WedeCompagniets strandrydare Erich Phyl-
    ström en restlängd uthdragen utaf WeedeCompagnietz
    böcker på uthestående skuldh här i sochnen â 2960 d:r
    19 1/2/: kopp:tt och begiärade han att efter gielden till stör-
    re dehlen gammal är, ransaakas måtte om dess stän-
    digheet och debitorernes beskafenheet få och extractum

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00171
    protocolli sedan meddeelats däröfwer
    Nembden påminte härwydh att denne rest längd
    är först i gåår worden opläsen och wetta derföre
    icke månge häraf, ty störste deelen af sochnemän-
    nen är nu på sin kiörsel och tienst neder i Bergs-
    lagen stadde.
    Efwen förhölts Pyhlström om icke han för 3 â 4 åhr
    sedan läth lykaså ransaaka om Compagniets gl. u-
    thestående skuldenärer, och kunde altså han hwadh
    som där annoterat är nu anteckna och påskrifwa sig
    till rättelse på denne sennare längden. Pyhl-
    ström sadhe påminna sigh hafwa låtit ransaaka öf-
    wer en sådan längd för detta men lährer dhen
    nu wara förlagd och icke heller så månge debito-
    rer där warit opgifne såsom i denne senare.
    Resol: Rätten kunde nu intet giöra till Pyhlströms
    begiäran efter Debitorerne äro mäst borto, och där-
    till icke rätteligen instembde: Men doch att han
    måtte niuta befordring: Så blef afschiedat, thet och
    h:ns Excell:tz höghwälb:ne h. landshöfdinge byföll att
    befalninggsmännen Johan Plantyn och häradh-
    schrifwaren Carlbohm måge och schohle wydh tyon-
    dens uthtächt under nembdens och någons
    närwaro ifrån Compagniet, som haar böckren
    wydh handen så liquidera medh debitorerne, där nå-

    gon strydigheet i rächningarne infaller, och i det
    öfrige då annotera hurusom hwar debito sig
    förklarar, så och hwadh nembden så withnar
    och betygar om hwar och eens beskaffenheet och wil-
    kor.
    (tre från Sunnanbyn har utsett ny fäbodplats i Skärklacken, något närmare Sählie fäbodarna, då gamla platsen blivit för trång)

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00172
    Klagade Niels Pehrsson wydh Broo och Kyrckiebyen sigh
    hafwa någon panthe-eng här här wydh Biörbo uthi Lång-
    enget, och lyda där stoor ohägnadh, medelst det in-

    gen wiss opsyhningsman är i gränden jtem att
    somblige ey wårda sine gierdzlegårdsschoften eller
    grindar, uthan låta boskaapen då dhe wathna gåå
    därigenom. Skohle och somblige hafwa sin booskaap
    emot förbodh hemma, item en deel ey tyckia
    illa wara att skada schieer.
    Res: Dhen som fäller sin gierdsleschift el.
    grind låter ståå owårdad skall plichta 3 d:r s:mt
    efter laghen i 9 cap. B.B. L.L. jtem 3 d:r s:mtt i wy-
    the, jtem om någon ey achtar sine creatuur, utan
    låter dem i wathnandet inkomma i annors hä-
    gnadh, eller i otyder dhem hemma håller: så skahl
    dhen som skadan lyder fåå dryfwa booskapen
    till Lähnsmannsgården att låta där igenlösa en
    stoor sööd för 2 d:r och smååsöö för 16 /: kopp:tt
    Till opsyningsmän i Björbogränden nembdes
    Joen Halfwardson opp i byen och Lars Eliansson
    neder i byen.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00173
    Laga ting 1691-02-26
    Publicerades kongl. may:thz allernådigste förordningh,
    angående skogheldar sampt dheras förekommande och
    släckiande gifwen Stockholm d. 10 nov 1690.

    Pehr Nielsson ifrån Råårbyen i Nyy sochn uthi Wermeland,
    fordrade Olof Ersson i Hagen om 15 d:r kopp:tt, som obetahlte
    schohle wara på en oxe dhen Olof borgat af Pehrss fadher
    sahl. Niels Larsson för 10 â 12 åhr sedan. Olof nekade först
    och sade kunna frygiöra sigh medh eedhen: sedan öf-
    wertygades, så att han måtte tillstå sigh wara schyldig
    10 d:r altså dömbdes att betahla dhe 12 d:r uthan up-
    pehåldh till Pehr; och för det han neckade emot sannin-
    gen kändes att plichta medh ett dygns fängelse.

    Niels Larsson i Mosel bötar 20 d för att släppt skogselden lös ifrån lovgivet svedjefall och ska därtill betala skadan efter värdering.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00174
    Anklagades Lars Pehrsson i Mosel hafwa släpt skogheldh som
    uthkommit ifrån någre rysewåhlar och giordt skada på
    någon ungskogh. Lars badh om schonsmåhl för böther
    ty han omöyeligen kunnat bättre det som schiedde
    emedan wädret hade hastigt wäxt sedan han rödslen
    tände, item är skadan icke stoor, hwilket grannarne sa-
    de sigh willia honom eftergifwa bekännande elden
    hafwa lupit öfwer ett schiuurberg och dhem ingen
    synnerlig skada däraf wara tymad, så är och Lars
    Pehrsson en fattig man såsom bekändes, hwarföre och
    nembden lade sigh uth för honom.
    Resol: Efter skadan är icke stoor, och nämbden lägger sig
    uth för Lars Pehrsson hwarföre såwähl som för dess fattig-
    dom skull han beschontes därmedh, att han förlyker
    skoghwachtaren, och dimitterades medh förmahning att
    achta sigh bätter i annor tydh.
    Skoghwachtaren Olof Larsson i Biörbo klagade, att han
    och dess grannar som hafwa fääbodar i Teegz-berget ly-
    da intrång i lööten af fääbolagerne i Eekefänsbergh
    Häremot Eekefähnsboer sadhe sin beeteslägenheet wara
    mycket ringa och knapp så hemb i Floda byen där dhe boo, som i fääbodarne.
    Res: Efter bägges fääbolägenheeter liggia på almennin-
    gen och schiähligit synes wara att dhen ene niuter någon
    lykhheet emot dhen andre: altderföre afsades att desse
    parther schole träda tillsammans under nembden och

    försökia om intet dhe kunna medelst dheras un-
    derhandlingh och genom en egande syhn föreenas om
    en wiss gräntz i lööten, eller något sådant wist afschiedh,
    men hwar dhe icke kunna i föreening stanna eller
    sigh åth godhe mäns råådh och mehningh nöya, då haf-
    wa dhe å annat tingh sin saak wydare att uthföhra
    och söckia. Och detta i anledning af Crocesden? och
    laghen i 26 cap B.B.L.L.
    Pehr Pehrsson i Dahlbäck sochn och Pehrsbo byy uthi Werme-
    landh tahlade till Erich Joensson på Gåhseholmen om 2 plå-
    tar som honom restera i betahlning på en oxe hwilken
    han skahl borgat åth dess sohn Joen Ersson för 4 plåtar in
    eller och haar Joen infördt oxen i sin faars huus, där-
    medelst Erich skahl 2 plåtar inpå oxen för detta aflagdt
    hafwa. Erich sadhe sohnen som soldat warrit och nu
    afrymbdt, ey hafwa warit i sitt brådh, uthan hade han
    bytt oxen till sigh af sin sohn emot en häst, item sedan lånth ho-
    nom 2 pl att betahla åth wermen som sohnen lofwat ho-
    nom igen betahla och inthet schiedt, annwyser derföör nu
    wermen att söckia sin man: Och att han sanningen
    säyer erbodh eeden därpå såsom och will skaffa with-
    nen med sigh. Res: Efter Rättens tillstånd
    aflade Erich eedhen på sin exception att dhen war richtig
    och sann; hälst att han intet hade withne wydh handen;
    och frysades sedan för Pehr Pehrssons åtaahl; men söker
    Pehr sin man och contrahent hwar han dhen finna kan, bäst
    han förmåår.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00175
    Hans Joenssons och Lars Pehrssons i Biörbo wallehioen
    som war wuxne persohner, hafwa släpt skogheldh
    på Gybäckshohlen och giordt skada nogh på gammal och
    ungskogh. Altderföre dhe kiendes att bööta 20 d:r och
    borde bethala halfwe skadan: Men såsom dhe ähre fattige och
    usle persohner, dy afsades, att dhe schohle plichta med kropp.

    Feldtwebelen wälb Beniamin von Esden ... fordran/obligation om 4 1/2 plåt övertagen från en bagge utställd av en soldat Niels Hane:
    Ha-
    nen som rymbdt uthaf sin soldate tienst under sidste
    uthtogh berättades holla sigh undan, men hustrun Britta
    Larsdotther närwarande, sadhe mannen ingen egen-
    dom hafwa, uthan det lille han nu lefwer af, är hen-
    nes faste arfegendom, som hon erft i åhr efter sine
    föreldrar; däruthi nembden withnade medh henne.
    Resol [hon ska enl lag betala 1/3 av mannens skuld]

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00176
    Adiunctus wäl:de h. Jsrel Nassenius junior opwyste spe-
    cialen som hans faar pastoren wyrd. h. Jsrel Nassenius
    eldre haar hållit öfwer kyrkians rächningar däri
    sachnat ståår för åhr 680, att Biörbokarlarne ähr skyl-
    diga till kyrkien 14 d:r 15 /: kopp:tt och fordrar altså dhen om?
    betahlningen. Lähnsmannen Erich Larsson i Björbo
    och nembdemannen Niels Larsson ibidem swarar, att dhe
    hadhe någre åhr därefter opbiurit medlen af byen, dem?
    nembdemannen Erich Pehrsson i Biörbo medh dhem sanm?
    de?. Och sade dhe sigh hafwa burit pe:grna då medh sigh
    till kyrckian och i saakrestyan lefwererat dhem ifrån
    sigh därpå dhe willie giöra sin eedh. Item beroopade
    sigh på kyrkiowärden Lars Olsson i Kyrkiebyen till
    wittnes. Hwilken Lars Olsson sade sigh minnas, att dhe
    A:o 685, om han rätt påminner sigh, lefwererate pe:gr
    ifrån sigh i kyrckian, men huru mycket minnes
    ey han, jtem weet intet om dhe låhnet då fullbetah-
    lade eller ey. Swaranderne sadhe att Jöns Olsson i
    Hagen som nu frånwarande är skahl och detta wetta.
    H. Jsrel örckiade att om dhe betahlet hade, så måtte detta
    blifwit uthstruckit i booken såsom för alle andre plä-
    gar schiee.
    Res: Rätten kan intet annat pröfwa efter swarander-
    ne hafwa kyrckiowärden till wittnes meedh sigh, än
    om han aflägger Eedhen på sitt wittnesmåhl och män-
    nen som pe:grne framburit, sedan eeden igen sigh wä??

    då böra biörboerne wara otilltahlte om denne giel-
    den.
    Adiunctus well:de h. Jsrel Nasdenius gaf i rätten till
    känna, det sahl Erich Pehrsson i kyrckiebyen haar bygdt
    sigh gårdh uthmedh kyrckian, som hans barn nu till-
    fallit i arf. Och efter det är fahrligit för eldswåda
    skull och särdeles kyrckioordningen biuder att sådane
    gårdar schohle flyttias bort. Altså påminner och an-
    söker därom. Förekomne sohnen Olof Ers-
    son är en af dhem där nu boende och sadhe han
    detta falla sigh och syskonen förswåårt föllia kyrckio-
    ordningens innehåldh. Doch såsom dette schieer till
    sochne kyrckians förwahringh och säckerheet altså
    obligerades sochnen att hielpa dhem hwadh lyckt och
    schiäligt kan wara under huus flyttningen.
    [ang pantsatt änge i Björbo kallat "Holmengie"]

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00177

    Lähnsmannen Erich Larsson i Biörbo instälte för rätten
    en dräng Pehr Östensson be:d barnefödd i Biörboo, hwilken
    han sade hafwa stuhlit ett fåår ifrån Pehr Johansson i
    Biörbo: det och Pehr Johansson nu sielf närwarande
    öfwerklagade. Pehr Östensson sade fååret hafwa kom-
    mit ibland sin moor hustru Cherstin Pehrsdotters
    fåår och hemb till hennes huus om en afton 3 weckor
    för michelsmessotyden, hwilcket när han sågh har han
    det stungit undan, och sedan häfwit det in uthi en cor-
    poralens Johan Lustigs höölada och haft det där i för-
    waahr ifrån lögerdagsaftonen till torsdagen därefter,
    då det är av Lustigh igenfunnit därinne; Och haar
    han tänkt sälie det bort åth kiöttmångelskor ifrån
    Fahlun som då här å orthen wore och kiöpte slachte-
    booskaaap, men ey kommit dess wyder. Pehr Johans-
    son sade sitt folk hafwa saknat fååret i wä-
    gen när dhe reeste åth fääbodarne, och weet så in-
    tet hwarest Pehr det öfwerkommit och tagit haar.
    Lähnsmannen angaf att han haar och i åhr olssmesso-
    tyden stuhlit en sågelyhna â 5 famnar wydh fager-
    bergs sågen och såldt till Hans Hansson i Klacken och
    Gränges sochn. Pehr bestodh och detta och sade sigh
    fådt 1/4 tunna sädh för lyhnan.
    Resol: Efter Pehr Östensson stuckit fåhret undan som
    han säyer wydh tillfälle att det komm i hans moors

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00178
    hand, och ingen kan honom bewysa hafwa det stuh-
    lit uthur annars huus eller hiord. Altså Rätten
    ansågh sigh ey kunna straffa honom efter som lagen
    tahlar om gåårtiufnadh i 2 cap tiuf.M.B.L.L
    uthan såsom dhen som hitter en tingh och ey lagligen
    oplyser efter 33 cap. i samme balck. Böter altså
    nu sedan måhlseganden fådt sitt igen fåårets tree-
    dubble wärde giör 9 d:r kopp:tt Efwen för lyhnan som
    och igentages är och skattad â 20 dr bötes 60 d:r
    desse böther han aftiente medh gatulopp 2 1/2 hwarf.

    Zachris Ersson i Sählie som afrester är åth Pommeren
    haar såldt till Olof Ersson i Sunnanbyen en åcker-
    lindh och ett opgierdslandh liggiande wydh Såge-
    dammen under Kiällbäch egarne för 40 d:r kopp:t

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00179
    Lars Olsson i Hackestadtorp och Onsery? sochn som haar
    en erfwedeel i Swediebyen dehn Pehr Olsson ibidem
    bruukat, hwilken reest åth Pommeren förekomm
    och klagade att Pehr hafwer wahnschiött jorden, alt-
    derföre han will hafwa refusion af dhem som nu
    sedan antagit Pehr Olssons jordh till kiöp. neml:
    Eggert Pehrsson i Hagen och dess sohn Joen Egertsson, hwil-
    ken Joen haar Pehr Olss syster till hustru. Eggert sa-
    de, Lars intet hafwa jorden hwarken inventerat till

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00181

    Bewilliades Pehr Joensson i Hagen att fåå kalla syhn
    öfwer dhen wägh som han begiärer fåå uthläggia
    af sin hägnadh i Rysåhsen, och där det låter sigh
    beqwämliges giöra, så att han kan opläggia an-
    nan iemngenen och iemngodan igen, blifwer han
    däri befordrad efter 2 cap. B.B.L.L

    Laga ting 1692-02-09
    Pehr Larsson i Hagen klagade att Nohlanby granner-
    ne i Kiyrkiebyen hafwa i åhr släpt sine hästar och
    creatuur in i lindsenge som månge grannar de-
    la uthi och således förderfwat hans höö som då un-
    derlågh. Pehr Ersson och Matts Ersson i Kyrckiebyen
    sade att en stoor ohägnadh schier ibidem, ty hwar
    schyndar sigh att slåå undan och straxt sedan inslåp-
    pa creatruuren att opäta lööten oachtat
    någon ändå haar obergat. Nembden wittna-
    de, att mannen haar lydit orätt och grannar-
    ne bruukat sielfswåldh, så och hafwa 2 nembdemen
    metth? skadan på 1 bräddad skrynda höö.

    Res: Alle dhe som hafwa insläpt sine hästar och
    creatuur uthi hägnaden opp i dhens andres bers-
    ningh, schole hielpas åth att betahla skadan på höet
    â ............................................... 4 d:r
    och syhningsmännens löhningh â .................. 1:16

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00182
    yttermera saakfäldtes efter 9 cap B.B.L.L desse som
    således bekändes hafwa insläpt sin booskaap och creatuur

    [Förjer en lång rad namn som får plikta 3 dr vardera]

    Praesenterade i rätten Matts Clementsson finne
    på Loofsbergh dess resolution och bes??nings lof som
    han fådt af tingsrätten d. 27 Febru 684 på sitt hemb
    och booställe och anbudh han sigh nu till skatthläggning
    Nembden tillyka medh lähnsmannen Erich Larsson i

    Biörbo som hans lägenheet bekent hade, wittnade,
    att han ännu intet högre kan draga än 5 tt:d?
    jerns skatth, för hwilken skatt han altså inskreefs. Häre-
    näst afsades, att godhe män schole deela åth honom
    en wiss och schiähligh tract af almenningen, här
    af han må sin skatth kunna uppehålle, och att
    han wetta må sine gräntser, däröfwer han ey
    fåår träda. Jtem blef förordnat om sahl: Esbiörns
    slogh i Forsgiähle som han haar haft i Lofsbergh,
    att dhen må syhnas och förbehålles erfwingerne
    såwydt uhrminnes häfden sigh strächer.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00183
    Kändes Pehr Larsson i Mosel plichtigh betahla Erich
    Christophersson i Forssgiähle 1 1/2 fierdingh erter emot
    den skada som swyn hafwa giort på hans åker,
    hwilka ingådt i giählet under Pehrs lada ibidem.


    Oloff Mattsson wydh forsen komm för rätten
    och beklagade sigh hafwa mist genom wådheldh
    1 kiällarstugu 1 wedelyder 1 stegerhuus Jtem
    på en ny stugu 2 wäggiar, tillyka medh taaket
    iemwähl på stallet den ene gafwelen sampt nå-
    gon deel af höet schiembt blifwit iempte en
    hoop löhsöhre och är av nembdemännen Niels
    Larsson och Erich Pehrsson i Biörbo sampt Lähnsman-
    nen Erich Larsson ibidem, skadan skattad på 90 D:r k:tt
    Häröfwer han begierade fåå tingsbewys.
    Fråg:s huru elden war löös kommen? Swarades
    att Olofs sohn Lars haar huggit weed om morgo-
    nen i weedelydret med stick liuus, därefter
    när han ingiek att äta folket intet sigh före-
    wettet förän elden stodh tändh i weeden i lydret
    där torr weedh lågh

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00184
    Härpå remonstrerades Olof, att laghen ey tillå-
    ter i 35 cap. B.B.L.L honom brandstodshielp
    att söckia fåå sohnssens wårdslösa skull, men
    påstodh lyckwähl han fåå bewyset och will han
    H:s N:de höghwälborne her Landshöfdingen sigh
    anmähla. Res: Bewyset kunde ey
    wägras, men ståår till Olof ödmiucke försöck-
    ningh hoos H:s N:de hwad befordringh han i dette
    fall kan sigh förmåå eller winna.



    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00186

    Directuren uthi wede conthoret i Fahlun wälbe:
    Olof Brandbergh androgh att befallningsmannen
    wälbet:de Anders Lindh haar insinuerat hoos
    sahl. höghwälborne her landshöfdingen, en be-
    swäärsschrift emot wede conthorets betiente
    däruthi angifwes att almogen här i Dahlarne
    skall illa handteras, iemwähl uppehålles i sin
    rächenskaap och betahlningh, så att dhe därom
    delst schole ruineras medh hwadh flere sådane
    expressioner där införes, hwarföre Directeuren
    haar låtit citera befalningsmannes till tingen
    i Wester Dahlarne att sigh förklara och swaara
    öfwer samme schrift, ty att partherne af högh.
    be-tr sahl. H landshöfdinen schole wara däröf-
    wer remitterade till forum competens, men så-
    som befalningsmannen haar sigh ursächtat ey kunna

    i denne gångh inkomma för andre sine embetes
    beställningar skull och actionen intet kan för den
    skull för sigh gåå i dag begiärede almogens swaar
    och förklaring måtte intagas på föliande 2.-
    punchter och sigh därföfwer meddeelas Extracht
    af protocollet.
    1:o Frågades om det sigh så förewetter, att dhe blif-
    wa så illa handterade jtem uppehåldne såsom kla-
    gat är. Almogen swarade, dhe giöra sin räch-
    ningh när dhe sigh infinna på bestembd tydh och
    klaga dhe intet: allenast åstunda fåå tredingen i
    penningar för sitt örkie så uthi det dhe borga
    som för det dhe hafwa att fordra.
    2:o Fråg:s om dhe hafwa anmodat och fullmech-
    tigat befalningsmannen att upställa en sådan
    klagan såsom dess schrift lyder och förmähler?
    Dhe swarade ney; och att dhe intet wettat
    af den insände klageschrifften, förrän därom
    blef dhem efteråth berättat.
    Strandrydaren ?r Oloff Almgreen läth opläsa


    Lähnsmannen Erich Larsson i Biörbo och samptl.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00187
    nembden beswärade sigh öfwer Olof Christophers-
    son i Forssgiähle att han dhem haar uthroopat och
    i offenteligit lagth förkastat, att hafwa otro-
    ligen umgådt medh 9 st plååtar som sochnen
    fådt för 2 biörne huudar fälte i ???
    däröfwer dhe disputerat, men sade dhe sigh
    hafwa under offentel. sochnestemma giordt
    reedo derföre huru dhe till sochnens tienst
    uthlagdt medlen, därefter dhe förglömbdt
    huru dhe alt lagdt dhem, men en deehl
    däraf oprächnade ännu. Olof badh flyteligen
    om tillgifft, öfwer sitt otetth?, derföre nemb-
    den och lähnsmannen honom sådant tillgofwo
    i anseende till hans både böen och fattigdom
    sampt många små barn. Doch honom till nå-
    gon wahrning och för exemplet skull bela-
    des medh 3 D:r S:tt för hwardera efter 40
    cap 3(?) M.B. dhem han afftienar medh
    3 dygns hächte.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00188
    Eftersom det klagades att somblige hugga örckie
    neder, mehr än dhe hinna uthföhra allenast att egna

    sighskogen och sochnens medel till, däraf schieer
    att örckiet ibland kommer att rutthna och efterblif-
    wa. Blef därföre nu afskiedat i h. directeurens
    Brandbergs närwaro och medh almogens enhälliga
    samtykie, att om någon hugger och ey inom 3 åhr
    uthföhrer sitt örckie, så skall sedan en annan fåå
    det uthföhra för sin rächningh ehoo som will, och den
    hafwa spilt sitt arbete som det nedfält och först op-
    huggit.

    Blef bewitthnat att Pehr Jönsson wydh forsen i Biör-
    bo haar födt dess gamble modher hustru Britta
    Ersdotter som både blind och dööf warit i långh tydh
    heelt onyttigh: altderföre efter hans påminnelse
    och begiärna rätten ansågh för schiähligt och billigt
    det han efter landsorthens sedwänia niuter
    sythningslöhn af hennes egendom â 10 D sölf:t
    om åhret rächnat ifrån dato.

    Hustru Karin Nielsdotter Pehr Olssons hustru i Biörbo

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00189
    som tillyka medh sin man, flyttiande till Pommeren
    i fiohl wåårtydh haar gifwit köpebreff på sin erf-
    wejordh och egendom i Biörbo till morbroderns Niels
    persson i Kyrckiebyen, emot 106 D. kopp:tt

    Oloff Olsson i Norre Mockfierds och Gagnäf sochn såldt?
    till Olof Ersson i Sunnanbyn 18 snesel. jordh i Biörbo
    för 43 D. 16 /: kopp:tt. Noch affträdt honom sin slogh som
    lyder därtill, bestående af 3 lindor på Jelkarheden
    och en lasseslogh wydh Strandbäcken jtem affträdt någon
    slogh emot annor slogh som Olof Ersson honom igen
    opdragit i lugnmyran inom Gagnefsråå liggiande.

    Pehr Olsson i Hagen som flyyiat till Pommeren såldt
    till sin swåger Joen Eggertsson i Hagen en deel af
    sin egendom i Hagen för 99 D 28/: kopp:tt.
    Pehr Olsson i Hagen såldt till Pehr Joensson ibidem en deel
    af sin egendom ibidem för 79D 8/:

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00190
    1692 12 septemb. extraordinarie mö-
    the och jorde ransakningh, utaf h:r W:l
    h. landshöfdingen högwälborne her Niels Gry-
    penhielm, fryherre och herre till Sörby etc. etc.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00193
    1693-02-07 Laga ting

    Gaf tillkiänna Skoghwachtaren Olof Larsson i
    Biörbo, att någre sochneboer hafwa sigh före-
    tagit, till att ägna bäste och närmeste sampt
    gröfwaste skogen åth sigh för bränneweedh
    undan dhem andre, att taga alle dhe träen
    som störst och närmast wydh handen ähre
    thet som länder dhem andre till skada, ty
    ett dugelig skogh till huusbyggningh som
    besparas borde, bortödes. Thette öfwer-
    klagade fast månge i sochnen att således till-
    gåår och särdeles the wydh Mosel boende.
    Res: nembden och samptl. närwarande al-
    moge föreenade sigh och begiärade, att 16/: s:mt
    wythe måtte föresätties på hwart trää som
    efter detta tahgas af det som till huusbyggning
    tienligit kan wara såsom timber, tälner och

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00194
    taakweedh. Men biörk, gran och gåårtall
    allenast tillåteligit wara skall medh tefzning
    att torcka till bränneweedh. Efwen
    war afftahlat, att om någon borthugger
    och afförer annors tafze skogh och blifwer
    därmedh befunnen, måtte wara förfallen
    till lyka straff och wythe. Thette afschiedh
    i rätten stadfästes och gillades.

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00195

    Mårten Ersson i Kyrckiebyes, Lars Larsson, Olof
    Ersson, Pehr Larsson och Lars Pehrsson i Mossel, Pehr
    Larsson och Pehr Joensson i Surhohlen, Erich
    Joensson ibidem, Erich och Niels Larssöner i Biör-
    bo, jtem skoghwachtaren Olof Larsson och Lars
    Ersson ibidem, Niels Pehrsson i Broo, Christopher An-
    desrsson i Biörbo, hustru Marith Ersdotter ibidem
    klagade alla, att genom en damm som samptl.
    Biörboboerne hafwa opfördat i åhr wydh
    sin qwarn liggiande norr ifrån byen wydh
    dammsiöen, blifwer bortwätt för dem mån-
    ge lasseengh gammal skatteslogh. Biörboboer-
    sade sigh hafwa giordt dammen tätare
    än tillförerne, men wathnet kunna the
    ey mista, uthan willia helre gifwa weder-
    lagh för then gamble skatteslogen. Thet kalgan-
    dene sade willia emottaga.
    Res: Efter kärandernes anbodh att willia taga
    wederlagh för slogen, lemnades Biörboerne i
    schiön, att enthera schole the förlyka them som
    lyda skadan medh nöyachtight wederlaagh i slogh
    igen eller och låta sin dammlucka åhrligen

    https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102937_00196
    yppen ståå ifrån Erichsmessan till Olofsmessan wydh
    20D S:tt wythe om någon befinnes handla thär-
    emot.

    Lähnsmannen Lars Ersson i Biörbo som hafwer
    medh tillhielp af 3 â 4 sochnemän fält en gam-
    mal biörn och 3 ungar af ett åhr gambla,
    begiärande tings bewys därom, williandes
    ödmiukel:n sigh anmähla hoos h:r w:b hög-
    wälborne her landshöfdinen och söckia
    fåå skott penningar, efter inge medell
    ähre i häradskistan att tillgåå. Blef? så-
    som hudarne opwystes af felte diuuren,